Det är nu tredje gången jag startar en tråd här inne, haft två olika alias men återgår till det första för det beskriver bäst hur jag känner mig; Skamsen. Det var för flera år sedan jag gick med här då under det namnet. Har ju reflekterat länge över mitt förhållande till alkohol.
Jag har tappat kontrollen över mitt drickande - igen. Kan ha nyktra perioder men så faller jag. Jag dricker i smyg. Jag kan ö h t inte ha alkohol hemma och ändå så är det jag som köper hem för mitt smygsupande. Min familj vet om mitt problem men jag fortsätter dricka bakom deras rygg. Skäms något så oerhört när jag nu skriver detta till er och till mig själv men behöver vara ärlig nånstans för att stå ut med mig själv..
Känner sånt förakt för mig själv, att jag gör detta, jaa...varför gör jag det? Har ingenting att skylla på, har alla förutsättningar att ha ett bra liv, finns ingen beroendeproblamatik i släkten, inget våld, inga missförhållanden. Vi har det vanligt och bra och ändå...jag smygsuper!!
Eftersom jag av olika skäl inte vill gå till vårdgivare är detta forum det enda ställe jag hittat som stöd. Men nu har jag även undvikit formumet eftersom jag släppt allt i mitt senaste återfall. Har druckit oerhörda mängder de senaste 3 månaderna. Och jag måste sätta stopp nu för kroppen tar stryk av alkoholen.
Att sätta mål och delmål är jätteviktigt men jag är rädd för att sätta upp för höga mål, känner mig själv rätt bra numera och höga mål tenderar att bli just för stora. En dag i taget är ett bra delmål, en nykter dag i taget. Jag började så förra gången och det funkade så länge som jag faktiskt förde dagbok här inne och fick se svart på vitt vilken kamp nykterheten är för mig.
Mitt första delmål är att rapportera här inne varje dag hur det går från och med idag och en vecka fram. Jag tänker skriva ärligt och vill någon av er hänga på och stötta mig skulle jag bli oerhört tacksam. Är nu bara så rädd och ledsen, känner mig oerhört ensam då jag druckit i smyg vilket ju innebär att jag ljugit för min familj och målat in mig i ett hörn av lögner, alkohol och ensamhet. Vill komma ut därifrån, vill kunna se min familj i ögonen utan skam och utan rädsla. Märker de att jag har druckit?? Jag vill kunna stå för det jag gör. Alkoholen leder till att jag blir en person jag inte vill vara, en som ljuger och bedrar.
Ja, jag kan hålla på hur länge som helst med att lista alkoholens negativa sidor. Skäms något så fruktansvärt när jag tänker på vad jag gör/gjort och vad det leder/lett till. Jag vill understryka att jag INTE tycker synd om mig själv, jag skäms!
Idag har jag tagit en klunk alkohol då jag drack för mycket igår igen, en s k liten återställare. Har sällan gjort så och den rann nerför strupen som brännande skam. Vad håller jag på med!?!? Men nu är det stopp för idag. Läser massor om alkoholens skadeverkan på kroppen. Alkohol skulle aldrig legaliseras som drog om nån hittade på den idag. Alkoholism är dock en demokratisk sjukdom, den kan drabba oss alla oavsett kön, ras, klasstillhörighet, ekonomisk situation...nu har den "drabbat" mig. Jag erkänner och inser ju det. Jag skjuter undan alla tankar som far i huvudet nu på "ska jag aldrig kunna ta ett glas vin mer", "måste jag vara helt nykter", osv osv. Jag klarar endast en dag i taget. En dag utan alkohol. Börjar nu och skriver en not senare framåt kvällen.
Har läst så många av er andras trådar, läste om någon som firade 7 månader utan alkohol. Gläds med er, vill också kunna skriva så en dag...ni inspirerar mig, ni som lyckats komma så långt fram!

Gunda

Jag är så glad för din skull, 2 vita det är toppen.
Det är inte lätt det här, i kväll har jag sug, men jag ska fan inge ge mig.
kram

Hej Skamsen
Jag följer din kamp här. Jag tycker att du gör så mycket klokt. Framförallt att du tar det viktigaste först det vill säga kämpar mot att dricka. Men jag undrar om du inte borde ta och gå vidare med dina tankar om depressionen. Det känns på något sätt i det du skriver att där kan finnas en underliggande depression som behöver behandlas. MEN jag är övertygad om att det bästa du kan göra är det du gör, nämligen tar det viktigaste först, ingen alkohol.

Lycka till och var snäll mot dig själv.
Ikaros

Sundare

Depression och/eller alkohol.
En högst adekvat fråga.
Jag fick min första depressiva episod som 18åring. När jag var 25 var alkohol fortfarande inget jag drack särskilt mycket men runt 27 fick jag första generationens SSRI o insättningen var mardrömslik med stegrad ångest. Jag låg o småhuttade ur en liten whiskyflaska i fem dagar. Alltså små mängder. Men det är först efter 40 som självmedicineringen tagit fart. Två mycket destruktiva o dåliga arbetsplatser, hög o vansinnig arbetsbelastning och handlingsförlamad ledning. Ångest, stress o nedstämdhet i en enda röra.
På senare år har jag sett en direkt koppling mellan mörkret o depressionen (SAD) och min diagnos är recividerande depressioner. Dvs de kommer och går. Att avstå alkohol är en av de viktigaste saker jag kan göra men alkoholen är det mest potenta medlet jag provat mot ångesten jag har i samband med depression. Samtidigt ger alkoholen ångest så jag tror att det viktigaste först är två saker:
Avstå alkohol o sköta medicinen.
Det går att leva med depression men det kräver lite extra av en. Särskilt det du skriver längst ner: vara snäll mot sig själv...
Tack Ikaros, nu gav du mig tillfälle att strukturera upp och se delarna i det lite röriga själsliga sammanhang som är mitt.
Tack att du tror på mig!

