av Thomas67

Hejsan!
Skrev ett inlägg nyligen här om alkoholens kraft.
Sitter själv vid datorn just nu och skulle gärna vilja prata med någon här. Hör gärna av er.
Kram
Thomas

Thomas67
sön, 2017-03-12 - 18:10

Visst är det så lizzbet. Jag lyfte frågan för 1½ år att jag ville skiljas och vi gick hos familjerådgivningen ett antal gånger. Min hustru tyckte att det blev bättre och enligt henne så var det verkligen så. I hennes självskattningar så blev det bättre och bättre medans mina självskattningar var jag kvar på samma nivå. Och det var då jag tog återfallen. Och som jag sa tidigare att det är nog det bästa att vi går skilda vägar. Att alkoholen var en utlösande faktor. Självklart är det det. Jag vill inte försköna något alls. Jag bara skriver av vad jag känner just nu.

AlkoDHyperD
sön, 2017-03-12 - 18:16

Att ha försökt så gott man kan och ändå bli "straffad", utestängd. Maktlösheten och upplevelsen av att vara oönskad, oälskad, missförstådd? De är sådant som triggat mina återfall. Och tron om att det "bara" är till skada för en själv. Spelar ju ingen roll om man skadar sig själv när känslan ändå är att man inte är värdefull för andra eller till och med sårar andra även om det inte varit ens mening...
Res dig och försök förstå vad som hände nu. Finns det ett mönster? Vilken känsla var det som triggade?
Jag har tvivlat själv de senaste dagarna, på om det är så farligt att vara periodsupare. Läste dina inlägg igen idag, och ser samma mönster. Lång tid i nykterhet, stress, känslomässig ensamhet, återfall som sedan leder till flera under en förhållandevis kort tid.
Du sökte behandlingshem, tog det på allvar, anade faran och vidtog åtgärder. Vad gjorde jag? Efter endast sex veckors nykterhet, med värsta återfallet sedan missbrukstiden i färskt minne börjar jag förminska allvaret och fundera på om det inte skulle kunna vara rätt ok med några sådana perioder om året ?
Tack för att du delar, du hjälper andra!
Kram

Thomas67
sön, 2017-03-12 - 18:27

Visst är det så. Jag ser klart ett mönster i de återfallen som jag tagit den sista tiden. Precis de känslor som du beskriver. Ja det gäller att bearbeta sin nykterhet hela tiden. För mig är inte alkoholen ett alternativ längre. Det måste få ett slut för gott. Konsekvenserna ökar lavinartat nu när jag inte fungerar.
Ja det känns skönt att få dela med sig och få skriva av sig. Vet att det är oerhört viktigt för mig. Att hålla inne saker har jag gjort tillräckligt och det är det som gjort att jag tagit mina återfall. Det har tyvärr alltid varit fel tillfällen att diskutera. Nej nu är det dags att sova, nu är det morgon, nu skall vi göra det. Det har tärt väldigt mycket på mig att inte få göra mig hörd.

MondayMorning
sön, 2017-03-12 - 18:41

På det sättet du skriver så känns det som att du är väldigt ödmjuk inför situationen.
Det är en mycket vacker egenskap.
Fortsätt så.

Du har alla redskapen, använd dessa på rätt sätt. Du på rätt väg.
Kör den vägen spikrakt så fixar du detta!

Du har 10 års nykterhet, det är inte illa!
Det är väldigt bra!

Thomas67
sön, 2017-03-12 - 18:51

I situationen är det så skönt att få höra det du skriver MM. För visst finns det sorg och ensamhet i mina tankar just nu.
Och känslorna varierar från timma till timma. Nej jag vet vad som krävs och vet vad jag får av nykterheten.
När jag nyktrade till 2007 så skrev jag ett brev till mig själv om hur jag ville att mitt liv skulle se ut om några år. 3.5 år efter att jag avslutade min behandling damp det ner ett brev i brevlådan och jag undrade vad detta var för något. Öppnade och läste med sån stor glädje att alla min önskemål var uppfyllda. Relation, hus, barn. Och dessa önskemål beror på min nykterhet och fokusering. Kanske dags att skriva ett brev till......
Kram
Thomas

MondayMorning
sön, 2017-03-12 - 19:00

Skriv ditt brev, absolut. Ett långt ärligt brev till dig själv. Visualisera det du vill ha.
Som du tänker - så blir det!
Jag ska följa din resa.

Hade jag vetat var du var, hade jag åkt och hämtat dig.
På riktigt!

Kram tillbaks och hoppas du får sova, vakna imorgon med lugna fina tankar!

InteMera
sön, 2017-03-12 - 19:55

Tuff situation Thomas67 men du fixar det! Fela och falla är mänskligt, att resa sig igen starkare än förut gudomligt! Hoppas du får en lugn natt!

Thomas67
sön, 2017-03-12 - 23:28

Det värmer att det finns så mycket medmänsklighet här.
Jag var på ett AA-möte i Ludvika och där var det en som sa att om alla hade gått på AA-möte så hade det inte funnits några krig.
Och jag är beredd på att skriva under på det.

