Hej! Så har jag äntligen tagit första steget mot ett nyktert liv genom att gå med här! Jag är en "typisk" vintjej på nyfyllda 40 som har ett kärleksförhållande till främst vin. Problemet är att det oftast blir för mycket och i mina ögon för ofta. Ofta i min värld är fredag, lördag onsdag... och på sommaren mer! Jag har en alldeles för romantisk bild av detta förbannade vin! Varför kan jag inte njuta utan alkohol? Varför måste jag ha alkohol för att det ska bli festligt? Varför dricka över huvudtaget?? I mitt fall blir det som sagt oftast för mycket. Efter första glaset är det liksom kört. Kan inte bara ta ett glas om det finns tillgång till mer. Mitt förstånd talar ibland och det händer att jag tackar nej, inte vill ha mer osv men väldigt sällan. Mer vanligt är tvärtom. Det ger mig ångest dagen efter, minnesluckor, dåligt samvete och en nedvärderande syn på mig själv. Jag vill inte vara en sån som alltid blir fullast! Ursch och blä! Min man har påtalat flera gånger att jag inte kan hantera alkoholen på ett måttligt sätt och han har så rätt! Och jag vill vara en god förebild för mina barn som både är trygg och närvarande. Än så länge dricker jag mig inte berusad inför dem utan väntar till de somnat.... men vi vet alla att ett par glas gör en förändrad. Så nu är jag här med förhoppning om goda råd och pepp från er andra! Bomba mig med allt ni kan, tips på hur jag ska tänka och hur ni andra gör! Känner så igen mig i vaniljsmaks beskrivning!