Trillade dit igår igen. Skriver dagbok och loggbok men ska börja skriva här också för att påminna mig. Har dragit ner rejält sista året men lyckas inte sluta. 6 dagar max i sträck. Nu sätter jag målet till 7 dagar. Det är nästa onsdag.

linus

En bra målsättning, en vecka är en bra start!

Jag vet ju inget om hur ditt problem ser ut, men jag rekommenderar dig rent allmänt att läsa andras trådar här, och skriva av dig (om du vill). Det är många som har inspirerande och starka berättelser, det kan vara skönt att känna att man inte är ensam och man (i alla fall jag) kan lära sig mycket om sig själv om vad andra skriver.

Kört hårt och lycka till!

höstlöven

Har kämpat med detta några år fram och tillbaka och i lite olika former. Som många andra här använder jag vin för att självmedicinera mot ångest och stress. Och nu sitter jag med nåt slags beroende även om jag knappt ligger över riskbruksnivån. Men upplever allt det som ska vara kriterierna. Typ kontrollförlust och mental besatthet.
6 dagar är vad jag klarat i sträck ett antal ggr under sista året. Så nu satsar jag på en dag till. En dag i sänder....

Elias

Här navigerar vi över stormigt hav bland grynnor och skär. Tillsammans kryssar vi fram. Det händer att en och annan faller över relingen, får några kallsupar men kravlar tillbaks ombord igen. Skakar av sig vattnet och fortsätter resan i solsken och lugna vatten i många och långa harmoniska sjömil. Följ våra berättelser från färden, det är lärorikt och ger styrka - en mental flytväst!
Vi reser tillsammans och kämpar ihop!
/Elias

höstlöven

Tack för era fina ord och liknelser. Idag har allt varit toppen. Har även bokat in mig hos en terapeut. Inbillar mig att om jag blir bättre på ångest och stress kanske det blir lättare att motstå alkoholen.

Läser andras historier som.befinner sig på dag 13 och 18. Det känns som en evighet. Vilka hjältar det finns här. Jag som bävar för målet 7 dagar. Hur kan det ha blivit så här.

Björkek

Att prata med en utomstående , en terapeut är alltid bra. Är det en alkohol och drogterapeut, eller en "vanlig" samtalsterapeut? Du behöver såklart inte svara på det om du inte vill.
Jag har också tankar på att söka samtalsterapi. Visserligen går jag på AA möten, och där kan man ju dela med sig av hur man känner och mår, men vissa saker känns för privat för att dela öppet, även fast AA ska vara anonymt, och att man inte får/bör/ska föra vidare det man hört på mötet. Än så länge tar jag dock bara en dag i taget, och gör inga större planer framåt, och försöker att inte tänka för mycket bakåt (det ger bara ångest , skuld och skam). En dag i taget så blir det många dagar tilll slut :)