av Hilding

Hej,
Jag har varit medlem här många år under annat namn. Nu har jag varit frånvarande länge och startar en ny tråd och nytt namn. Allt för att jag återigen kommit till en gräns och insikt i mitt drickande som gör att jag helt enkelt måste och vill sluta vara bakfull varje helg. Jag är helt enkelt så gräsligt trött på mig själv och vill bli fri o frisk nu!
Är också på väg att få träffa en kontakt på sjukhuset för jag har alltid slitit med min mentala hälsa och är ofta orolig o sover dåligt. Rastlös och måste träna fysiskt mer eller mindre varje dag för att kunna slappna av.
Nä, nu orkar jag inte mer. Glaset har runnit över och jag vill bli en god man, pappa o vän igen.
Fri, dag ett idag. Fan va skönt.
Hilding

Unicorn
sön, 2016-11-06 - 19:24

Jag är ny på denna sidan men tycker det är så intressant att läsa allas historier! Alla bär vi en ansträngd relation till alkohol.
Jag förstår precis vad du menar med rastlöshet. Jag tränar också så ofta ja kan, vilket lugnar psyket men ibland vill man verkligen bara använda alkohol istället. Jag är också en orolig själv som gärna dricker 2 glas vin för att somna om en jobbig dag väntar. Vi måste hålla oss starka så alkoholen inte behövs! :)

Hilding
mån, 2016-11-07 - 23:09

Tack Unicorn, jag har en lång historia här inne och jag har till o från skrivit mycket men aldrig lyckats mer än 5 månader i sträck utan alkohol. Jag önskar det aldrig behövt hända att jag skulle sitta här o läsa om människors ofta sorgliga öden. Men ack så mycket kraft det finns att hämta och hur lika vi alla är inför spriten. Nu är det som det är och vi måste vidare, upp på hästen igen. Jag har bestämt mig för att klara mig längre denna gång. Utmaningarna låter inte vänta på sig med långa resor på egen hand i fjärran östern, ensam på hotell och en kravfylld agenda på mina axlar. Stor o tung utmaning både jobbmässigt och privat. Vad händer när helgen kommer här borta och jag har lite ledigt? Jag bävar och känner mig inte alls så stark med de tankarna.
Tar en dag i taget. Alla dagar o helger utan är en seger.
Sköt om dig Unicorn.
Alla andra som kämpar därute, ta hand om er.

Hilding
lör, 2016-11-26 - 23:13

Sig själv är väldigt jobbigt. Att ständigt hamna i situationen då jag sitter ensam på ett hotellrum med massor av dricka. Att skriva på sociala medier som man senare ångrar bittert. Att inte ha kontroll, att tycka allt är så fantastiskt efter ett par öl men inte kunna sluta. Är just nu på väldigt viktig jobbresa och det har börjat riktigt dåligt med massor av dricka och legat gravt bakfull i sängen ett dygn nu. Så sjuk blir jag numera och bara detta är ju en helt bisarr effekt av mitt drickande. Läste i Kottens tråd här bredvid att frågan "Vad gör man istället" diskuteras o filosoferas runt. Intressant, jag ställer mig samma fråga men har många intressen jag skulle vilja ta upp men inte gör på grund av flykten till alkoholen.
Jag är nu så till den milda grad trött på alla situationer och det dåliga måendet runt alkoholen. Lögnerna, skammen och min stora undran, Varför?
Varför gör jag detta mot mig själv?
Alkoholist, ja.
Det finns ingen som kan tro att jag lever som jag gör bakom fasaden.
Tränar, jobbar, fixar o lagar saker, kreativ o rastlös som fan.
Det är rastlösheten o min inre oro som ständigt ställer till det.
Oro utan anledning.
Jag gör nu återigen ett tappert försök att ställa undan flaskan. Den kostar allt för mycket av mitt liv och värre kommer det bli. Jag ser allt bara eskalera om jag inte lägger av nu.
Tänker ta striden och hoppas kunna skriva om den här inne. Just nu väldigt tungt i sinnet, men det vänder, det har jag i alla fall lärt mig.
Vad kan vara bättre än att vara utan alkohol?
Jag börjar min vandring här o nu och tog första steget för 30 timmar sedan.
Kraft till mig o alla andra där ute.

