Ångest ångest ångest
Gjorde det igen. Hittade anledningar till att dricka, en vanlig sketen onsdag. Lillelördag, katten gjort 2:an på fel ställe, ensam hemma ... Börjar lite vackert med ett glas vin medan jag hänger tvätt. Ett till under matlagningen. Börjar oroa mig över att det ska ta slut så att jag inte har något till maten. Börjar botanisera i barskåpet och hinner med ett par hemmagjorda "drinkar". Dricker ur resten av vinet till maten. Son med flickvän kommer hem. Han säger aldrig något men visst måste det märkas på mig att jag druckit trots att jag tror och tycker att jag kan föra mig?!? Sen blir det som vanligt - jag har ingen koll på vad jag gjorde. Såg jag på tv? Läste jag? Vad var klockan när jag gick och lade mig? Vad sa vi till varandra? Borstade jag tänderna? Hängde jag upp tvätten från den sista körningen? Stängde jag av tumlaren? Tömde jag kattlådorna? Vaknar på efternatten av kramp i vaden och har en jävla ångest. Varför kan jag inte nöja mig med ett eller två glas? Eller åtminstone bara en flaska? Varför kan jag inte låta bli att "dryga ut" med diverse häxblandningar från barskåpet? Jag tänker, ALDRIG MER!!! igen! Jag tänker att NU! ska det bli ändring. Inte köpa hem något men så tänker jag, så tråkigt det kommer att bli. Jag som planerat en god fiskgryta till fredagkväll, vad ska man dricka till den? Jo men vi köper en! flaska att dela på till maten. Det måste vi kunna klara av? Eller? Och hur ska det bli på Valborg? Vi har bokat hotell och ska unna oss en myshelg på annan ort. Vad säger man till tjejerna när vi ska på AW? När jag tänker att jag inte ska dricka mer känns det som att livet kommer bli så tråkigt, inget stt se fram emot, inget festligt. Vad säger man till släkt, vänner, arbetskamrater varför man (helt plötsligt) inte dricker något? Jag vet inte var jag ska börja. Har tänkt på massor av varianter. En vit vecka. En vit månad. En dag i taget. Köpa EN flaska - när den är slut är det slut. Inte ha vin hemma. Bara köpa hem en flaska att dela på som måltidsdryck på fredag/lördag. Inte köpa bib. Ringa vårdcentralen och be om hjälp.
Hur blev det så här?
Varför?