Hej

Jag är en kvinna på deyga 40 som har varit inne här och kikat i omgångar och skulle så gärna vilja få ta en del i detta forum. Jag har ett minst sagt problematiskt förhållande till alkohol som jag främst använder för att dämpa ångest men har även insett att jag dricker på alla känslor. Har druckit mycket under många år men de senaste åren okontrollerat.

Har gått på öppenvård och varit på behandlingshem och klarat mig bra under perioder och mått så bra av att vara nykter - för min egen skull men även för familjens.

Nu är jag inne på dag 5 och mår bättre rent fysiskt men psykiskt så är ångesten stor mär jag tänker på hur mycket jag svikit min familj och mina vänner. Mina barn mår dåligt, min man mår dåligt och det krossar mitt hjärta att det är pga mig.

Försöker hålla mig sysselsatt och tänka positiva tankar men ångesten/ältandet kommer hela tiden krypandes tillbaka och jag får panikkänslor.

Hoppas jag kan få hänga med er andra här som kämpar och att vi kan kämpa tillsammans mot denna hemska sjukdom.

Kram
Pärlemor

heueh

är det din dåliga karaktär på samma sätt som det är den dåliga karaktären hos en diabetiker att han inte kan hålla blodsockret under kontroll. Eller alla de där karaktärslösa människorna som bara inte kan låta bli att få cancer. Det trista är att det är praktiskt taget omöjligt att få andra människor att förstå vad alkoholism går ut på. Det enda vi kan göra är att försöka skaka det av oss, det är inte vår uppgift att utbilda de obildbara, allt vi kan göra att kämpa vidare för oss själva. Visst är det något fel på oss, men till skillnad från så många andra människor är vi medvetna om det och kämpar hårt för att komma till rätta med vårt liv.

Så ta tid på dig, bakslag är något vi alla har råkat ut för, sluta bara inte kämpa och låt inte omgivningens okunskap påverka dig.

Sundare

Tack för ditt inlägg heueh, det hjälpte också mig. Jag har så många gånger tänkt som Pärlemor, slagit mig i huvudet med min dåliga karaktär, tröttnat på mig själv, suckat och givit upp, givit efter. Att alkoholism är en sjukdom som utvecklats hos mig är en tanke jag sällan tänker däremot. Så vi bör fokusera på att sköta om oss, medicinera oss med alkoholfrihet, bra mat och aktivitet som vi finner mening och glädje i. Jag har börjat en resa som jag vet kommer att bli lång. Men här inne finner jag stöd och mycken klokskap.
Vi hjälper varandra!

Svartvit

Jag önskar dig stort lycka till i helgen. Kämpa på, du klarar detta!

Vilken styrka när alla kämpar mot samma mål och jag blir så rörd över den värme och kloka råd som finns härinne.

Känner mig ledsen och ensam när inte min sambo stöttar eller förstår mig utan han tycker bara att jag är svag/har dålig karaktär. Sen att det är jag som under alla år roddat med allt hemma och sett till att allt flyter på för alla andra verkar han ha glömt.... jag är den som ser till att räkningarna betalas, barnen har med sig det de ska, läxläsning, etc. Nä fy, nu blev jag en gnällspik men litegrann bottnar nog mitt drickande i det. Jag gick in i väggen för ngt år sedan och då blev drickandet värre. Jag har försvunnit någonstans på vägen och mitt drickande är det enda som tillhör mig...

Blev lite flummigt?

Svartvit

Det är verkligen jobbigt när folk omkring inte förstår en. Min man har visserligen inte sagt något om att jag skulle ha dålig karaktär men jag tror inte riktigt att han förstått mina problem. Vi har pratat lite om det men han förstår nog inte hur omfattande det är. Vet inte om han inte vill förstå eller om han helt enkelt bara inte har en aning om hur det är, han har inga problem med alkoholen. Däremot så har han druckit mindre ju mer jag valt att dricka, han vet ju att det inte funkar för mig att dricka lite lagom och jag brukar i princip alltid börja bråka med honom när jag druckit. Tråkigt för honom att han inte kan ha någon att dricka normalt med men å andra sidan verkar han mer uppskatta nyktra aktiviteter så det är ju perfekt för mig.
Försök att tänka på och skriva här inne när du känner som du gör, vi här på forumet vet ju verkligen hur det är och här är man aldrig ensam. Det finns alltid stöd att få här och vi kämpar tillsammans!

