Delurium
Ja dricker på ett ungefär 3 flaskor vin i veckan ibland utspritt och ibland kanske 1.5 -2 st på en kväll har gjort så kanske i 8 år. Och ja vet inte om ja har abstinens eller haft blir väldigt ångest fylld nästintill dödsångest vid baksmälla. Är det abstinens? Just nu har ja läst så mkt om alkohol så min syn på alkohol är läskig. Så nu vill ja inte dricka mer på ett tag ligger ja i riskzonen för delurium? Känner inte att ja måste ha alkohol har massa alkohol hemma men känner inte att ja måste ta de inte ens nu när ja druckit nån form av alkohol varannan dag typ i 3-4 v. Men är nojig med att få dille hoppas nån här kan hjälpa mig. Och förstå så ja slipper vara så orolig. Tillägga att ja är sjukskriven just nu för utmattning sen 4 mån tbx

Hej
Med den konsumtionen du beskriver får du givetvis abstinens. Men jag tror inte att du är i riskzonen för delirium. Du kan kolla själv genomatt vara observant på dag 2 - dag 5 efter att du avstått helt från alkohol. Får du då starka skakningar och hallucinationer samt starkt förhöjd puls skall du omdelbart ta dig till sjukhus. Helst ambulans, Delirium har obehandlad en dödlighet på cirka 25%
vänligen
Ikaros

Meya

Ok tack för svar, har alltid hög puls tyvärr just nu. Är jätte nojig har aldrig tänkt på mitt drickande förns nu. Har druckit i mat o fest syfte. Ibland något glas här o där till att festa. Har aldrig ens haft en tanke på att de är mkt och dricka...och som sagt ja är livrädd och ja tror det är därför bakfylle ångesten blir 10 gånger värre. Trots att ja känner det här så känner ja inte att ja vill dricka något även fast ja har fritt fram till de här hemma. Tycker det är så svårt o avgöra

Meya

Känns ibland som ja skapar oron genom att bli rädd. Ja vet inte fattar inte hur det ska kännas...trög kanske eller vill inte inse. Men vrf ska ja uppmärksamma just dag 2-5 mvh

AlkoDHyperD

Rädsla och ångest ger hjärtklappning och finns då även rädsla för delirium, en rädsla som säkert ökat då du läst om det, vars symptom till en början liknar stark ångest tillsammans med abstinens är det inte konstigt att symptomen blir ännu värre. Om du är sjukskriven för utmattning har du väl haft haft en hel del stress i kroppen också, som minskar marginalerna till ångestpåslag, ibland panikångest.
Tre flaskor vin i veckan ger inte delirium. Du har ju även hunnit bli nykter mellan tillfällena om du druckit varannan dag.
Fast det är jättebra att du är rädd för alkoholens biverkningar och orolig över din konsumtion för den är ändå för hög.
Fortsätter du finns risk för att du utvecklar beroende som sedan eskalerar, och DÅ kan fara finnas för delirium.
Men just nu låter det som du har en god chans att stoppa och leva fri från det helvete som ett livslångt beroende är. Tacka dig själv för att du vågar ifrågasätta dina vanor och ta din oro på allvar när det gäller alkoholkonsumtionen. Försök låta ångesten bara få finnas för den klingar av om man inte är rädd för den. Ångest i sig är väldigt obehagligt, men inte dödligt även om panikångest kan kännas så. Skitbra att du inte heller dricker mer just nu. Om ett par dagar mår du bättre. Klarar du av en längre tid nykter så hinner kroppen ocu hjärnan återhämta sig också.
Kram

Meya

Är jätte stressad och varit det länge. Tack för ditt svar det kändes skönt och läsa för ja har så svårt att se de hela som abstinens trots att ja dricker för ofta klarar ju nyktra dagar det är just dessa 3 veckor. Men som sagt dricker på tok för mkt. Väldigt glad att ja började skriva i det här forumet känns skönt att kunna skriva och läsa. Alla är så starka som delar med sig och kämpar. Är orolig ännu men det släpper nog snart tack igen

Bedrövadsambo

Jag har själv varit utmattningsdeprimerad och därefter haft flera återfall av depression. Alkohol gör bara ångesten värre! Lugnar för stunden, men kommer tillbaka efter några timmar etter värre. Av ren instinkt, för speciellt logisk är man inte just då, har jag slutat med alkohol helt tills depressionen klingat av. Flera månader oftast. (Dricker gärna vin fre-lör annars.) Panikångest är att man har ångest för att man har ångest. Otroligt fysiskt obehagligt! Bästa sättet är att djupandas och upprepa något mantra. Jag brukar "säga" till mig själv "det är bara ångest, det går över snart". Om och om igen tills det klingar av. Det gör det till slut, även om det inte känns så.

