Jag har en far som genom åren, i perioder druckit sig alkoholiserad. Han är en skör och väldigt snäll människa som jag har haft svårt att förstå mig på, tills jag i vuxen ålder fick upp ögonen för anknytningsteorier och insåg att det egentligen var han som var barnet när jag växte upp och fortfarande är.
Kan identifiera mig mycket med min far,något som kom till mig när jag levt mitt liv ett tag, med mitt egna inre barn som tog över och inte ville ta ansvar.
När det kom till mig, försvann mycket av den ilskan och frustrationen jag lagt på min far, över att han inte hade förmågan att ge mig tryggheten som en vuxen bör.
Har försökt med någon slags relation genom åren,har inte gått så väl alla gånger eftersom jag dels flyttat runt i landet och framförallt har haft fullt upp med att hitta rätt i alla känslor i mig själv och relationer till andra,att försöka hitta änden på mitt egna känslomässiga trassel.
Min far har genom åren alltid haft ett arbete och kunnat leva sitt dubbelliv med arbete och fin fasad/total misär och fylla hemma.
Nyligen börjar det "andra livet" ta över.
Han har sedan en längre tid,egentligen i flera men mer utmärkande för ett år ca,fastnat i det förflutna. Alltid relaterat till sin ungdom,kan prata om saker som utspela sig för 30 år sedan och få det att låta som igår. Min far är i pensionsåldern.
Vi har haft tätare kontakt senaste året då han råkat ut för "olyckor" som han inte kan förklara, skador som bara uppstått enligt honom. Han har diabetes och detta ignorerar han, tagit det på allvar en kort stund när jag åkt med honom in akut till sjukhus.
Har suttit och lyssnat på när läkare sagt att hans lever tagit stryk, för att sedan fråga om varför. Han låtsades inte veta varför. Har försökt med varierande konfrontationer, med ilska,utan ilska, sagt att jag VILL hjälpa honom. Hans förnekelse är som en pansarvägg,inget verkar beröra honom (vilket jag vet att det gör.)
Han är i perioder, helt förvirrad. Kan "fastna" i tiden, fråga om något som vi pratade om flera veckor tidigare och som redan har inträffat.
Kan få kontakt efter ett tag och då har han svårt att veta vad det är för veckodag.
Han sover ibland hela helgerna, och jag förstår att han även dricker.
Än så länge har han ett arbete men nu börjar det krackelera.
Skulle vilja ha information från Er som känner igen detta, anhöriga eller andra. Hur verkar det med alkoholrelaterad demens?
Vart kan man vända sig för praktisk hjälp, i form av tex tvångsvård? Hur går det till i så fall?