Har inte varit inne här på flera månader, men känner att det är dags nu, dags att bli stark, dags att ta tag i livet och få mitt liv tillbaka.
Det brakade ihop totalt på nyårsnatten efter att vi kommit hem från ett par vänners middag. Med såklart alldeles för mycket alkohol till maten och som sällskap...både innan och undertiden vi var där. Jag tog min son och flydde, som jag så många ggr gjort förut...denna gången stannade jag en vecka där, lämnade honom i sin alkoholstinna värld för en stund.
Men som alltid går jag tillbaka när jag får höra de orden som jag vill ska hålla...jag ska försöka sluta dricka, denna gången menar jag det för jag vill inte förlora er, jag har bara er....jag blir så arg på mig själv för det.
Han hade inte druckit på 2 veckor innan han föll igår, dock inte mycket men tillräckligt för att jag ska vackla och vända taggarna utåt och min själ inåt.
Denna gång har jag som jag också sagt till honom ringt för att få hjälp och få börja prata, han ska följa med har han sagt. Sen om han gör det är en annan femma, men då vet han att jag lämnar och kommer att ta till alla medel för att göra det. För denna gång kommer jag ha stöd utifrån....

Jag vet inte vad jag vill med denna tråd egentligen mer än att skriva av mig och kanske få en peppning av mig själv genom att skriva. Att prata med min nära och kära runtomkring är som vanligt hopplöst. Jag har bett dem om att stötta mig men inte komma med några pekpinnar för det orkar jag inte och jag är så väl medveten om dom men ändå så kommer de så fort jag pratar med nån.
Fick även höra idag av en nära vän att det märks att min son håller på att påverkas negativt av detta (han är precis 2 år)...ja, vad ska jag säga? jag vet det, jag är medveten om det...jag håller på att försöka kämpa till att våga ta steget fullt ut, men just nu, just i detta nu är jag för svag....jag är en svag människa som behöver höra att vi fixar det, jag hjälper dig med vad DU än vill oavsett. Men jag får aldrig höra den frågan, vad vill DU? endast såhär vill JAG att du gör, såhär tycker JAG att du ska göra för jag hade aldrig accepterat det här beteendet. Men jag har bara lust att skrika till dom att nä, men DU är inte i detta, DU har aldrig varit mitt i en sån här situation. DU står utifrån och berättar vad JAG sa göra.....

Jag var på en föreläsning hos den gruppen som har hand om anhöriga igårkväll, det va så bra och så skönt att få mina bedömningar bekräftade. Den handlade om symtom och beteenden hos alkoholister...han stämmer överens på varenda punkt. Skillnaden var att jag inte blev bedömd utan mer en bekräftelse på att mina reaktioner är helt naturliga i en sån här situation och att man behöver hjälp för att reda ut det. Jag ska dit på måndag em, då har jag bestämt att göra detta fullt ut. Jag ska prata ut om ALLT som jag aldrig pratat med någon om, aldrig vågat eller erkänt ens för mig själv.

Jag bara undrar som jag alltid gjort, vågar jag verkligen? jag är så rädd för mitt egna liv, för jag har levt med detta i 10 år....det är ju såhär min värld och mitt liv ser ut. Kommer det nånsin se annorlunda ut? Kan det se annorlunda ut? För mig är detta så vanligt att jag t.om trott ibland att det ska se ut såhär och att det ser ut så hos alla....finns inga män som inte gör såhär (för jag har sett det så nära hela livet)!

Samtidigt som jag vet att jag ska att jag måste för mig men framförallt för min son.

Nykteristen

Exakt samma här, evigt tjat om städning....speciellt man tänkt göra då är d ännu viktigare med städning. Nä jag kommer inte ihåg sist han städade toaletten. Han kan dammsugs ibland men allt blir en så stor grej av d då...då ska d stönas o stånkas om hur jobbigt d är, att d är så skitigt o ropas kolla här, se så äckligt vårat hus är!

Åhhh ibland ångrar jag att man köpte hus, på nåt sätt hade d varit enklare o bara fixa en ny lght...tänkt på d många ggr.

InteMera

Och med lägenhet skulle man sluppit det förhatliga garaget där allt smygdrickande händer! Jag har fått en larvig avsky för garage senaste tiden ;)

Nykteristen

Ja herregud, ska aldrig mer ha garage med förråd igen!
Nu förstår jag varför d va så jvla viktigt med ett garage för alla hans verktyg, d va d han hade som största önskemål när vi tittade på hus o när vi hittade huset som vi bor i nu så va d ett stort garage med en stor "verkstad" till helt perfekt för då kunde han ju stå där oavsett väder o pyssla med sina verktyg! Så himla bra d blev o han är ju där mer än inne i huset så

Städa och se det skitiga!
Det är vårt inre vi ser.
När jag har varit i mina "dåliga" perioder
har jag upplevt att det är stökigt och smutsigt överallt...