Hilding
sön, 2016-11-27 - 14:00

Den värsta stormen är genomseglad och nu vet jag att det följer några lätta dagar framöver. Allt för att sedan stegras fram emot helgen igen eller då jag lyckas göra något bra o kreativt på jobbet i veckan, då kommer alltid belöningskänslan fram.
Falskt o förrädiskt.
Ska klara mig igenom den första svåra tiden nu med jul o grejer. Tuff period att vara nykter på kanske men känslan den skänker då jag lyckas blir så mycket starkare. Jag ska fixa detta för mig, min fru och våra barn.
Var på gymmet idag i en gudsförgäten håla någonstans i fjärran östern. Sprang o gick omvartannat på löpbandet och efter 80 minuter hade nog den värsta ångesten svettats ut. Inbillar mig att gifterna försvinner fortare då svetten lackar o kroppen får jobba.
Kanske tufft för hjärtat men jag tänker inte så. Skulle jag dö där på bandet må det vara hänt. Jobbigt bara att vara så långt hemifrån och få klä sig i träfracken utan att någon har en aning om vem man är.
Näe, det vill jag inte.
Nu vet jag också att efter några "lätta" dagar kommer alltid små tvivel instickande. De gör sig snart påminda och viskar att det var väl inte så farligt i helgen? Klart du kan unna dig en rejäl fylla igen o bara fly in i ditt töcken. Så förtjänt jag måste vara!?
DET blir min stora utmaning och motivation framöver, veckodagarna klarar jag av, men helgen.
Usch ja, men garden ska vara högt uppe och hjärnan på sin vakt.
Jag reflekterar mycket över varför och hur jag hamnade där jag är nu? Ständig kamp i många år för att sluta. Vanans makt är så otroligt stark och svår att styra om. Med massor av motivation och goda tankar går det. Vad vinner man på att vara nykter och vad förlorar man på att vara full?
Svaret på båda är väl ALLT?
Hilding

anonyMu
ons, 2016-11-30 - 15:42

Hej på dig fina du och välkommen tillbaka!

Det är gott att "se" dig igen, även om anledningen gör ont. Tack för hälsningen i min tråd. Självklart klampar du inte in. Du får skriva så mycket du bara orkar, vill och kan. Det vet du. Jag är inte inne här lika ofta längre, så därav lite sen respons från min sida.

Jag har också tänkt på dig och undrar hur det går för dig. Tror ärligt talat inte att jag skulle klara av att resa själv på det sätt som du gör i jobbet. Jag hade nog åkt dit då. Förr eller senare. Det verkar ju också vara då som det går snett för din del också. Eller har jag fel? Har du funderat på att byta jobb?

Jo, det går väl framåt för min del. MEN jag tog mig friheten att dricka på semesterresan i somras. Inga mängder, inga fyllor, "kontrollerat". Men ändå. Jag drack efter över två års uppehåll. Och när jag kom hem igen var det dödens jobbigt. Jag fick verkligen kämpa med mig själv. Alkoholdjävulen satt på axeln och gastade oupphörligt. Monstret var väckt igen. Till slut förklarade jag för mannen hur jäkla jobbigt det var och då gick det lättare framåt igen. Jag var tvungen att stänga min bakväg, så att säga. Bestämma mig och uttala det högt. Har inte druckit sedan vi kom hem i alla fall och nu rullar det väl mest på igen.

Tror att det skulle vara fantastiskt bra för dig att få komma till en bra terapeut. Jag vet att du har ältat barndomen i omgångar tidigare, men är du verkligen färdig? Skulle inte tro det. Terapi i kombination med tex antabus? Skulle inte det vara en bra idé? Och skit i allt det där om att man ska klara sig själv. Varför göra livet svårare än det behöver vara?

Tänker på dig och skickar styrka i stora lass!

Tjalle
ons, 2016-11-30 - 18:35

Hej Hilding och välkommen tillbaka med nytt nick. Du och jag har, vi konstaterat tidigare, är mycket lika till våra karaktärer. Jag mår precis lika illa som du när jag väljer att dricka och mina återhämtningsperioder blir allt längre och längre. Nu känner jag att jag inte klarar det längre. Den lilla stunden av lättnad och flykt alkoholen ger mig är så väldigt liten i förhållande till allt tid det åtgår för reparation. Ska vi försöka en gång till Hilding....... Någon gång måste det väl vara vår tur?? Låt oss kämpa tillsammans och besegra alkoholmonstret.
Kram/Tjalle
PS. tredje dagen till ända och jag mår bokstavligt talat skit. Ont i hela kroppen, ångest, rastlöshet, irritation, okoncentrerad, säger och skriver fel mm, mm

Hilding
sön, 2016-12-04 - 15:58

Jag blir varm av era inlägg till mig. Jag kör konstant av vägen o rakt ner i diket. Återigen under festligheter med mina värdar långt borta i Kina. Tre dagars festande och drickande i ensamhet innan middagarna serveras. Har börjat få otroligt svårt med återhämtning o ligger i ett dygn utslagen i sängen utan varken mat eller dryck. Nu är jag ju inne på ett nytt beslut att lägga av men min svaghet att stå emot är så stor. Jag blev så glad av din förfrågan Tjalle!
Ja vi kör ett riktigt försök tillsammans! Du har lite försprång men det är bara sporrande! Nu banne mig är det färdigt och julen blir något att se fram emot istället för stress o jävla massa ångest över drickat. Muränan, det var starkt av dig att stå emot efter semestern! Grymt jobbat! Mitt jobb är stimulerande men krävande och ensamt ibland. Så länge som jag är borta just nu är brutalt. 1 månad! Blir dessutom tvungen att ta en avstickare via annan världsdel och komma hem dagarna före julafton. Fy f-n det suger fett alltså. Bara det gör ju att flaskan lätt blir en tillflykt. Mår så otroligt dåligt dagarna efter ett race. Nu kör jag hand i hand med Tjalle och denna gång lovar jag ingenting alls, bara att det får vara nog nu.
Kan det inte få räcka nu?

