Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

Hej LenaNyman,
alkoholberoende & sockerberoende - same same, but different..
alkohol är ju processat socker, samma receptorer i hjärnan :)

Jag, och måååånga andra alkisar kan ju liksom inte bara ta en chokladbit från skålen.
Har jag öppnat paketet äter jag upp kakan :D

Hej!

Jag bara MÅSTE skriva några rader! Jag har inte läst hela din tråd, men de senare inläggen har jag läst. Du har verkligen en förmåga att formulera dig, språket flyter lekande lätt, du beskriver allt så målande, har ett brett ordförråd och fantastiska liknelser! Jag kommer definitivt att läsa hela tråden, från början till slut! :)

Vad jag förstår har du varit med här en lång tid? Många verkar ha lärt känna dig och du verkar bry dig om alla. Jag blir nästan lite avundsjuk på den känsla av gemenskap som genomsyrar din tråd, alla inlägg från dem som du sannolikt peppat och som i gengäld peppat dig!

Nu tar vi 2017 också, alkoholfria - men du menar alltså att det också ska bli ett sockerfritt år...?? :)

Kram på dig! /M

LenaNyman

Att jag inte fattat detta, alltså, det är höjden av egendomlighet. Som om jag suttit där uppe i tornet som Blondie i enfaldighetens högborg. Men skit i det nu, insikten om att jag hajat klockar väl in den med.

Grejen är att allt blir så begripligt. Från att ha försökt pussla ihop nåt som bara inte går att foga ihop. En bit där nere i söder, jaha, och så var det den där biten uppe i dom allra nordligaste utposterna. Hur göra?

Jag tittar tillbaka och återupplever den sanna njutningen jag som barn upplevde i att sätta i sig en massa bullar med mjölk. Hur jag i skolan, när det serverades risgrynsgröt, pudrade över sockerhögen med kanel så att mina normala klasskompisar inte skulle höja på några ögonbryn. Och sen, efter gymnasiet, hur jag vid en utlandsvistelse upptäckte att man kunde äta och sen spy; wihoo, den ultimata lösningen! Och sen, när jag GBP-opererat mig, den stora quickfix-välsignelsen: att kunna snacksfrossa och ändå gå ner i vikt.

Här i forumet har det här med socker berörts ett antal gånger och visst, visst har jag tänkt att jomenjamenvisstmummeljammel. Men fattat, nej, det har jag inte. Jag har haft en helt annan infallsvinkel. Jag har tagit symptomen som det stora problemet och helt förbisett att orsaken till mitt beteende varit en helt annan.

Så, Äntligen fri, du måste vara åtskilligt smartare än jag. ;)
Det är ju precis så med chokladen. Och med alkoholen. Med allt mjöligt sockrigt smörigt smaskens. Det får bara inte vara i fred.

Maran; tack! Ja, skrev första inlägget i den här tråden 12 maj 2014 så det börjar bli ett tag. Vet du, jag fattar precis vad du menar när du säger att du nästan blir lite avundsjuk. Jag kände det likadant när jag var ny. Det där kommer. Ja, alkoholfritt 2017, det blir det ju och ja, förbaske mig, Maran; sockret ska bort också! Kram på dig!

Det har jag kört i ett års tid, med små uppehåll på sommaren och vid jul. Jag mår mycket bättre av denna diet.
Detta tillsammans med nykterheten gör underverk för mig. Rejäl höjning av livskvalitén.

Ha en bra fortsättning på detta nya år. Kramar!

följde också LCHF och trivdes bra med det! Om jag minns rätt... men jag tror det. Jag äter också kolhydratlågt och trivs väldigt bra med det. Precis som med att leva alkoholfritt är det ibland problematiskt för omgivningen. 'Ibland måste man ju unna sig' får jag höra och nu har jag lärt mig svara som det är 'Jag unnar mig att äta så att jag mår bra'. /mt

Hej! Ja jag har en period då jag läser här, kanske för att jag känt en liten gnutta sug efter vin under helgerna.
När jag verkligen insåg att jag nått botten och slutade med alkohol så började jag samtidigt äta enligt LCHF. Jag hade läst Sockerbomben och insåg sambandet mellan alkohol och socker. Att jag har ett sockerberoende i botten, som fler av er beskriver. Aldrig bara en bit choklad eller ett glas vin utan tills det tog slut...
Jag hade ledigt hela sommaren och var strikt med maten. Åt gott och blev mätt, promenerade rätt mycket. På tio veckor gick jag ner tio kilo och mådde naturligtvis mycket bättre. Inget större sug efter vin som jag minns det, när jag klarat första fredag-lördag utan.
Sen gick viktnedgången långsammare och jag har av och till återfallit i sockerfällan. Tendensen att trösta mej med nåt när det är tungt finns kvar. Nu märker jag tydligt att jag mår dåligt då jag haft godisfrossa. Får hjärtklappning, kroppen blir stressad, det är så tydligt samband med socker. Baksmälla är det nog också dagen efter, lite huvudvärk, deppig. Kanske därför jag fått lite vinsug också, för att jag tröstat mej med socker i höst. Det hänger ihop. Nu ska sockret bort igen. Jag tror starkt på LCHF eller lågkolhydratkost, hjälper mot sug av alla slag, enligt mej.

