av Stinis76

Hej! Skulle verkligen behöva hjälp! Älskar min sambo väldigt mkt men han är alkolist vilket jag tyvärr fattade väldigt snabbt när vi började träffas för ett år sedan! Jag älskar honom fruktansvärt mkt han känns som min själs frände! Han har ett bra jobb o fina barn men varit alkolist under väldigt lång tid! Han lovar hela tid att han inte ska dricka mer men faller dit hela tid! Problemet är att han har ptsd har drag av narcissist o blir total förändrad när han dricker riktigt våldsam o elak ! Jag har min son varannan v men har sedan några mån fått lämna son till sin pappa pga alkoholen ! Jag känner att jag måste lämna för annars går jag under! Hur lämnar man nån man älskar? Är så rädd för hans reaktion om att jag måste flytta! Tacksam för råd

aeromagnus
sön, 2017-02-12 - 22:07

Lider verkligen med dig. Jag vet inte vad ni testat men han kanske kan börja med antabus? Vill han inte det lämna. Att lämna någon man älskar är aldrig lätt. Planera upp hur du ska göra med lägenhet mm. Var inte själv när du lämnar budskapet.

Morgondag
sön, 2017-02-12 - 22:20

Du är bara i början av en tillvaro där du kastas mellan himmel och helvete. Kanske låter tufft, men du har redan börjat prioritera bort din son, då du väljer att lämna honom hos pappan så du istället kan vara med själsfränden/narcissisten som dessutom gör dig illa. Precis som aeromagnus skriver är det bra att du har med dig någon när du lämnar detta besked och kanske behöver du försöka hitta ett boende som är lite "hemligt". Det var några ord från min sida, det finns betydligt mer kunnigt folk i detta forum. Men jag säger LÄMNA, detta är inte du och din son värda på något sätt. Han låter tyvärr väldigt sjuk både beroende på alkoholen och även i sin personlighet

Stinis76
mån, 2017-02-13 - 06:56

När han är nykter är han väldigt kärleks full o jag vill tro att allt kommer bli bra jag har min gamla lägenhet från 1 e mars ca men är osäker på hur han kommer ta det eftersom han svänger så i humör är rädd för hur han kommer ta det

Morgondag
mån, 2017-02-13 - 07:58

... att det kan vara svårt, MEN han behöver bli frisk i sin sjukdom först. Låter inte hälsosamt för dig att vara kvar i detta nu

DrömmaBort
mån, 2017-02-13 - 08:41

Vad bra du har din lägenhet. Och hittat hit till forumet. Om du känner dej väldigt osäker, skulle jag kanske inte tala om flytten förrän du vet du faktisk kan flytta med det samma, till din gamla bostad eller något tillfälligt. Ifall att situationen spårar ur. Kan ju vara han tar det som om du planerat det bakom hans rygg, men som du beskriver situationen verkar han inte trygg. Som de andra sa kanske det skulle vara skäl att ha med en kompis eller åtminstone berätta för någon kompis vad du genomgår och komma överens att ha tätare kontakt de dagarna du överväger att ta upp diskussionen.
Kanske får ni ännu en chans, men jag tror också ni inte kan bo ihop så länge han inte kommit till insikt och är en bra bit på väg, det låter helt enkelt inte tryggt för dej.

AliceAlice
mån, 2017-02-13 - 09:01

Som många andra skrivit, kan du flytta nu? Har du någonstans att ta vägen innan den 1/3? I annat fall så tycker jag inte du ska berätta något och inte ensam. Att han är fin då han är nykter är ingen förmildrande anledning.

Han behöver hjälp, det är få missbrukare som kan sluta självmant, han behöver hjälp med läkemedel under själva avgiftningen, gärna inlagd och därefter finns det andra läkemedel att ta till och dessa kan även kombineras MEN för att det ska lyckas så behöver han motivation. Kan han tänka sig att ALDRIG mer dricka? Utöver detta behöver de flesta hjälp med samtal, att hitta orsaken till varför man dricker är det som kan leda fram till en varaktig nykter och minskar riskerna för att man ska bli beroende av något annat.

Är han hotfull bör du lämna honom omgående, är han våldsam kan du polisanmäla honom och du kan alltid kontakta en kvinnojour, ibland kan de ställa upp med akutboende. Är det värt att riskera livet för honom?

Det finns INGET du kan göra för att han ska få motivation, eller sluta, men du kan rädda dig själv och du har möjlighet att ta hand om ditt barn!

Mycket styrka!!!

DrömmaBort
mån, 2017-02-13 - 09:20

Jag vill ännu påpeka att du själv skriver du låtit ditt barn bo hos pappa, pga att det inte är tryggt att bo hos dej med din man. Då tycker jag samma gäller dej, är det inte ett ok hem för barnet, är det knappast det för dej.
Jag har ofta diskuterar ämnet gällande "man får inte dricka på jobbet eller då man ska köra". De här två reglerna klarar många av våra alkoholister, de bara helt enkelt ordnar sin vardag så det går ihop. Men jag tycker att ens livspartner och barn också är värde alkoholfri tid. Jag här också läst att man inte skall sköta sin baby då man är full, men hur är det med andra människorelationer, de kanske inte är lika utsatta, men är de inte värda en nykter vuxen de också.
Jag tycker vi oftare i detta samhälle kunde ifrågasätta detta. Sen när har att gå på jobb eller köra bil nykter blivit viktigare än at bemöta sina nära och kära nykter. Också de som inte har problem med alkoholen, tycker ibland att detär att gå lite för långt att kräva nykterhet hemma, men varför? Man kan ju leka med tanken lite. I vilka situationer tycker du man kan kräva nykterhet, närvaro och respekt? Har du alltid tyckt så? När ändrade det?