När jag har gått ur mina dåliga perioder så har prio 1
varit att städa och skura. För att få bort det skitiga
på min insida. Jag kan städa ihjäl mig.
Allt måste vara kliniskt rent.

Städning dämpar ångesten. Och när det är städat
blir "sinnet fritt" och vi kan ta itu med annat..
Tror det är strukturen vi letar efter.

Skura & städa= städa bort det som är dåligt
Sortera saker=sortera upp kaoset i mitt inre
När det är städat (vilket det alltid är i mitt hem) så får
jag för mig att jag har löst problemet.

Jag läser ofta i era trådar om just städning och klagomål på att
det är smutsigt och ostädat.
Jag "på andra sidan" förstår det beteendet.

Förlåt att jag lägger mig i men vill bara förklara vad som kan vara orsaken

Nykteristen

Nej nej du lägge runt dig i, fick bara bekräftelse på varför hab säger som han gör. För får alltid höra att om d nångång kan bli ordning här hemma med lite mer struktur i livet o vi gör som han säger så kommer han må bra o inte behöva dricka så mycket heller. Skitsnack enligt mig men förstår mer tankesättet när du skriver som du gör

Det är en svår situation du befinner dig i Nykteristen, med barn och allt. Samtidigt lätt! Ju mer du berättar, desto mer tycker jag att jag känner igen mig i den här typen av relation med en man som överhuvudtaget inte fattar vad som händer, vad han gör, och som har helt och hållet andra referensramar och förhållningssätt. Jag har tvingats inse att det enda jag kan göra är att fly den sortens person.

InteMera

Jag har aldrig tänkt på detdär med städandet var hans kommentarer kommer ifrån men jag tror du kan ha rätt MondayMorning. Lever man med inre kaos kanske man vill kompensera med att ha det städat runt sig? Inget fel i sig, men det jag stör mig på är hans syn på att det alltid verkar vara alla andras fel det är smutsigt eller oredigt, som om han inte skulle bo här eller själv för den delen kunna ta itu med städningen om det stör honom. Väntar han sig att hans inre kaos dämpas mer om han förmår mig städa dvs symboliskt ha mig att hjälpa honom få reda i röran mentalt? Hm, intressant tanke.

Jag längtar till måndag. Mannen har idag varvat tungt drickande i garaget med djup sömn på soffan, i några timmars intervaller hela dagen. Han har inte sagt ett ord till nån av oss, blänger surt på oss allihop när han vinglar förbi på väg ut till nästa flaska. Av hans höga irriterade suckar fick vi förstå att vi störde hans snarkande när vi åt middag i köket, så han stängde in sig i sovrummet med en ljudlig smäll. Han raglade ut till tvn lagom till kvällen nu så jag och dottern kunde gå i säng. Blev tvungen att storvädra pga spritstanken, dottern höll för näsan och ville pappa flyttar om han ska vara såhär. "Inte bryr han sig ändå om oss" sa hon och jag håller tillbaka tårarna och kramar henne hårt, vad mer kan jag göra. Hon är sorgligt klarsynt för sin lilla ålder. Jag kommer vara ett slutkört vrak på måndag, men ändå bättre att vara på jobbet där man inte har tid att älta sitt liv varje minut.

Hoppas du Nykteristen fick en bättre kväll idag!

Nykteristen

Dionysa: ja, d känns inte som världens enklaste situation d kan jag hålla med dig om samtidigt så har de sista händelserna denna vecka verkligen ryckt av mig min ögonbindel för att inse hur d verkligen verkligen ser ut o verkligheten är inte vacker.

När jag åkte hem idag så köpte jag med en kebabrulle som vi kunde dela på. Till min förvåning så hade han dukat när jag kom hem, sonen hade ätit hos min vän så han fick mysa i soffan med pjamasen på.
Han började med att han inte mått bra alls de senaste veckorna eller månaderna eller åren för den delen som jag säkert märkt, berodde på många grejer som hänt under årens lopp. Vilket har märkts såklart....
Men att han inte vill mer egentligen.

