min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Bedrövadsambo

Ekorrar är verkligen trevliga grannar! Står ofta i köksfönstret och spanar på dem. Även rådjur och räv har jag sett från köksfönstret, fast jag bor mitt i stan. Den lilla dungen bakom mitt hus är verkligen en oas.

Gunda

...att du vaskade :D då har du inte ens tomflaskan kvar, skönt.
Jag har också ekorrar i min ek utanför köksfönstret de brukar gå på fönsterbrädan och titta in i bland, så söta de är, men vill inte ha in dem :-) Rådjur och räv springer på tomten också, det är så härligt. Tur att inte hundarna jagar dem, det skulle bli jätte jobbigt.
Ha en solig och skön efm.
Kram

från spikmattan efter nattens sömn, och kan lägga den vaskade champagnen bakom dig,
så önskar jag dig en underbar försommardag MondayM!

Varma försommarkramar!

Kontrar med vad gör ekorrarna i mitt fönster när jag ska duscha?
Sitta där och glo liksom ....
Och visst är det fint. Dock trist när djur hamnar i stan, då de ofta
hittar mat och förlikar sig med att inte längre behöva jaga.

Vi hade en övergiven rävunge där jag bodde tidigare, som
vande sig vid att få mat vid MC D. Så den kutade över gatan
i hopp om att få sig ett mål.

En dag låg den överkörd på vägen....
Så det är vackert men lite tragiskt med djur i stan.

Nyvaken och nyvaskad! Jag älskar mitt liv just nu. Allt är så enkelt, det går på räls rakt fram.
Det finns inga diken vid sidan av min väg just nu. Skönt! Inga hål att trilla ner i. Ännu skönare.
Jag njuter av att vara stark och att veta att A är inget alternativ. Omprogrammerad hjärncell :)

Kramar tillbaks, det vet du.
Massa kramar till alla!

Jag har samma positiva känsla MondayM. Inga sug, inga konstiga/luriga tankar, och inga antydningar till infall.
För mig tog det 9-10 månader att hamna i detta trygga tillstånd. Och då jag inte är någon nybörjare, i någon av de två kategorierna nykter eller aktiv alkoholist, vet jag när känslan av trygghet är äkta.

Jag gläds med dig och din positiva känsla. Att du också mår bra och känner dig stark. Detta är den positiva belöningen vi får efter att kämpat oss till ett nyktert liv.

Det är en omvänd och långsam kick jämfört med den man en gång i tiden fick av A. Den sköna berusningen med välmående man en gång i tiden fick, som sedan övergick i en svart sörja av ångest och skam när alkoholismen och beroendet utvecklades.
Nu har vi det omvända. När vi lyckats bygga en hållbar nykterhet, där vi känner styrka och trygghet. En långsam process som tar flera månader, kanske år, men som ger en slags euforisk lyckokänsla. För att man är trygg och säker, man har nått en hållbar nykterhet.

"Spåret" eller "programmet" (eller vad man nu ska kalla det) i beroendehjärnan finns kvar, men har mindre och mindre möjlighet att påverka det sunda normala förståndet. Det "nyktra programmet" är nu det som dominerar våra hjärnor. Det som operativsystemet (medvetandet) kör.

Fortsätt att njuta av livet MondayM!

Att leva som slav under A är inget liv, för mig. Det är stressigt att ha huvudet fullt med tankar på när, var hur ska man ska kunna dricka A. När kan man smyga? När kan man passa in en vecka för att supa?

Ja alltså jag vet inte vad det är men att byta denna livslycka mot att ligga bakis, huvudvärk, ångest - ångest - ångest. Aldrig! För ett år sedan hade inte varit möjligt att hälla ut en flaska vin. Nu rök den fort som fan ner i avloppet. Med glädje. Och att jag kunde ha den i kylen i ett par dagar och inte vilja dricka upp den.

