Hej, är en 33 årig 3-barns mamma som har nått till en gräns där min ork är helt slut. Har missbrukat alkohol i olika mängder de senaste 3-åren men nu har det eskalerat till varje dag de senaste månaderna. I måndags konfronterade min sambo mig för 3 gången efter att han funnit gömda vinflaskor. Trodde jag hittat bättre ställen att gömma men han har varit orolig ett tag och hållit koll. Jag skämdes otroligt mycket och vet ju att det jag gör är fel men har inte orkat ta tag i det utan bara hittat massa undanflykter. Jag jobbar heltid och har fullt upp hemma men mycket av min tid har ändå gått åt att planera hur jag ska få tag i vin och var jag ska gömma det. Nu har jag inte druckit på 4 dagar och har gått bättre än jag trodde men vet att det kommer dippar. Därför anmälde jag mig hit. Har kollat in många av de inlägg här och känner igen mig så otroligt mycket. Känns som att det inte finns någon i min närhet att prata med som förstår och hoppas jag kan få hjälp här.

Snart är det fredag och har nog druckit alla fredagar de senaste 6 åren, det kommer bli en tuff fredag, det vet jag. Men jag vill så gärna lyckas!

linn

..jag har gjort det - har haft en kontakt med en läkare som jag nu tagit upp igen- man klarar inte sådana här saker själv.

Välkommen tillbaka Linn! Minns dig såväl från i våras. Jag föll också tillbaka igen där i våras. Kanske är det en nystart nu när du har valt att lämna. Någon skrev härinne att kvinnor dricker för att de är rädda att lämna och män för att de är rädda att bli lämnade. Tror att det ligger något i det. Jag har inte lämnat, men druckit a mycket för att livet har varit rätt jobbigt. Har tagit hand om alla och allas känslor. Dålig på att ta hand om mig själv. Har ändrat det nu och tror att det har varit viktigt. Då när livet inte längre känns så jobbigt, när jag inte längre känner mig ansvarig för andras mående, när jag prioriterar och planerar in mig själv, då är det lätt att vara nykter. Då är det lätt att göra sunda val för sig själv. Jag vet att det kommer perioder när det blir svårt och du är fantastiskt duktig och modig som söker hjälp. Ta hand om dig Linn, jag tror att det börjar där när man har det liv som du har.

linn

15 dagar utan och det var ett tag sedan jag var utan så länge. Första veckan gick helt otroligt bra och har haft så mycket fullt upp med packning och separation att jag inte ens hunnit tänka eller känna efter. Men min kropp har reagerat otroligt starkt, trodde att den skulle bli friskare och starkare men tvärtom har den motarbetat mig och jag har drabbats av alla möjliga sjukdomar och känner mig idag väldigt trött och hängig. Är det sånt som kan hända? Att man förgiftat kroppen så länge så att när man slutar brister allt?

linn

17 dagar utan och går upp och ner. Klev över tröskeln på min nya lägenhet igår och vill verkligen att mitt nya hem blir en plats utan alkohol, kommer göra allt för att det ska bli det. En plats, ett hem där jag mår bra och mina barn mår bra. Är bara rädd att när allt lagt sig, när jag sätter mig ner, att alla dåliga tankar kommer.

linn

Blev en lång helg med flytt och sov första natten i mitt nya hem. Men igår blev jag väldigt sugen igen - har ju klarat mig 3 veckor och har ju varit så duktig, är så glad att jag inte hade något hemma och blev istället saft och chips. Är fortfarande väldigt trött, småsjuk och känner mig lite deppig idag, tycker första vecka utan kändes bäst men det går kanske i vågor? En ny vecka och ikväll kommer alla barnen, hoppas på en bättre dag imorgon.

krokusen

Du är stark som klarat tre veckor. Och klarar du tre veckor, så klarar du en dag till. Själv är jag ny här, vet att jag måste minska mitt drickande. Har last din tråd lite här och var. Bra att du kommer tillbaka!

linn

Krokusen, ja en dag i taget, vill bara inte att resten av mitt liv ska bli en kamp mot denna skit. Men det kommer det säkert att vara, gäller bara att försöka fokusera på de bra sakerna i livet. Forumet är en bra stöttning och såg att du startat en egen tråd, det är bra! Och är glad att jag även kommit tillbaka och verkligen försöka stanna denna gång också.

Ha en bra dag!