Sundare

Ja, fullt upptagen idag med andras ångest. Så får jag glömma mig själv för en stund. Tills nu när arbetsdagen är över o kvällen kommer. Brytpunkten när också suget eller om det är en vanemässig tanke på alkohol som kommer. Dag tre blir dock vit, finns inget annat att välja.

Sundare

Ja, vi är inte så ensamma som vi ofta tänker och känner oss. Glad för livstecken från dig! Hoppas du är ok!! Kram

Gunda

Livet är tufft, men skönt att du har dag tre nu och fyra kommer med stormsteg.
kram

Sundare

Jag sover så mkt bättre utan alkohol. Känner mig mer utvilad nu efter tre a-fria nätter än på länge. Trötthet är ju ett av symtomen på depressionen också så denna känsla peppar mig att fortsätta.
Ikväll har jag en utmaning framför mig men tänker på hur nöjd jag kommer vara efter att ha tackat nej och hur besviken jag kommer bli om jag tackar ja. (Ska träffa en vän som dricker a varje dag). Jag ska be om te....

Svartvit

Jag vill bara önska dig stort lycka till ikväll. Jag tror och hoppas att du lyckas få det som du själv vill och jag vet hur svårt det kan vara i "fel" sällskap. Men kom ihåg känslan av hur bra du kommer må om du tackar nej.
Stor kram

Gunda

Vännen jag håller alla tummar jag har för att du ska klara din kväll tillsammans med vännen.
Förstår att du är i en svår sitts, men du klarar det!!
kram

Sundare

Blev att ta tag i lite bokföring ikväll istället o därmed gick kvällen raskt. Nu ska jag lägga mig o kolla en film tills det är dags att sova. Så hux flux har jag klarat av denna dag. Haft mycket på jobbet idag o lite tid att tänka och processa...känts skönt med upptagenhet o 200% koncentration på annat än mig själv....ger mig själv lite ro o vila paradoxalt nog.
Soc gott alla!

Gunda

Att du kom ifrån situationen och fick lite vila.
Kram och sov gott.

Sundare

Tack Gunda för trofast stöd, känner sån tacksamhet över det du ger mig.
Tacksam också för ännu en morgon med klar hjärna och frisk aptit. Inget illamående, ingen skam, ingen ånger/ångest.
Går nu en femte dag till mötes. Utmaningen igårkväll blev uppskjuten till ikväll men jag är inställd på att inte förstöra detta nu. Imorgon äntligen ny tid hos min beroendeterapeut, har fört dagbok som vi ska gå igenom tillsammans.
Jag känner att jag presterar bättre på jobbet redan dessa få dagar när jag inte har en skamfylld smygsupande kväll i bagaget. Jag gillar mig själv bättre när intellektet är klart och skarpt. Jag har klarat mig ändå men har ju inte haft gull tillgång till mig själv och min potential när jag samtidigt varit lite bakis och mycket skamfull och ständigt rädd att bli avslöjad.
Nu vältar jag mig i nykterhetens behag, kan rada upp hur många plus som helst för att inte dricka och dito minus för att dricka.
Jag känner mig starkare idag mot för några dagar sedan. Kombinationen antidepressiv medicin och avhållsamhet är vad som kan bidra till mitt förbättrade mående. Vet inte hur många ggr jag avbrutit min medicinering genom åren, när symtomen avtar, ljuset återkommer o livet funkar glömmer jag av min grundsjukdom. Vill inte äta piller då, liksom varför? Och så går det nåt halvår, alkoholen kommer in i bilden så sakteliga och med ökade symtom och ökad ångest dricker jag mer. Vilken oerhört dålig spiral. Idag ser jag sambandet så glasklart. Idag väljer jag medicinering och nykterhet.
Ikväll hoppas jag min beslutsamhet är lika fast!
Jag tänker inte lura mig själv med att det på något sätt är "över" bara för att jag känner mig så stark i denna morgonstund men jag hoppas att lite av denna styrka spiller över nu på resten av denna dag.
Önskar er en fin o vit onsdag

Gunda

Så härlig läsning detta var. Vist är det skönt att ha vaknat utan all det där negativa. Sova skönt på natten och vakna piggare.
du är verkligen på g, det härs. Hoppas din träff med kompisen går bra också, så blir det en bra morgon dag 6 också.
kram och ha en bra dag.

Sundare

Idag har min arbetsdag - som snart är slut - varit oerhört intensiv. Haft ett högre tempo än jag behövt ha på länge. Jag trivs bättre när det är en puls i arbetsdagen än när det är segt och fyllt av väntan. Jobbar med människor som på olika sätt hamnat i kris men detta jobb är ändå mycket hoppfullt. Känner en mening när jag får vara med att göra skillnad för andra. Men intensivt är det och risken är att det kickar igång det inre stressystemet och oförmågan att få balans i tillvaron. Där som alkoholen kommit in. Det snabba men ack så förrädiska lugnet.
Vill räkna till mer än fyra, vill absolut räkna till en vit dag idag som då bär numret fem. Har en del att göra ikväll som inte fungerar i kombination med alkohol. Tänker redan på att vakna upp imorgon bitti utan skam och ånger för vad jag gjort ikväll. Den känslan tänker jag ta stöd i för att ta mig genom denna kväll.

Gunda

Nu är du på banan igen, du låter starkare och mer beslutsam nu. Var stolt över dig.
Vi följs åt och stöttar varandra.
kram kram

Sundare

Så härligt att vakna ännu en morgon utan ångest, ånger, skam och rädsla. Tackar mig själv för kloka val igår!

Levande

Härligt att höra att du låter stark, mina tankar till dig