Ett återfall känns väldigt långt borta och då har jag inte tagit Campral på 3 veckor. Har glömt bort det under flyttstressen. Det funkar ju bra utan kryckan med tydligen. Ser fram emot en fin vacker medveten sommar, med massa resor och utflykter med den lilla fina bilen jag unnat mig för pengarna jag inte dricker upp numera.

Kram kloka PI.

Jag blir glad att se dig här igen.
Hur går det för dig?

Jag har vart i en flytt och bara kunnat hänga med sporadiskt vad som
har uppdaterats.

Kram :)

Elias

Ser att du efterlyser min närvaro på forumet och det gör du rätt i.
Jag har varit dålig på att uppdatera mig, tiden har inte riktigt räckt till. Har fått en otrolig energi som får utlopp på andra sätt. Men, jag saknar stunderna här så min aktivitetsnivå kommer att höjas. Både skriva i min egen tråd och en del i andras.
Allt går fortfarande i det nyktra tecknet, inte en droppe i år. Det har blivit helt naturligt och känns inte konstigt alls trots fester och jobbrelaterade events med stort alkoholflöde. Dock håller jag garden uppe, den listige fan bidar nog bara sin tid...
/E

Värmland82

Vill ta hjälp men rädd för socialen då de vart inblandade en gång då jag slutade tvärt och hamnade i delerium...

När du nu tog hjälp, blev de inblandade?

Känner verkligen igen mig i dig<3
THE same

Läs gärna mitt inlägg:
Ny här-tacksam för stöd

Kram

Anders 48

....allt väl? Börjat komma i ordning i ditt nya alkofria boende? Hoppas det! Såg att du "smög" omkring bland de inloggade, och ville bara skriva en hälsning. Hoppas allt är väl med dig.

Väldigt trött, har just kommit hem från jobbet och kikade runt vad som skrivs.
Allt är väldigt bra. Lite rörigt men allt på plats. Det får ta sin tid.
Hoppas du har det fint du med

Kram <3

MM

Hoppas du vågar söka stöd. Jag var i en sits då, i oktober då det gällde att överleva. Fortsätta leva eller dricka ihjäl mig. Jag satt i valet och kvalet om jag skulle söka privat hjälp för att kanske slippa inblandning av Soc. Läget var dock akut så till slut så struntade jag i vilket och sökte hjälp på Riddargatan. Jag fattade att det gällde mitt liv så det fick bära eller brista. Men dom har ej gjort någon orosanmälan.

Inte heller Magnus Huss, där jag nu går på ADHD utredning har gjort någon orosanmälan. Det verkar vara olika vart man bor i landet, eller så är dom helt enkelt inte oroliga att jag ska trilla dit igen. Jag vet faktiskt inte varför nån anmälan inte gjordes....

Ska läsa din tråd.

Kram

MM

linus

Tack! :) Jo, det går ganska bra för mig. Helt alkoholfri sedan slutet av februari, men även under februari hade jag minskat mycket, så det har gått åt rätt håll! Går en återfallspreventionsgruppkurs (fancy ord), och den är rätt bra tycker jag. Väldigt stressigt på jobbet och slitigt med sonen som inte vill sova så mycket på nätterna. Men livet är MYCKET stabilare än det var i vintras. Jag känner dock mer sug igen i samband med att sommaren närmar sig, men det är väl bara att kämpa på. =)

Har inte tittat in här så mycket. Ofta känns det som att det är lättast att undvika suget om jag helt enkelt inte processar det så mycket alls... men det är rätt mycket dagsform p det. Fint iaf att höra att det verkar gå bra för dig! Kramar

Jajamen jag hänger här i Sober Bar ikväll med och har det bra med min alkoholfria dricka. O'boy och Cola Zero på menyn ikväll ;D
Haft lite positiva tankar på A sista veckan, inte bra såklart men kanske ett nödvändigt ont att få lite sug då och då,
men jag hänger fast vid min nykterhet. Börjat fatta att det tar ca. 20 minuter för ett sug att dra över och det kan man ju stå ut och
inte gå på impulsen.

Kram fina för att du undrade <3