Nyckelpigan

Jag önskar dig lugn och ro i din nya lägenhet. Starkt jobbat att komma tillbaka och hålla dig nykter under en separation. Klokt att ha noll a hemma... Sänder en stor styrkekram, tänker på dig ❤️

linn

Ja känns som en nystart på många sätt och även om jag gått igenom en separation känner jag mig starkare. Känns också skönt att få stöd från andra i samma situation, finns inte så mycket hjälp på den lilla ort jag bor på, så forumet blir en viktig del för mig

linn

Snart inne på 1 månad utan A och nu tror jag äntligen kroppen börjar anpassa sig också, är inte lika mycket sjuk och får sova bättre på nätterna. Har varit skönt att ha alla barnen i veckan och hoppas att min drivkraft är lika stark nästa vecka då jag kommer vara helt själv på väldigt länge. Känns lite gruvsamt men ska försöka göra upp en plan på saker jag ska göra efter jobbet och på helgen. Jag behöver rutiner, utan dem är jag rädd att jag trillar dit igen.

Hoppas ni alla får en skön helg! Kram

linn

-Hej, är en singel, 3-barnsmamma med alkoholproblem. Var det såhär jag tänkte att framtiden skulle bli, det som man skrev när man var 8 eller som man tänkte när man blev 18, nej verkligen inte! Är inne på min 5 vecka utan alkohol men är det enda jag kan tänka på, varje dag är en kamp. Vet inte, men hoppas inte att det är den personen jag kommer vara resten av mitt liv. Hade stora planer och känner mig nu bara otroligt ledsen över hur något kan förstöra så mycket.

Kram till alla er som kämpar därute!!!

heueh

linn, det tar ett tag innan det lugnar ner sig. Se det som en backe du måste upp för, även om du inte ser vad som finns bakom krönet så är det i alla fall planare än där du är nu. Ibland får man bara ta kampen, trots att den ser ut att aldrig ta slut. Du har ju ett nytt liv nu, även bortsett från nykterheten, det vore konstigt om det inte var tufft. Det positiva är ju att det kommer att gå mycket snabbare att kravla dig upp ur skiten än det tog för dig att hamna där.

Och du; skrota dom gamla planerna och gör nya! Ingen idé att gräma sig över sånt som inte hände, försök i stället se fram emot det som kan komma att hända! Tänk på allt du kommer att kunna göra nu när du är nykter!

Nyckelpigan

Nej, det är väl många saker som man inte hade önskat att de blev som de blev... men fr o m nu kan vi välja annat. Det känns som om du har en styrka och ett lugn inom dig som du inte hade innan på samma sätt. Låter klokt att hitta rutiner, när jag ör i en svacka kan jag tillbringa timmar på forumet. Dels får det mig att känna mig mindre ensam, dels blir det lättare att stå emot den där rösten som viskar; "sååå farligt var det väl inte, ETT glas kan du väl ta?". Jag läser andras berättelser och känner igen mina egna tankar och hur jag lurar mig själv.... det gör mig starkare. Stor kram

heueh

det där med att kroppen krånglar är inte konstigt alls, faktiskt. Kroppen har en tendens att ta en sak i taget, det värsta först. Så länge du har druckit har kroppen varit fullt upptagen med att handskas med det, allt annat har legat i friläge så att säga. Nu när du är nykter så poppar allt det där andra upp, ungefär som den där vännen som aldrig tycks kunna lägga på luren, det är alltid något mer han "bara" måste säga. Men även det ger med sig, det tar bara lite tid. Ha tålamod och kämpa på så törs jag lova att det känns bättre så småningom.

Tror att det tog kanske 8 veckor för mig att sluta tänka på a dagligen. Sen inföll ett lugn och en närvaro i stunden som jag inte upplevt på mycket länge. Väldigt skön känsla! Och efter det en lång period när alkohol var en ickefråga. Jag kunde konstatera ibland att "nu är kl 14:55, det är lördag och jag kan köpa mitt vin på Coop." Så håll ut, det är värt det och du har hållit dig nykter så länge mitt i annat kaos. Tror att du snart får ett äkta lugn och den känslan är eftersträvansvärd.

linn

Mest bara den där känslan att man kämpar så mycket för att få livet att gå ihop och plus det ska man kämpa mot detta. Jag kan göra nya planer och har dom redan, men känns bara som jag svikit mig själv på något sätt. Tack för att du bryr dig och skriver!

linn

det är detta som stärker mig med detta forum, att folk går igenom så mycket skit själv men ändå bryr sig då mycket om andra. Det är bra att forumet är anonymt men önskar ibland att jag mötte människor som dig på riktigt! Jag har en styrka men samtidigt en besvikelse över vad jag blivit,svårt att få ihop ibland.