Hilding
sön, 2016-12-04 - 16:13

Nu ska det banne mig vara slut. Jag ser livet återvända någonstans där framme.
Vill vara hos familjen nu.
Åh vad jag bara måste o vill klara mig nu.
I morgon gymmet 06:00
Alltid en bra start på nykterheten.
Kram alla som lyckas, misslyckas och försöker igen.

Tjalle
sön, 2016-12-04 - 17:55

Hilding. Jag känner verkligen med dig när jag läser dina inlägg. Jag har också rest mycket i min karriär och vet hur förbaskat svårt det är att stå emot när man befinner sig ensam långt hemifrån och ofta är pressad och stressad.

Ett gott råd nu bara. Skit i att skjuta upp beslutet och bestäm dig för att redan nu (innan du kommer hem dagarna före jul) att skippa alkoholen. Jag vet hur megasvårt det kan vara men tänk på hur du kommer att känna dig när du kommer hem till fru och barn med ett par veckors nykterhet bakom dig.

Jag tror på dig, vill att det ska gå bra. Försök bara att ta timme för timme.
Allt gott/Tjalle

Hilding
sön, 2016-12-04 - 18:06

Tack Tjalle för rådet. Jag skjuter inte upp beslutet utan ser det du sa med familjen o två veckors nykterhet i bagaget som bästa julklappen ever!
Det tänker jag ge mig själv.
Lillper/hilding

Hilding
tis, 2016-12-06 - 16:39

Jag har haft en jobbig kväll o em idag. (Jag är i en tidszon 7 timmar före SE) Blev helt plötsligt deprimerad av egentligen små saker men många på en gång. Eller föresten några stora och några små. Har bestämt att inte dricka och stod emot och mår bra fysiskt men dåligt psykiskt med gnagande tankar om min svaghet, dåliga karaktär och alltid ett ständigt dåligt samvete.
Längtar så in i h-e HEM!
Alltid för mycket skit som snurrar i hjärnkontoret, rädd o orolig för sånt som jag bara borde kunna släppa utan vidare. Man får med sig mycket skit från en uppväxt helt utan stöd, förståelse eller kärlek. Så mycket kan även en idiot räkna ut.
Tungt efter bara 3 dagar men jag håller ut o vet att belöningen kommer.
Jag vet.
Lillper/hilding

anonyMu
tors, 2016-12-08 - 15:09

Hej på dig och heja på!

Fantastiskt bra att du brutit av nu. Ge dig själv, dina barn och din fru den bästa välkommen-hem-presenten som kan tänkas - en make och far med lite nykterhet i bagaget! Sedan siktar du på en vit jul. Men idag fokuserar du på att ta en stund i taget. Du klarar det här!

Kram

Tjalle
fre, 2016-12-09 - 21:18

Hej Hilding,

Du ligger väl och sover som bäst nu, kan jag tänka. Vill bara att du ska veta att vi är med dig och även om det känns betongtungt just nu så kommer det så sakteliga kännas bättre, för att inte tala om när du kommer hem till din familj i jul.

Allt gott/Tjalle

Hilding
lör, 2017-01-14 - 23:35

Hur detta ska sluta? Har varit vit sedan 18 december. Tränar mycket och har sakta börjat tänka på mitt liv. Funderar mycket över skilssmässa och hur f-n jag ska klara mig utan alkohol.
Blir jag som förut är det inte mycket mer att fundera över. Jag vill verkligen inte tillbaka igen.
Samtidigt inser jag att vårt äktenskap på nåt vis levt på lånad tid i många år. Vet inte ett skit vad jag vill och inte vill. Är otroligt upp o ner i mina tankar. Svart som natten ena stunden sedan ljust igen. Sån här är jag och har alltid varit. Börjar terapi nästa vecka och kanske någon slags räddning för mig finns där?
Är verkligen vilse i allt just nu. För feg för att skiljas, rädd men ändå triggad av ett annat liv.
Förstår inte varför hon inte lämnat mig efter alla hot genom åren. Jag har ju knappast bättrat mig mellan varje gång jag blivit för full eller haft dödens ångest på söndags morgon. Nu vaknar jag dock "pigg" på morgonen men något annat gnager som fan i mig. Vet inte vad det är jag söker eller saknar men jag är ständigt på jakt efter lugnet eller harmonin som aldrig infinner sig.
Jag kan ju inte träna ihjäl mig för att bli hög på endorfiner?
En dag i taget just nu.
Oroar mig mycket.
Lite sömn nu och ny kamp i morgon?
Jag försöker vara en god människa men orkar inte riktigt hela vägen fram.
Orkar inte.
LP