Samma här. Jag har också en tydlig sockerberoende, även om jag väger lite och nöjer mig med att dricka läsk, jag äter inte godis och sånt. Men jag får så extremt stark sug efter läsk. Nu försöker jag sluta och efter 2 veckor utan söt dricka börjar jag märka att mitt PMS var obefintlig och jag är otroligt mycket jämnare i humöret. Suget efter socker är fortfarande mycket stark, mycket starkare än efter vin! Det är så överraskande.
Livskvalitén förbättras dock väsentligt, jag vet att det är värt att kämpa, för att slippa PMSen iaf.

Mags

Socker å medberoende. Gick 12-stegs å jobbade med medberoendet. Gjorde en gpb (magsäcksförminskning) och kunde därmed inte äta på samma destruktiva vis. Nu har jag alkoholproblem istället... Ett beroende är ett beroende är ett beroende. Är fortfarande inte helt klar över hur livet ska hanteras utan att täppa till, trycka ner och bedöva.

Nyttan

Jag funderar på vad ni skriver om socker och tänker att ja, så kan det nog vara. En pusselbit till. Tack för att ni delar - nu måste jag tänka om igen.

steglitsan

Hej Vännen, så länge sen! Jag tror att jag ska börja hänga här lite igen. Jag behöver nämligen det. Jag vet inte hur länge och jag vet inte var ni andra befinner er någonstans om ni ens är kvar här.

Jag hoppas är att där där du vill vara och att allt går bra för dig. jag har inte hunnit läsa igenom din tråd än, ska göra det ikväll tror jag. Det ser jag fram emot.

Stor kram
SL

Välkommen i klubben kära LN. Sockerklubben. Du vet ju att jag är sockermissbrukare. Den grovkalibriga sorten. Men det går att bryta. Själva poängen är att behandla sockerberoende på SAMMA sätt som alkoholen. När jag i februari förra året insåg att jag var beroende och totalt gav upp, så trillade poletten ner för mig också. Jag måste behandla sockret på samma sätt som alkoholen. Och det är också första gången i HELA mitt liv som det har funkat (dvs. jag har börjat komma ur missbruket). Men tyvärr LN... tyvärr är sockret faktiskt svårare än alkoholen. Men nu har vi ju lärt oss, vi har verktygen, så därför funkar det också.

Åh, nu kan vi skriva spaltmeter om detta också! :-)

Pusspuss

LenaNyman

Vet ni, jag är inne på min elfte dag med lchf-kost! Flera dagar på raken har jag varit galaktiskt sötsugen men bara VÄGRAT ge efter. Så tack, Pi, mulletant och Santorini; ni har redan banat väg. Det här tror jag på och kommer att ge en riktigt ärlig chans. <3

rabbitgirl: Så fint att du märker skillnad! Det är PMS-monster som du och jag värda tycker jag. Jag håller med dig, sockerberoendet är skitsvårt. Det känns på nåt sätt som att det är urberoendet man ska ge sig i kast med. Och ja, det är det väl också. Nånstans börjar det och många har nog klivit in på banan sockervägen. Kram på dig och heja, fortsatt lycka till nu!

Vilja: Jag håller med dig i allt det där. Det är mycket möjligt att jag landar i morotslandet jag också så småningom. Men först; detta. :)

Mags: Precis, precis, precis! Kära du, jag har också gbp-opererat mig. Men jag missbrukade alkohol innan också. Och inte förrän nu har det sjunkit in att jag är sockerberoende, att jag varit det hela tiden. Vi fortsätter med våra insikter, eller hur? Stor kram från mig till dig!

Anna: Ja, en pusselbit här och en pusselbit där. Så småningom så... :)

SL! <3

Muris: Ja, hej och hå, in genom lökskalen vi gå. I övrigt; håller med dig (som vanligt). Pusspuss!

Till slut kanske ett gäng nyktra, harmoniska och rosenkindade forum-användare går omkring lyckliga och hackar i sina morotsland, och vägrar
socker och alkohol, men värnar om naturen och hälsan.

Rosen

Jag har faktiskt allvarligt funderat över varför ett av naturen givet belöningssystem är så skruvat att det går igång på helt fel saker?
Tobak, fastlagsbullar, choklad, alkohol, spel.....osv
Varför inte på morötter o ärtgroddar?
Nåt fel är det! Eller?

Fast lite föråldrar. Belöningssystemet går igång på saker som vi behövde leta och få tag i förut.
Som socker. Människan behövde socker som finns i frukt, därför att fick vi kick av det.
Alkohol? Delvis finns i frukt, för ganska många tusen år sedan hade vi inte möjlighet att tillverka det. Spel? Vem brydde sig, man hade inte tid att spela om man skulle överleva. Sex? Jättebra, skaffa massa barn och föra sina gener vidare. Knark och tobak var nog inte så lätta att få tag.
Till saken tillhör att evolutionen är långsam. Om belöningssystemet funkar "fel" idag hos en del individer, tar det sin tid att eliminera de individerna från arten. Så rent teoretiskt, antigen slutar man dricka eller blir man alkoholist, dör tidigt och hinner inte föra så många gener vidare :) Dvs. blir de eliminerade från arten.
Jag funderar på att fokusera på träningen, då slipper jag bli eliminerad, ha ha.