Jag sa d att sist för ett par veckor sedan så hade jag gett honom ett ultimatum som jag kommer att hålla på o den dagen är här, hab har skadat mig o sonen för många ggr nu o den sista gången va för hård. Jag vill inte va med och se mer efter detta, så han måste välja oss eller alkoholen....det finns inget mellanting längre. Han förstod d och börjat inse att d vi tar skada också...men han sa inget mer om vad han tänkte göra. Jag ska låta d va till på torsdag när vi ska till terapeuten, då vill jag ha ett svar av honom och blir d inte exakt så som jag vill och att han menar att han inte vill röra en enda droppe av skiten igen. Då ringer jag mäklaren efter nästa helg och ruljansen på allt är igång....finns inget annat längre och vet ni, d känns så jvla bra....

Gällande kvällen så har han inte druckit sen vi kom hem, men han drack tillräckligt innan vi stack...så här kommer d bli en lugn kväll och natt! Ingen aning om hur resten av helgen blir.....men d ska bli intressant

InteMera: men stackars er, tur att han iallafall flyttade sig till soffan så ni kunde få sova i sängen. Verkar som han tog en tycka synd om-dag efter ert prat. Hoppas han låter er va nu resten av kvällen. Pussa din dotter lite extra ikväll o ta hand om er, låt honom inte ge dig nån skit...gå hellre därifrån eller va helt tyst så han tröttnar (om han tröttnar). Tänker på er massor!

Tänk dig när allt är över o vi är på andra sidan o kan kolla tillbaka på allt, då kan vi sitta o njuta av ett glas med läsk o skåla i hur fruktansvärt starka kvinnor vi är! <3

Detta är ju inget han är medveten om. (om han inte har den kunskapen, om du förstår hur jag menar)
Det är psykologiskt och mentalt. Men det är så vi fungerar. Det handlar om kontroll över situationen.

"Lever man med inre kaos kanske man vill kompensera med att ha det städat runt sig"? Ja absolut. Det lugnar oavsett om man är medveten om det eller inte.

Detta symptom finns ju även hos personer med ADHD, OCD, GAD t.ex som ofta har kaos på" insidan", det kompenseras med att ha en jäkla ordning och rent på utsidan. Det är ångestdämpande och lugnande. "Jag har koll på situationen"

Och det kan var tvärtom att man har nån av dessa diagnoser och dricker A för att stänga av.

(säger INTE att era män har något av detta. Jag är inte specialist på detta men jag är själv på utredning
för ADHD och vi ska se om detta kan vara en orsak till mitt drickande OCH mitt överdrivna sätt att vilja ha ordning/allt måste vara organiserat på rätt sätt för att jag ska fungera bra)

Finns detta beteende även när han inte dricker?
Finns det annat som ska göras maniskt?

Nykteristen

Jag tror absolut att min sambo har nån slags diagnos typ ADHD. Även när han är nykter ska d va rent men inte på samma maniska sätt. Han har sjukt mkt energi o har svårt o sitta still. Behöver god tid på sig att förbereda sig på T.ex en så enkel sak att vi ska åka till simhallen, då ställer han in sig på d och skulle d sen skita sig pga nån annan än han själv så blir han helt knäckt. Men är d han själv är d ok. Har han ett möte med nån vid ett visst klockslag är d väldigt viktigt att vi är i tid...ska jag eller sonen nånstans kommer vi alltid sent pga honom
Så ja jag tror han bedövar sig med A pga nåt

Jag vet själv att jag har ADHD men jag har inte fått diagnosen ännu. Utredning tar tid när det handlar om vuxen adhd.
Det är det min terapeut vill reda ut. Om detta kan vara en orsak till att bedövar mig själv. För att få tyst i huvudet.
ADHD kan man ju ha i olika grad, jag fixar mitt jobb galant men måste få ha min ordning baren (jobbar som bartender)
och jobbar helst själv så jag får ordna så det funkar för mig...

Jag är också manisk men det blir värre när jag dricker (eller mer korrekt NÄR jag drack), då blir det ju ännu mer kaos.
Dessbättre så finns det bättre sätt att stänga av än med A.

InteMera

Jag har aldrig tänkt i de banorna, att min man kanske har någon bakomliggande diagnos som gör saker värre. Han har vad jag skulle kalla en narcissistisk personlighet, med elakhet, empatibrist, maktspel och kontrollbehov som syns oavsett han dricker eller inte men blir värre med spriten. Men nu när du säger det så har han faktiskt vissa saker som ska göras på ett nästintill manisk sätt, där jag och barnen alltid får skäll att vi gör fel bara för att vi inte gör exakt som han skulle gjort, även om vårt sätt i slutet leder till exakt samma resultat.

