Nu har jag fått nog!
Jag har läst här inne en hel del och även skrivit nån gång. Känner igen mig i många berättelser.
Jag är en helt vanlig 37 årig kvinna. Barn, hus, man, bra jobb, tränar, läser, älskar livet. MEN så blir jag ett vidrigt monster. Jag skulle ju bara njuta av ett glas vin. Men super ner mig i två dagar. Bråkar, gör bort mig, gör pinsamheter som jag sen får be om ursäkt för.
Jag vill aldrig mer utsätta mina barn eller mig själv för den här faran igen.
Jag vill vara en sund mamma och människa.
Idag är dag 2 nykter. Eller snarare bakfull? Darrig, svettig, ångestfylld.
Jag är livrädd för tanken "äh, ett glas vin är väl ok". Jag VILL inte mer. Det går inte mer. Jag ka inte hantera alkohol och vill inte gå på det där första glaset igen!
Men jag är livrädd. För jag vet hur lätt det är. Man hinner inte ens tänka förrän man sitter där igen.
Kan inte skylla på dåligt äktenskap, stress, blabla.... Jag vill verkligen lösa det här på riktigt.

Vågar inte be om antabus efter att ha fått veta av en läkare att den kan leda till depression...det vill jag inte riskera. Finns det någon annan medicin som fungerar? Jag vill byta ut vinet mot promenader, träning, läsa... men behöver nåt som stöd första tiden i alla fall.

Den här gången kommer jag att fortsätta skriva och läsa här. Den här gången har jag berättat för stora sonen som faktiskt förstår. Jag har lovat honom nu. Han ska inte behöva se sin mamma så igen. Jag har lovat att inte ta det första glaset. Jag VILL hålla det nu.

HJÄLP! :(

anonym17136

Hej .. det är så mycket som händer här inne så jag har helt missat din tråd ..
ska läsa ikapp ikväll .. vilket inlägg ..så det berörde mig .. kände att tårarna steg .. och vilka avslutande ord ..
.. Jag väljer mina barn !
Så enkelt .. men ändå så svårt ... Är med dig i din kamp ..
Kram Lerigen

Lim

I början av ditt inlägg tänkte jag "ånej ska jag bli sugen på vin nu?" Men sedan skrev du så självklart om att välja barnen. Tack för det! Jag känner exakt samma! De är min största motivation. Och jag älskar när jag kan låta dem dricka ur mitt glas eftersom det är vatten, juice eller läsk i.

Du sätter verkligen ord på hur drickandet ter sig. Det ljuvliga fnittret som vi eftersträvar och tror oss kunna få och den bittra sanningen med ångest, depression, gräl och elände och att det går ut över det käraste vi har. Alkoholen gör nåt med människor som inte blir vackert alls. Du är beundransvärd som tar hand om din mamma. Och du är beundransvärd nu när du väljer dina barn. Jag hade en lång nykter period för 1,5 år sedan, då kom belöningen efter kanske 2 mån när jag slutade tänka på alkohol och började leva mer i nuet. En väldigt skön känsla. Bra jobbat!

Nej fnittret och den sköna känslan kommer aldrig tillbaka, inte ens efter flera tusen nyktra dagar. Ångest, skuld och skam kommer däremot tillbaka. Förstärkta.

Men precis som du skriver, så har vi en valmöjlighet. Vi kan välja nykterheten och friheten.
Bra jobbat, fortsätt så här.

Det hjälper mig att skriva av mig allt här. Hos er är alla ord utan skam!
Att skriva ur sig hjälper mig att se klart. Ni bekräftar och stöttar så att man vill fortsätta uppåt! Att det kan ta flera månader och år att komma ur beroendehjärnan....ger mig hopp om att det blir lättare med tiden att välja livet utan alkohol.
Nu är det ständig argumentation i hjärnan om hur sköööönt det vore med ett glas och i nästa stund inse konsekvenserna. Jag är bara så rädd att glömma för en stund, lyssna på suget och ge mig.
Jag vill sluta argumentera och bestämma mig för att vara nykter - alltid. För tänk om jag inte klarar 2 månader? En vecka till ens?
Åå vad jag önskar oss alla och våra barn ett nyktert liv!!
Jag väljer ett nyktert liv! Med mina barn!
❤️

för sug och tankar. Då hamnar man i underläge. Acceptera att de kommer, och förbered dig på det.
Man kan inte bli berusad av själva sugen, utan först när man sträcker ut handen efter första glaset.
Så om man inte sträcker ut handen, behöver man inte oroa sig för sugen. De är då bara jobbiga, men går att övervinna.