Du har så rätt - här finns stöd att få!

Jag tror att jag och sambon behöver gå skilda vägar - vi är inte längre det team vi en gång var... vill dock inte göra nägot drastiskt så här innan jul framför allt för barnens skull. Men sen tror jag att vi bäda skulle må bättre av att gå skilda vägar. Men hur gör man?!

Kram och tack för att ni finns

Tack för hälsningen! Njaaa, skulle ljuga om jag sa att allt flyter på för det gör det inte... men jag försöker hålla huvudet ovanför vattenytan. Har läst varje dag men skäms för att skriva när det går så dåligt. Känns som om allt är kaos just nu och jag vet inte var jag ska börja bena ut någonstans. Har alltid kavlat upp ärmarna och kämpat och fixat och roddat men energin har helt tagit slut. Jag vet ju vad som får mig att må bra men orkar inte riktigt vända skutan... Hoppas det går bättre för dig! Jag kommer att komma igen men måste bara tanka energi någonstans.
Kram o tack för hälsningen❤️

Sundare

Skönt att höra från dig - oavsett! Håll dig kvar här, jag vet vilken skillnad det inneburit för mig när jag gjort det och när jag släppt taget.
Sov gott i natt vännen!

Du har så rätt! Därför tänker jag hälla ut vinet och gå och lägga mig istället! Kommer att kännas bättre imorgon!

Sussa gott du med!

Sundare

Vilket klokt beslut! Följde du det hela vägen? Hoppas det för din skull så du vaknade lättad denna dag. Hörs!

Åhh goa du - jag har haft en riktigt mörk period och bara låtit den flyta på som av "gammal vana". Nu har jag vaknat upp och känner ett jävla anamma jag inte har känt förut - inne på min 5 vita dag och det går förvånansvärt bra. Väldigt trött och känner av magen och så men inget sug.. Vill inte dricka - är så j-a trött på att alkoholen ska få styra mitt liv!! Nu vill jag styra! För mig handlar det nog väldigt mycket om att ändra mitt beteendemönster - jag har konstigt nog inte fått någon abstinens när jag slutade (utöver trötthet och känningarna i magen) men inget skakande eller otroligt sug och nu känner jag att jag mår bättre och bättre för varje dag så det tänker jag ha som min morot - ett bra mående och kommer suget på mig ska jag tänka på hur otroligt dåligt jag mått denna period - både kroppsligt och själsligt! Det ska bli sååå skönt att slippa ALLT styras av alkoholen, hela tiden planera för hur jag ska kunna handla/dricka utan att det märks så mycket. Så summa summarum - nu är det upp till kamp!!! Kramar på er alla därute <3

Med 5 vita dagar, den inställning och vilja du har, och all den kraftansträngning du kan uppbringa, har du chansen att äntligen komma loss från eländet.
Det blir så här till slut. Man blir så trött och slutkörd p.g.a. allt drickande, all ångest och dåligt mående, att man kapitulerar inför alkoholen.
Just då har man den stora chansen och möjligheten att börja jobba mot friheten.

Så all kraft, stöttning och styrka till dig pärlemor, du är på rätt väg nu!

Tjalle

Hej Pärlemor. Du ligger någon dag före mig när det gäller nykterheten men nu hjälps vi åt. Hoppas att ditt magonda blir bättre. Själv har jag tagit Losec (receptfritt på apoteket) under några veckor. Jag tyckte att det hjälpte efter några dagar men tyvärr har jag ju därefter levt allt annat än sunt. Om inte värken blir bättre måste jag nog gå vidare men jag ska ge det några dagar till och försöka att vara lite allmänt snäll mot kroppen. Tänk om vi kunde uppleva sommaren helt nyktra och ha möjlighet att delta i verkligheten med friskt sinne....... Låt oss försöka.
Allt gott/Tjalle

Det låter som en bra idé med en nykter sommar!! Tänk vad skönt att få slippa stressen över att hela tiden tänka/planera/smussla alkohol - vill inte det längre - vill vara närvarande helt och hundra i allt jag gör istället för att alkoholen ska få ta över... Tack för tipset med Losec - om det inte blir bättre inom ett par dagar så testar jag det. Nu kör vi!! Kram