Det finns även såna här behov av ordning, rutiner och struktur i omgivningen hos personer med högfungerande autism, det man förut kallade aspergers, där de fungerar som alla andra så länge saker och ting är som de ska. Tänker på din man Nykteristen som blir stressad om ni inte gör som han planerat, men att det är mindre illa om han själv ändrar nåt. Man kan ha drag av detta utan att vara klassad som autisistisk och dessa mänskor är ofta väldigt duktiga på sina jobb och går all-in när dom gör nåt, därför även sprit är ett riskmoment för dem för det blir lätt all-in på det också. Jag är rätt påläst på detta eftersom min son länge troddes ha adhd tills de kom fram till att det inte är det som vållar honom problem utan de drag av just högfungerande autism som har liknande symptom men kräver annan anpassning av omgivningen än någon med adhd gör.

Alla dessa diagnoser är förhöjande för risk till missbruk av olika slag just för att man vill dämpa rastlösheten och krypet i kroppen med nåt och då kan sprit lätt bli utvägen för att koppla av, men eftersom dessa personer också har svårt att inte gör allt de gör fullt ut och är rätt impulsiva så går det lätt överstyr. Bra om du MondayMorning själv sett mönstren i detta, utan kunskap i dessa diagnoser är det lätt att man tar till helt fel åtgärder som till och med kan förvärra situationen.

DrömmaBort

Det du skriver är jätte intressant! Jag har tänkt i liknande banor. Och förstås då inga diagnoser finns men kanske drag av dessa.
Det som gör det speciellt intressant är just det där att förändringar är okej sålänge de kommer från en själv. Är man sedan flera i en familj med liknande drag, plus lite medberoende både från barndomsfamiljer och alkoholism därtill, så vet man ju inte längre vad som kom först och vad som är en reaktion på det andra.

Hos oss har vi talat mycket om det där, om hur mycket allt skall planeras i förväg. Måste man ha järnkoll på allt eller kunde man bara ta stunden som den kommer. Men jag vågar påstå att planerar man inte alls så följer resten av familjen någons nycker. Och den som slår fast vad vi gör om femton minuter kanske inte alls själv skulle stå ut med att någon med så kort varsel skulle komma med gemensamt program.

Vad gjorde att diagnosen för din son landade på högfungerande autism istället för adhd? Är han överaktiv som de som har adhd är? Ofta är ju de här dkagnoserna (autism, adhd lch tourette, minns inte om det var nån mer) väldigt nära varann. De är liksom cirklar som nuddar varann och man kan ha mer eller mindre av alla, med betoningen på en viss. Har också bekantat mej med det på egenhand och tror alkohol i många fall används då man inte fått diagnos i tid.

Det är väl kanske likt ADHD ärftligt dessutom? Om din son har fått diagnosen tänker jag. Tror som du att de flesta av oss har drag av detta, man kan även ha lite av varje i dessa diagnoser. Jag är också den som går "all-in" med allt. Även då A tyvärr.

Det finns även ett syndrom som kallas Baby King eller Baby Queen vilket är väldigt vanligt hos människor med A eller Drogproblematik. Detta är inte så vanligt att man läser om i Sverige men i USA är det vanligt att man behandlas för detta när man är inskriven på A-klinik.

"This is someone who needs to control others. It is someone who has an inability to accept frustrations. It is someone who wants it our way, right away.
The characteristic infantile ego possessed by those who need to grow up"

Alltså riktiga egotrippers...

Googlar man detta får man tyvärr inte upp mycket på Svenska men det finns att läsa om på Amerikanska sidor.

InteMera

Ska googla på Baby king syndromet för det låter som min man!

Dessa diagnoser har många likheter och det finns givetvis gradskillnader, även nån som inte uppfyller ett fullständigt diagnoskriterium kan ha drag av tex adhd eller autism som gör livet besvärligare om man inte är medveten om vad det är och vad man kan göra åt det. Mycket handlar om att lära sig förstå sig själv, hur man ska göra istället när man märker det börjar gå snett. En autist har i regel svårare än en adhd person med det sociala och att hastigt ändra i planer kan framkalla rena panikattacker hos en autist medan en adhd glatt kan rusa vidare till nästa impuls. En autist kan också ha lättare för att längre tider koncentrera sig på nåt, så länge de själv får välja aktivitet. Adhd mänskor kan ha svårare att alls sitta still oavsett vad. Sen kan båda uppvisa rastlöshet, obetänksamhet och svag impulskontroll så man måste vara rätt påläst på detaljerna i de fall där cirklarna går in i varandra för att veta vad som är vad.

