Hej!

Jag är helt ny här och vill ha lite råd om hur jag kan hjälpa min man på bästa sätt.

Min man har alltid haft en nära relation till alkoholen sen vi började ses för 10 år sedan. Det underklättade inte att han jobbade inne pubmiljö där det "förväntades" att han drack (enligt honom)

Vi har två barn ihop under 5 år och jag jag har vid flera tillfällen bett hon att sluta dricka eller dra ner på det. Det senaste halvåret har det eskalerat och på nyårsnatten fick jag veta varför. :( han hade vart otrogen för drygt 3 månader sedan ( bara kyss inget sex) och efter det ökade mängden alkohol drastiskt. Jag fick reda på det av misstag men då jag blev så j-la förbannad kastade jag ut honom. Efter många samtal psd emellan och 1000 frågor från mig om varför har han kommit på att han vart alkolist utan att tro att han hade problem. I hans huvud trodde han att han hade kontroll och att jag bara tjatade och var kontrollerande som frågade om han druckit när han kom hem från jobbet påverkad.

Så nu när han äntligen erkänt sitt missbruk så vill jag veta hur jag kan hjälpa honom? Jag själv dricker typ aldrig sen vi fick barn. En av anledningarna att jag slutat nästan helt är för att jag inte litar på att han är nykter om något skulle hända barnen. Så det är rensat på alkohol här hemma. Vi har även pratat med hans kollega att han kan stötta på jobbet så min man inte går till puben på lunchen och dricker.

Min man säger att han har kontroll och kan fixa det själv men jag vet inte om det är så bra?

Vad kan ni ge för råd?

Tack!

Yoyo

Hej, jag är också ny här, men har läst trådar i flera år för att reda ut mina tankar kring min mans drickande. Jag känner så väl igen ditt önskan av att hjälpa, man vill så gärna kämpa likt en tiger mamma för sin familj när det kommer in ett fiende (alkohol) som vill förstöra. Jag har också försökt med alla medel jag vet om. Och har din man en vilja kvar finns mycket stöd o hjälp att få genom kommunen, AA mm. Men man måste vara beredd på en lång o jobbig resa, o det finns inga garanterar att det ska lyckas,för alkoholen förändrar ens personlighet, tar över. Det är egentligen din man själv som måste hjälpa sig själv, kämpa, ta kontroll, ingen kan göra det åt honom. Han har nåt att kämpa för, sina fina barn, men tyvärr räcker inte det om han inte är beredd att kämpa för sig själv.

Frufuff

Hej, tack för svar , han vill själv sluta och har själv tagit initiativ till det genom (jag har inte begärt något av honom) att slänga allt, bytt nummer för att inte fel personer skall ringa och vilja gå ut och "ta en öl" samt pratat med de närmast honom att stötta honom iform av att säga ifrån om han är på väg att gör felsteg.

Han fick sig nog en ganska abrubt uppvaknande av att jag slängde ut honom. Han vill inte förlora sin familj säger han, ingen alkohol i världen är värd det.

Hur mycket sanning kan ligga i att han inte minns att han ens smsat med en annan tjej pga av att han druckit så mycket vid de tillfällen då han vart ute? Jag är rädd att han döljer sitt snedsteg bakom alkoholen..

AliceAlice

Självklart kan man stötta men jobbet måste han göra. Om det ligger sanning bakom hans uttalande kan bara framtiden och han själv bevisa! En dag i taget. Hur det blir för honom och er vet ingen i dagsläget. Bara för att många inte lyckas så är det inte säkert det blir lika för er...

Det är få som klarar att sluta sitt missbruk på egen hand, då är det lätt att man byter ett missbruk, tex. alkohol mot ett annat missbruk tex. spel, träning... En del tror de kan på egen hand, en del vill inte sluta, de vill inte förlora familj osv men de vill heller inte sluta, de vill både ha kakan och äta den...

Även som anhörig behöver man stöd, för om han lyckas så kommer mycket att förändras och många gånger blir det inte som man tänkt, allt löser sig inte med automatik bara för att missbruket är borta. Familjerådgivning eller anhörigstöd där han får behandling kan varmt rekommenderas. Även om han måste sköta detta själv så är ni en familj och ni kommer att bli påverkade av hans förändring och hans resa, vissa saker, som familj, måste ni därför göra ihop.

Mycket styrka! Kram Alice

hej. min man har nyss valt att bli nykter efter att vi redan flyttat isär och bestämt oss för att skiljas. Den här gången känns det på riktigt till skillnad från de andra gångerna eftersom han själv frågat efter hjälp. Han har nu varit nykter fem veckor (mycket för en alkoholist) och gått regelbundet till AA. Det har hjälpt honom. Utan AA (eller liknade regelbunden hjälp) skulle jag inte våga ge det en ny chans, trots att jag vet att det är mycket skört. Den här gången vet han att de tär han som måste hjälpa sig själv. Och precis som AliceAlice säger är det viktigt att du tar hand om dig. Al-anon har hjälpt mig.

styrka!

Yoyo

Hej, det var tufft av dig att slänga ut honom, otrohet kan vara jobbigare än alkohol! Det låter hoppfullt att han tar så många egna beslut om att lägg av med drickandet. Det kan bli skillnaden mellan att lyckas eller falla djup.
Jag önskar jag varit tuffare mycket tidigare, men jag har lärt mig att säga ifrån bättre nu, att stå upp för mig själv, att se till att ha vänner o annat stöd omkring.
Det är kanske det bästa sättet vi kan "hjälpa"!
Kram, Yoyo