Hej, jag är ny här så vet inte riktigt vart jag ska börja.
Jag är 20år och bor i ett kollektiv på en skola. Jag började dricka när jag var väldigt ung, jag var 13år och hade min första kanonfylla, det var där jag märkte att alkohol är något jag kommer vilja dricka igen och väldigt snart, så jag drack kanske en månad efter det och tillslut var det fest varenda helg, halva högstadiet och under hela gymnasiet så fort man hade pengar så ville man supa på helgerna, började till och med jobba för att kunna ha råd till att festa under gymnasietiden.
Jag och mina vänner fick för oss att åka till Köpenhamn o supa, så vi gjorde det. Medan de höll sig småberusade så var jag stupfull varenda kväll. Jag kunde inte hålla mig lätt berusad utan mitt sug låg i att bli så full jag bara kunde. I vilket fall så blev jag aggressiv och gjorde bort mig fullständigt, jag betedde mig som ett riktigt svin, inte mot mina vänner utan bara mot vanligt folk som kom ivägen för mig. (Detta hade aldrig hänt mig förr och det var väl min första varningsklocka).
Åren har gått och jag har supit mindre och mindre men 99% av alla gånger jag dricker nu förtiden så slutar jag inte dricka förens jag tuppar av. När minnesluckorna kommer som en tjock, tjock dimma så fattar jag idiotiska beslut, skrämmer folk, gör folk irriterade, blir utslängd från krogen, förstör och till och med när någon säger till mig "vi borde inte göra det här" så tar jag det med en klackspark och säger "det löser sig, kom nu så har vi kul" allt slutar bara i någon form av sabotage och respektlöshet.
Varje gång jag vaknar på bakfyllan så har jag en klump i magen av att jag gjort nånting riktigt dåligt och även ifall jag har rätt så minns jag ingenting och måste ha någon som förklarar för mig om vad det är jag har gjort.
Jag har en sån jävla ångest varje gång och klarar inte av mig själv, jag inbillar mig att folk pratar skit om mig bakom min rygg och känner mig bara så värdelös. Allt detta beror även på att jag vet hur jävla fel jag betett mig och att ett förlåt inte hjälper en enda gång.
Sanningen är att jag lyckades ha ett uppehåll från alkohol, från nyår tills för två dagar sedan, men ändå lyckades jag göra samma misstag igen.
Jag måste sluta med alkohol helt, men samtidigt så vet jag att återfall kommer ske när jag inser att mitt uppehåll "är färdigt", men vem försöker jag lura.
Jag vet att jag missbrukar alkohol men jag skulle inte vilja kalla mig för alkoholist. Vad tror ni? Är jag alkoholist? Eller håller jag på att bli?
Luddigt skrivet vissa gånger men nu har jag fått ur mig det jag velat.