Från studier vet man att adhd är en riskfaktor för att hamna i missbruk och därmed även löper högre risk för kriminalitet och olagliga handlingar pga dels missbruket och i kombination med dålig impulskontroll och ofta svag förmåga att beakta konsekvenser av sitt handlande samt risk för att hamna i dåligt sällskap för att man så gärna vill passa in ens nånstans.

InteMera

Hur har din dag varit Nykteristen?

Min man snäppte ur drickandet idag, klädde sig snyggare än han brukar för en hemma söndag och går runt som inget hänt. Jag har inte sagt ett ord till honom, för helst vill jag bara skrika rätt ut. Vet ju nu han helst vill jag flyttar och det gör mig arg och lessen att han vet mycket väl det sätter mig i en svår sits då det finns få bostäder i rätt skolområde lediga, inget jag har råd med i alla fall. Han räknar nog kallt jag stannar bara därför, att han kan behandla mig som skit och inte förlora nåt på det. Jag kan knappt andas hemma och huvudet exploderar snart om jag inte löser detta snart. Packar vidare på mins hemliga flyttlådor tills jag vet hur det blir med nåt, könns bra att ens ta små steg i rätt riktning.

Styrka till er alla inför en ny vecka, själv börjar jag veckan som kommer rätt utmattad.

Nykteristen

InteMera: så frustrerande med din man, dracks han idag också?

Här är det lika frustrerande som vanligt, dock sa jag till jo om både idag att d är nu han måste bestämma sig, mig eller alkohol d finns inget mellanting eller jag ska dra ner successivt....för d kommer han aldrig göra! Han sa att han märker att jag inte mår bra av d eftersom jag är så kontrollerande som han uttrycker d. Jag sa till honom att fundera på vad som är viktigast så kan vi sen sätta oss ner i lugn o ro o diskutera vad vi ska göra med allt runtomkring, dvs hus o son....

Han har under dagen när vi varit borta pimplat i sig en flaska vin, nu kom en kompis o hämtade honom för de skulle fixa en grej....vet inte, jag har iallafall börjat ställa in mig på riktigt att vi ska flytta. Har redan en avtalad tid med banken o då kan vi börja rodda i allt med gemensamma konton o hur d blir med huslån o den kontantinsatsen vi hade lagt...så vi får en liten struktur på hur d går till o vad vi kan förvänta oss.
Jag orkar inte bry mig även gör jag d ändå, men hoppet finns inte där längre däremot medberoende o d är väl d som sätter in mitt kontrollerande antar jag.

Har dock bestämt att jag ska kräva ensam vårdnad, han kan inte så mkt om d där o i det fallet är d väl lika bra o han slipper bry sig om allt d praktiska om vårt barn.

Det ska bli en väldigt intressant vecka även att magkänslan säger att d är denna vecka allt tar slut...10 års förhållande, en massa hopp o slit för att kanske få uppleva familjelivet på riktigt med den mannen jag blev förälskad i. Det är så sjukt sorgligt men jag måste ta tag i det här nu, annars kommer min son att börja fara illa med hemska minnen om sin pappa o en trasig mamma, det är d sista jag vill ha....

Imorn ska jag gå o prata igen, ska bli skönt...ser fram emot d o få min lilla frizon att få vara o prata!

Var ju hos mina föräldrar idag o jag berättade inget för dom om torsdagen, jag tänker att jag ska låta denna vecka visa vad som hände roch därefter prata med dom om vad som hänt o hur jag ska gå härifrån. Har en förmåga att bli sån hets på precis allting om jag inte har en plan framför mig o när de sätter igång eller framförallt min mamma så blir jag bara förvirrad och hela situationen blir 100ggr än vad den redan är...jag orkar inte den stressen nu, d är jobbigt som det är. Dumt eller ej, men nu är d min takt som gäller och framförallt mina beslut!

DrömmaBort

Krafter åt dej Nykteristen! Du gör nog klokt i att spara dina krafter och berätta för dina föräldrar sen då du vet du orkar med det. Du är stark, och har mer och mer koll på situationen. Och du vet vad som är i din makt att ändra på. Det tar den tid det tar men du har redan kommit en lång bit på väg, nog skall det bli en bra början till något nytt.
Bra du har dina pratstunder!