Meya

Tack för uppmuntran. Dricker sällan alkohol när ångesten är som värst törs inte men sticker till i bland när kroppen vägrar slappna av så det tillslut gör ont. Smärtan finns kvar men axlarna har åtminstone släppts ner lite. Tycker det är sjukt svårt o förstå det här med alkohol ja kanske är naiv eller blind alkohol finns ju i mitt liv men har aldrig känt att ja måste ta eller blir ledsen över att inte ha men ändå så tar ja. Har läst en massa och känner mig ganska dum att ja aldrig tänkt på vilka följder det kan bli....har typ en miljon frågor. Kram

Meya

Några frågor som ni kanske kan hjälpa denna oroliga okunniga själ.
Abstinens lindrig eller svår. Sitter den i hela tiden eller kommer det o går? Är man beroende om man inte panikar efter alkohol men dricker gärna om det finns? Blir man beroende av dricka varje helg? Alltså 1 eller 2 gånger på helgen? O sen den här läskiga dillen som skrämt mig fast ja aldrig upplevt de, varför ska man vara uppmärksam 2-5e dygnet? Jag har druckit max 3 flaskor vin i veckan utspritt och nån öl då o då och nån shot väldigt olika beroende på tillfälle osv i kanske 8-9 år tror faktiskt inte ja har haft så många nyktra helger. Menar inte då att ja har tok supit varje helg men något har man druckit...är ja missbrukare? Riskbrukare alkoholist? Vart många frågor nu och vissa kanske är dumma men jag har aldrig sett alkohol som ett sätt att medicinera mig utan det är gott och trevligt. Det är inte förns nu sista året ja började fundera då ja vart sjuk. Tack till er som orkar läsa kramar

AlkoDHyperD

Och ja, riskbruk låter det som, det du beskriver. Missbruk? Det kan du ta reda på genom att prova en vit månad och se vad som händer. Jag menar då ifall du omöjligt kan låta bli fast du bestämt dig att inte dricka. Klarar du avhållsamhet tror jag du skulle kunna börja med att bestämma dig för att bara dricka max två glas vin per tillfälle max en gång i veckan. Då borde det inte vara någon fara. För kan du vara utan och kan du begränsa intaget utan större problem har du isåfall varit klok nog att bromsa i tid.
Med tanke på din konsumtion behöver du inte oroa dig för dag 2-5. Det Ikaros skrev handlade om de dagar delirium kunde inträffa, men du behöver inte vara rädd för det om mängden du skrivit om stämmer. Kroppen kan ju vara orolig ändå om den är van att få belöning i form av alkohol regelbundet under lång tid. Det kan upplevas som ångest när man redan innan har stress och oro.
Mitt tips är att sitta lugnt i båten, använda rädslan som motivation till en längre vit period, gärna en månad, och sedan se hur du klarade det. Börja så. Kanske behöver du någon samtalskontakt också. Ångest och utmattning är ju besvärligt även utan abstinens.
Kram

Meya

Tack alkohdhyperd för ditt svar är så tacksam att du svarar mig. På ett ungefär dricker ja så har säkert blivit mer nån gång att man tar nån öl o underberg men för det mesta är det vin. Ska absolut ha en vit månad nu måste få ett slut på min rädsla. Är både glad och ledsen över att ja har läst om allt detta känns så trist att känna den här rädslan och oförståelse helt plötsligt från att vara säker i min roll till alkohol. Givetvis har ja insett att ja dricker onödigt mkt och det är ju inte bra. Hoppas att ja kirrar det här utan att rädslan tar över
För ja tror det är mitt största problem. Har inte svettningar eller sug efter alkohol när ja är utan däremot känner ja oro men vet inte ens om det är alkoholen eller min situation av utmattning och stress. Nu är ja extra orolig är inne på sista veckan med pms oxå så kroppen är fullkomligt i obalans. Tusen tack igen kram

AlkoDHyperD

Finns det någon nära vän eller anhörig som kan stötta dig i ångesten? Du måste ju inte tala om exakt vad du är rädd för eller att du tror att du dricker för mycket om du inte vill eller känner dig trygg med det. Mänsklig kontakt kan vara både tröstande och flytta fokus på dina inre upplevelser. Långvarig stress gör att man blir mer vaksam mot allt och rädslan mer lättväckt, det är fysiologi och psykologi helt enkelt och inte fel på personen i fråga. Till slut blir det en ond cirkel då ångest ger kroppsliga symptom som förstärker rädslan (jag känner rädsla -> alltså måste det finnas ett hot någonstans -> bäst att vara vaksam -> ökad spänning i kroppen -> mer ångsetsymptom -> tolkar symptomen på att jag säkert är sjuk på något sätt -> rädslan blir bekräftad -> mer ångest.....)
Se om du kan bara "ha ångesten" som en inte allt för trevlig men ofarlig gäst. Vad finns det just nu i ditt liv som är viktigt? Kan du ta ett litet steg i den riktningen, med den där otrevliga men ofarliga vännen "ångest" som en irriterande fluga du inte blir av med. Kan du se bilden framför dig? Få distans genom bilder kan vara ett sätt att inte sugas in i känslan. Observera och beskriv utan att värdera om känslan är bra eller dålig.

Meya

tack för råden ska defenetivt bära med mig dom, har bra stöd för sambon men får lätt dåligt samvete just för att det är så påtagligt och ja vet att det tär på honom särskilt nu sista tiden ja fått för mig att jag kanske har abstinens osv. träffade en människa igår som har problem med alkohol och det lugnade mig en del, visst alla reagerar vi olika men hon lärde mig ett sätt att tänka för att veta vad som är vad får se om det funkar för mig, hur som helst så vill ja inte dricka den mängden alkohol på ett tag måste läka och alkoholen kommer inte läka mig när ja nu har blivit så osäker på den.
kram alkodhyperd