Tjalle
sön, 2017-01-15 - 22:39

Hej LP. Skönt att höra ett livstecken från dig. Snart har du varit vit en hel månad. Det är ju kanon. Jag känner igen så mycket av det du skriver, både vad det gäller drickandet men också funderingar på förhållandet och kampen mot att söka lugnet. Jag är kanske inte rätt man att råda. Det enda jag kan säga dig är att gör ingenting drastiskt, som skilsmässa eller liknande. Trots att du varit vit ett tag är du förmodligen inte så pass i balans att du ska ta sådana stora beslut. Börja nu på din terapi, ta en dag i taget, fortsätt träna men med måtta. Jag har själv, innan mina rygg- och höftproblem tränat som "en dåre". Det är naturligtvis bättre än att dricka men även det blir till ett slags missbruk. Sådana personer som du och jag måste lära oss betydelsen av ordet "lagom". Det måste inte vara svart eller vitt, allt eller inget.

Koncentrera dig nu på en sak i taget och försök inte lösa all världens problem på en gång. Jag vet ju hur mycket du, trots allt, uppskattar hela din familj. Du ska se att det kommer att ge sig om det får ta lite tid.

Själv hankar jag mig fram och har inte druckit en droppe 2017, ej heller nyår och jul. Ska ut på en längre resa nästa vecka och då gäller det att vara på sin vakt. Sköt om dig/Tjalle

Hilding
fre, 2017-01-20 - 06:19

Tjalle, tack för dina fina och peppande ord. Jag gör inget förhastat, vilket är lätt att göra när man nyktrar till. Ska börja min terapi idag och jag vet inte hur det känns egentligen. Hoppas det blir bra. Ska också jag på semster i morgon med bästa vännen och han dricker väldigt måttligt så jag ska nog klara mig. Funderar på en anatbus i morgon bitti innan vi drar.
Sköt om dig, en dag i taget Tjalle.
Lillper

Hilding
mån, 2017-02-13 - 21:27

30 dagar sedan var det kört igen. Har nu druckit ganska mycket i en vecka och igår var det droppen som gjorde att bägaren rann över igen. Finns verkligen ingen återvändo för mig.
Är så extremt mycket alkis jag kan bli och tar mig nu i kragen och ger alkoholen en stor smäll på käften. Helt sjukt vad många gånger jag misslyckats.
Nu gör jag ett nytt ärligt försök och denna gång är det min tur att börja må bra på riktigt.
Måste bara reda ut denna dag först.
Hilding/Lillper

Hilding
tis, 2017-02-14 - 05:35

Då var jag på väg igen. Nykterheten vinkar o ler mot mig längre fram. Tänker inte älta allt dumt jag gjort tidigare, det gör bara ont och hjälper föga. Hur kan man fortsätta med något som gör så mycket skada och sabbar precis allt man byggt upp? Det är väldigt märkligt men det stavas beroende.
Jag tar en dag i taget och är snart stark igen. Läste i Rosens tråd om detta med alkoholens märkliga position i vårt samhälle, för oss som inte kan sköta den blir allt väldigt märkligt. Det är ju trots allt gift man säljer. Har aldrig förstått grejen med måttlighet då jag själv dricker för att bli full. Ett eller två glas gör mig bara förbannad.
Sköt om er.

Morgondag
tis, 2017-02-14 - 10:20

Jag det är märkligt med detta gift som romantiseras och glorifieras på så många sätt. Jag är själv inne i en process där jag håller på att ändra inställning till denna helvetesdrog som orsakar så mycket skada för så många. Vansinnigt att normen verkar vara att man ska dricka och om man inte dricker ska man behöva förklara sig...., sjukt, ska ju vara tvärtom egentligen. För mig kommer detta forum vara viktigt, d v s att skriva och att läsa. Jag har en tendens efter ett tag att glömma bort allt dåligt A för med sig eller om man vänder på det. Hur otroligt mycket vinster man får med att inte dricka, såväl fysiskt som psykiskt. Jag fick höra en mening någonstans, en som hade gjort om "Jag får inte dricka!" (som om det skulle vara ett ultimatum och i det kanske också en viss sorg) till JAG SLIPPER DRICKA! Den meningen känns mycket bättre för mig och ger mig mycket mera energi. På återhörande!!