MondayMorning
mån, 2017-03-13 - 09:28

Precis, och detta forum kan man använda som ett akut AA möte i mobilen.
Simply wonderful! Finns så mycket medmänsklighet härinne.

Så skriv så fort du känner att du inte orkar hantera din sits så hjälps vi åt!
Så gott vi kan.........

Ha en underbar MåndagMorgon!
:D

MondayMorning
mån, 2017-03-13 - 12:39

2 år helt nykter juni 2013-2015. Sedan tunga progressiva återfall i perioder from juni 2015-oktober 2016. Nu har jag snart 1/2 år utan återfall ?? Jag är periodiskt beroende. (Periodare) ?

Thomas67
mån, 2017-03-13 - 12:52

Låter liknande som min sjukdomsprocess det senaste 1½ året. Jag har öppnat upp för återkomsten nu. Har varit i kontakt med min mentor. Haft ett långt samtal. Kapitulationen kommer inom kort. Har du drabbats av något som kallas torrfylla nån gång? Jag kan bara se att det var det som hände mig i torsdags natt. Vaknade efter 2 timmar och trodde jag var full. Var tvungen att gå upp för att konstatera att så var inte fallet. Det var där min återfallsprocess började. Planerna gick igång direkt. Gick och la mig och sov några timmar till och vakande upp med samma känsla. Planerna smiddes vidare. Och några timmar senare när jag satt på tåget så var återfallet ett faktum. I kombination att jag inte var välkommen hem just då.

Sisyfos
mån, 2017-03-13 - 17:11

Så tråkigt att höra om din hemresa. Men nu är det nya tag igen. Jag kan hålla med om att frun borde ha sagt ifrån tidigare. Nu blev det jättedumt för alla parter. Hoppas din hemkomst blir bra och att det går spikrakt härifrån trots allt tråkigt som händer.

Thomas67
tis, 2017-03-14 - 03:33

Kommer ta mig hem imorgon. Min hustru och barnen sover på annan plats tills jag mår bättre. Och det är nog bra så att inte barnen får se helvetet jag har att nyktra till. Bor alltså själv vilket inte känns tryggt. Skulle velat haft någon som kan vara hos mig tills den värst abstinensen går ur. Blir inte lätt detta. Men jag måste ta mig ur detta. Det går inte ha det så här längre. Min mentor som sitter på annan ort säger att han kan inte hjälpa mig just nu och rekommenderar psyk och avgiftning. Prövade det vid ett tillfälle 2006 men då fick jag göra ett utandningsprov och sedan i princip skrattade åt mig och fick åka hem direkt. Jag var inte tillräckligt onykter och illa däran. Känns inte som ett alternativ. Vad gör jag? Jag behöver hjälp Jag har druckit sedan fredags eftermiddag/kväll.

AlkoDHyperD
tis, 2017-03-14 - 06:03

Med tanke på din rädsla för abstinensen. För att få en bild av hur farlig den skulle kunna vara rent fysiskt kanske du kan beskriva lite mer.
I söndagens inlägg skrev du att du började trappa ner och att du druckit sedan i fredags. Vilka mängder pratar vi om här och har du klarat av att trappa ner eller fortsatte du dricka? Dricker du idag?
Att känna sig döende är inte samma sak som att faktiskt vara det. Fortsätta dricka för att slippa bakfylla är som att kissa i byxorna för att man fryser. Varmare en liten stund sedan ännu kallare, eller hur. Skjut inte upp det. Ju längre du väntar desto värre abstinens.
Vätskerssättning och B-vitamintabletter i massor kan hjälpa kroppen. Själens vånda är svårare och kanske nödvändig för tillfrisknande på lång sikt. Skriv ner dina upplevelser både för dig själv att gå tillbaka till om du någon gång börjar tvivla på din sjukdom och som en hjälp i stunden.
Kram

Thomas67
tis, 2017-03-14 - 06:21

Jag klarade inte av att trappa ner i söndags. Jag har druckit hela tiden. Öl, vin, vodka. Sover några timmar sedan på det igen.
Ja man glömmer väldigt fort.

Thomas67
tis, 2017-03-14 - 07:02

Jag har druckit 70 cl vodka per dag. Spetsat med några öl eller vin också. Köpte en halv flaska vin på hotellet inatt innan de stängde igår kväll och drack den under natten. Har "bara" öl kvar nu. Sovit nån timma. Tagit några glas vin. Sovit nån timma till och nu så dricker jag öl för att få bort värsta abstinensen och ångest. Så visst har det varit en hel del. Har inte kräkts eller känt mig illamående nån gång hittills. Dricker lite i taget för att underhålla.

MondayMorning
tis, 2017-03-14 - 08:52

Kan du åka tillbaks till behandlingshemmet?
Kan du få hjälp av något sjukhus i närheten?

Åka hem ensam, mindre bra ide.
Tror du att du kommer att kunna bryta A-intaget
om du är själv?

//MM

Thomas67
tis, 2017-03-14 - 08:55

Det är ju långt till behandlingshemmet. Ligger i Dalarna och jag finns i Halland. Ja kanske sjukhus.
Vet inte om jag klarar att bryta det själv. Jag behöver ha nån med mig under de första dygnen.