Kämpa vidare JoYo, bevara friheten.

Bra råd! Acceptera och observera tankarna men inte reagera. Såklart!
Det förhållningssättet ska jag jobba på!
??

Idag sa alkoholisten i mig att "nu är jag så stressad av jobb och vardag att det enda som får mig att verkligen komma ner i varv är ett glas vin". Jag trodde nästan på det. Tills jag tog avstånd till tankarna, observerade dem och förstod deras ursprung. Som missbrukare är man väldigt slug för att få i sig alkohol. Alla möjliga argument vrids tills de låter logiska. Jag känner ett sug idag. Efter rödvin och avslappning. Det hade varit så skönt! Verkligen. Men jag låter bli. Idag med. Eftersom risken är stor att tanken på rödvin är skönare än det verkliga glaset. Tar en bit choklad. Funderar på nästa träningspass. Hur jag ska hantera stressen. Kanske unna mig en ledig dag och vila. När man är stressad behöver man vila. Inte dämpa symptomen med bedövningsmedlet alkohol. Som så tjusigt bäddas in i fina namn och etiketter. Tjusiga flaskor i tjusiga rader på systembolagets hyllor. Fulla med bedövningsmedel som vi ska dricka med måtta.
"Men det äääär ju nyttigt med ett glas rödvin om dagen."
-Ja om du är 75 år och behöver blodförtunnande medel mot proppar och för att få igång din dåliga blodcirkulation - då kanske 1 dl rödvin kan kännas gott i gamla kroppen.
Men en ung människa ska väl inte halsa en flaska rödvin 3 ggr i veckan i tron att det är nyttigt?
Då är det väl nyttigare att låta levern vila, unna sig hälsosam mat, lugn och ro och träning. Och massa hjärngodis i form av litteratur och mindfulness.
Jag försöker nu övertyga mig själv - och lyckades även ikväll ?
Ännu en nykter dag önskar jag oss alla!

Imorgon ska jag ut och äta med några vänner. De vet inte att jag inte vill dricka. De kommer att dricka och vi är bjudna på fördrink hos en av dem. Rött, vitt och bubbel. Jag väljer....bubbel. Vatten alltså! Gärna med en limeskiva! De får tycka vad de vill! Jag ska köra och har inget val. Dessutom ska jag berätta om min detox från alkohol. Eftersom drickandet blev destruktivt pga stress etc. Jag tror att jag kommer att ha roligast, skratta hjärtligast och diskutera djupast! Jag har inga problem att vara rolig, tramsig, allvarlig, känslosam. Jag behöver inte alkohol för att våga djupdyka i mig själv och våga visa vem jag är!
Tanken på hur underbart det skulle vara att dricka vin finns där i bakgrunden! Absolut! Supersugen! Som jag blev tipsad om här så accepterar jag suget! Jag blir inte full av suget! Observerar känslan, tankarna. Låter dem snurra och släpper sen vänligt ut dem ur min hjärna. Bjuder in viljan att vara nykter, sund, och att må bra. Vara en pigg och glad mamma! En bra förebild!
Styrka åt oss alla!!?

Fortfarande nykter! Inte där jag vill än dock! Känner mig fortfarande inte riktigt nykter i hjärnan emellanåt. Kanske nåt förstördes av drickandet innan jag slutade. Hur lång tid tar det innan jag är fri i hjärnan?
Jag kan hålla mig ifrån. Suget är inte så starkt - jag nästan glömmer många dagar. Bara på helgen jag är lite sugen.

