Har varit inne med olika nick många år. Känner igen vissa av er. Nu går sista tåget för mig. Nu vill jag sluta dricka för gott. Jag är snubblande nära att förlora min underbara familj. Orkar inte berätta om allt elände jag ställt till med. Nu har jag läkartid på fredag och vill ha antabus. För att slippa ta "ska jag inte ta ett glas vin ändå"-racet. jag orkar inte mera.
Min man har tappat allt tro på mig. Han är så besviken på mina svek och fyllor så att han tänker att han vore lyckligare ensam med barnen. Jag får kväljningar av ångest då jag tänker på det. Jag vill inte förlora dem. Då vet jag inte varför jag existerar ens.
jag måste försöka börja må bra själv utan att ställa krav på honom. Jag är så jävla rädd.