LenaNyman, du går från klarhet till klarhet. Själv är jag inte sockerberoende, snarare allergisk... så när det frossas i julegotter så svullnar jag upp som en ballong.
11 dagar är grymt bra jobbat! Snart har du inga laster kvar!

steglitsan

Har skolkat på jobbet och satt mig på avskild plats och läst ikapp din tråd. Ser dig som en stora syrra (jag är säkert äldre än du men skit i det nu!) Ditt inlägg om skam träffade mig hårt och jag inser att jag också bär och har burit på så mycket skam i mina dagar. Kanske orkar jag ta tag i det någon gång? Tills dess börjar jag med att uttala de orden du skrev : Fuck skam (kanske inte precis så men typ). Inser dock att om någon hörde de så skulle de tro att jag pratar om tv-serien som ALLA pratar om nu. Har du sett? Om inte, SE!! Finns på SVT play.

Btw ber alltid dig om lästips så here we go, läser du ngt spännande som du kan rekommendera? Eller något du nyligen läst?

Hoppas du har en fin dag.

LenaNyman

Jag har slitit tussvis av hår från huvudet. Vrålat rakt ut tills jag blivit knallröd och alldeles svettpärlig i ansiktet. Bitit sönder armmudden på en hoodie.
Jag har pmdd i full styrka - jävla igen. Fy fan också, det är ett straff värre än psykologisk tortyr. Offret och förövaren är densamma, jag själv. Och det sköna i kråksången var att jag i går var alldeles salig och lugn och skön och timid och fredlig - alldeles alldeles underbar. Det var då jag skulle ha satt mig ner och skrivit det här inlägget om vinsterna av att sockersanera, det hade känts mer autentiskt. Men nu får duga i stället.

Sockerbomben 3.0 av Bitten Jonsson.
Beroendehjärnan av Martina Johansson.

Två kanonböcker som gör att det här vi fastnat i - alkoholen - får sin förklaring. Känner man sig inte sockerberoende gör det ingenting - läs ändå. Det finns guldkorn i dessa böcker som man inte fattar att man kunde missa annars.

Jag är alltså sockerberoende. Gjorde en gastric bypass för några år sen. Nu är jag farligt nära bmi=fetma igen. Därför är jag glad över min insikt. Med insikt kommer handlingskraft.

Pi: Om du går före som morotslandsentusiast så kommer jag strax efter. Ska bara kuta ifrån pmdd:n. Kram på dig!

Rosen: Hehe, ja tänk vad perfekt att vara vitlöksjunkie eller sukta efter brytbönor varje helg. Det vore nåt! :D

rabbitgirl: Klokt sagt av dig. Såna här stunder funderar jag på att fokusera på eliminerandet i stället för på träningen, men jag har ju förstått att jag lite senare kommer att stå där, helt pmdd-oanfäktad, och må bra igen. Som sagt; heja dig och heja oss.

Sisyfos: Tack, kära du. <3

Lillasyster SL: Skam är noterat. Ska se. Och egen skam ska drivas ut som den djävulsåkomma den är. Schas bara! Det är därför jag gått ut här med att jag är gpb-opererad. Jag har skämts för det så ojojoj. Och jag har upptäckt att så fort jag börjar glida lite på sanningen och göra mig bättre än jag är, där jäklarimig ligger plötsligt den goda jordmånen för skammen att växa och frodas i. Var sann. Bär ingen skam.

En bok jag hade utbyte av var Shantaram av Gregory David Roberts. Den boken är en tegelsten som till och med slår Steglitsan. En annan fin bok var Ett litet liv av Hanya Yanagihara - också rätt omfångsrik. Ingen av dessa är särskilt spännande men dom har andra kvaliteter. Puss på dig!

Puss på oss alla. Låt styrkan leta sig in i alla våra bristningar och brister och ärr. Och trots att jag bitit mig i läppen så att jag har levrat blod på underläppen så vet jag också att acceptans och kärlek, oh-la-la, det är grejer, det. Mer sånt till folket, det vill säga oss.

Hej
Beroendehjärnan den boken känner jag inte till. Skall köpa den omedelbart. Ett tips till dig i gengäld är Miki Agerbergs Kidnappad hjärna om du inte redan läst den.
Tycker du har många bra inlägg här på forumet vittnar om erfarenhet och klart tänkande.
vänligen
Ikaros

Jag ska läsa (eller rättare sagt lyssna, min hjärna funkar inte med böcker)
Älskar att gå långt, eller sitta på roddmaskinen och lyssna på kloka ord.
Vips har man gått ett par mil. Eller rott över Östersjön.

Inte idag då när jag knappt orkade gå till bussen....

Fick tips av Karin01 om en film som heter Sockerfilmen.
Den ska ses.