50 dagar utan alkohol!
I lördags var det nära att jag skulle "unna mig ett glas vin". Men det där suget är inte lika starkt. Det blir starkt om jag börjar dricka. Tillbaka till noll.
Jag vill inte dricka än. Har några trappsteg kvar. Lite klarare i kropp och knopp vill jag bli. Lite starkare.
50 dagar!!! Hade jag aldrig trott för 6 månader sen när jag var där nere i mörkret och kravlade. Vad sökte jag? Fy vad jag gick sönder. Det tar tid att bli hel.

grattis!
50 dagar är riktigt bra jobbat.
Fortsätt du med 50 till.., eller kanske en dag i taget i alla fall. Som du skriver så slutar det inte där man tänkt. Även om det går bra en gång så är det lite balansgång på slak lina.

Elias

Starkt jobbat! Firade också 50 häromdagen och bestämde mig för 50 dagar till.
Kämpa på!

Jag kan inte bestämma att vara nykter 50 dagar till. Men kan konstatera att känslan är skön! Jag vill vara nykter idag! En dag till! Jag väljer att vara klar och nykter nu!
Kanske jag blir sugen på vin och ramlar dit. Eller så är jag nykter alla kommande dagar. Min önskan är att fortsätta vara starkare än suget! Jag vill vara nykter!⭐

Som du skriver i inlägg #75 så tar det tid att bli hel när man gått sönder av A. Det tråkiga är att man hamnar där igen, och går sönder ännu mer, om man börjar igen. Vi som utvecklat ett beroende och druckit för mycket har fått våra hjärnor och beroendecentra omprogrammerade av A, och det ändras eller försvinner inte oavsett hur länge vi avstår.
Så mitt råd är att du fortsätter att må bra och bli starkare, en dag i taget, med ett liv i frihet JoYo.
Livet är vackert och värdefullt när det levs nyktert.
Du är värd att få leva nykter.

Jag hade redan bestämt mig för att bryta min nykterhet nästa vecka. Är ledig då. Tänkte "unna mig" ett glas rödvin, kanske två. Hade tänkt ut hur det är ok eftersom jag gör ett medvetet val att dricka ett glas vin. Min hjärna hade planerat allt!
Tills jag läste ditt inlägg till mig! Jag insåg att jag höll på att bli lurad av mig själv!
Du har så rätt! Jag kan ju inte gå tillbaka till det där första fnittriga glaset. Det finns inte! Det finns bara ett beroende som vill gå mig att ta det där glaset med ångest!
Tack för ditt svar!! ?

Dag 57 blev inte bra! Jag trodde att jag kommit ifrån mina problem!! Jag drack ett glas vin. Jag drack öl. Mer vin. Mer öl. Mer vin. Somnade. Rejält berusad.
Dagen efter var ångesten och abstinensen så stark att jag blev livrädd! Jag krampade, domnade, fick panikångest, trodde på allvar att jag skulle dö! Hjärtat rusade, ljuset/färger ändrades, golvet sjönk och allt gungade. Jag hade svårt att uppfattta verkligheten. Den här paniken höll i sig i säkert 5 låånga minuter. En rejäl läxa!!!!
Jag kan verkligen inte dricka! Jag har utvecklat en sjukdom, en extrem allergi mot alkohol! Nu ska jag inte vara tuff och räkna nyktra dagar. Nu ska jag se nykterheten som ett tillstånd. Inte antal dagar. Jag tänker inte vara bitter av mitt snedsteg. Trots att jag är besviken. Jag ser det här som en allvarlig läxa. Det är dödsfarligt för mig att dricka alkohol! Hjälp vad rädd jag var! Hur kunde jag lura mig själv så??
Jag mådde inte ens bra av det när jag drack. Som att spola ner sig själv i ett avlopp av ångest och skit. Nä! Det är inte värt det någonsin igen!
Jag vill vara nykter!⭐

Elias

Där kom bakslaget, men du verkar ju ta det bra. Besvikelse ja, men en nyttig läxa och mer insikt.
Tack för att du delar med dig, stor hjälp för många när man överväger "ett" glas vin...
Bara att trampa vidare, vitt!

Svartvit

Jag tror det kan vara viktigt att få det för att bli påmind om hur vi haft det. Du är grym som klarade över 50 dagar, sen drack du en dag och insåg att det inte var värt det, då är det "bara" köra på med nyktra dagar igen. Som sagt, grymt jobbat! :D