Stinis76
tis, 2017-02-14 - 06:32

Tack för det ni skrivit hård läsning men så sann! Jag borde lämnat innan men eftersom jag är sjukt medberoende så har jag trott på allt han sagt att nu är det sista gången jag drack bara för att mm vi kommer att få en sån fin framtid o alla kärleks förklaringar men han har begränsat mig pratat illa om min familj mina vänner sagt att han ska va min familj o vän mm!! Jag har en fin familj o många fina vänner som är kvar än så länge fast jag aldrig kan träffa dem! Igår började vi prata lite om att det kanske vore bra om vi i framtid bodde varannan v ihop pga att min son har diagnoser så då passade jag på o uppmuntra det o sa att det bästa vore om jag flyttade snarast då bröt helvetet löst för han tycker jag sätter honom i skit pga tre mån uppsägning tid jag sa att allt berodde på alkohol o att varje gång min son kommit sedan inflytt i november så har han valt o dricka varje helg o eftersom han blir otrevlig o aggressiv så har det blivit farligt för son han kallade mig de hemskaste orden o sa farliga saker sen somnade han! Inatt väckte han mig o ville typ kasta ut mig redan nu typ inatt han var aggressiv jag fick som vanligt lugna honom o ljuga o säga att jag skulle stanna! O i morse sa han att han inte ska dricka mer! Jag vet ju att det inte är sant o ärligt talat känner jag mig lite rädd o kommer inte våga ta upp detta mer! Måste nog kontakta en kvinno jour eller nåt för jag vet att jag måste ut

AliceAlice
tis, 2017-02-14 - 08:54

...än "bara" ett missbruk. Som många andra också gått igenom eller lever i misshandel och hot. Titta på filmen https://polisen.se/.../Relationsbrott/Film-Eva-och-Johan

Det kallas normaliseringsprocessen, när man vänjer sig vid de hemskaste saker och till slut ser det som något normalt, det är därför det är lättare att stanna hos den som misshandlar än att lämna. Även den mest otrygga och våldsamma relation blir på ett destruktivt sätt trygg, man vet vad man har att rätta sig efter... oftast.

Hur svårt det än är så försök att vara ärlig, du gör ingen en tjänst genom att försöka manipulera. Jag förstår att du är rädd men lämna då, idag! Du skriver att du har en fin familj och vänner, de kan säkert hjälpa dig fram till du får din bostad, det rör sig om två veckor. Två veckor med honom kan innebära att du är förstörd. Två veckor kan räcka för att han har påverkat dig så du inte vågar/kan/vill flytta, två veckor kan innebära att ditt liv är slut... är det värt det?

Mönstret han har är klassiskt, se filmen! Han försöker manipulera bort dig från alla dina nära och kära, så han får makten över dig. Han behöver dig för detta men det är INTE kärlek! Du är värd så mycket bättre!

Har du ork och mod borde du polisanmäla! Jag lämnade för många år sedan, vi har barn ihop så viss kontakt kvarstår, men jag vet att jag inte levt idag om jag inte lämnat, det är en stark känsla när den kommer fram till en! Det tog mig drygt ett halvår innan jag insåg vilken fara jag levt med och på allvar förstod hur jag levt och vilka risker jag tagit. Det är skrämmande när man inser krafterna av manipulation!!! efter separationen så har jag läst och läst och läst, för att förstå mig själv, processen och honom, det är så jag har bearbetat!

Mycket styrka!!!

Stinis76
ons, 2017-02-15 - 13:57

Förstår vad du menar speciellt det med normalisering! Jag har ju vant mig till att inte veta vad jag kommer hem till eller hur mkt hot o fula ord som kommer! Trots jag sagt flera ggr till honom hur elak han blir när han dricker! Igår kom självklart blommor o nya löften men jag vet ju nu vad jag måste göra fast jag har mkt starka känslor ! Däremot vill jag inte lämna mina grejer det är ju allt jag äger o jag har inte råd med nytt så svårt läge kram

Emjuli
ons, 2017-02-15 - 23:45

Håller med övriga i tråden. Det är jättesvårt att lämna någon man älskar, men tro mig, detta är bara början. Ditt medberoende kommer tyvärr också bli ännu värre. Du kommer följa samma kurva som din missbrukare, kanske ännu mer.

Hur mycket du älskar, hur mycket din älskade älskar så kan du inte göra något.

Om det känns lättare så tänk att du lämnar av kärlek.

Det gör ont, så in i norden ont. Det kan kännas som den jobbiga vägen, men den är nödvändig.

En missbrukare ändrar personlighet, efter år av drickande eller drogade tar missbrukspersonligheten över och den personen du älskar kommer visa sig mer och mer sällan.

Han måste ha hjälp av professionella, inte av dig. Tro mig, jag har varit (och är inte helt fri ännu) OS mästare i medberoende efter att ha levt i över 30 år med en alkoholist. Vi har två numera vuxna barn, och det var egentligen de som till slut satte ner foten. "Mamma fortsätter du, så kommer du mista oss också".

När du själv ber vänner och familj om hjälp kommer du märka att de flesta ställer upp. Med kärlek och ärlighet.

Lycka till och styrkekram!