Jag vill inte dricka ikväll. Men jag känner att jag nästan måste. Åtminstone för att till del jaga iväg den mara som annars rider mig under natten. Svettningar och sömnlöshet kommer drabba mig om jag inte dricker. Jag känner inte någon lust att dricka egentligen. Inte för rusets skull. I helgen så drack jag konstant. Söndagen kände jag enorm ångest och lovade mig själv att inte dricka. Det ledde till en helt sömnlös natt. Lakan kladdiga av svett.
Sedan till ytterligare ett problem som alkoholen faktiskt kan jaga på flykten. Hallucinationer i ögonblicket då man precis ska somna. Hypnagoga hallucinationer kallas fenomenet. Skillnaden mellan dem och en dröm är att de är mer realistiska. Jag hör en röst eller i värsta fall ser någon i rummet nära mig. Vidrigt. Ytterst obehagligt. De leder till att man rycker till och blir klarvaken. Sedan får man försöka somna om. I värsta fall kommer de tillbaka upprepade gånger under en natt vilket kan leda till nästan helt sömnlösa nätter.
Jag har fått sömnpreparat utskrivna, men jag tar dem med försiktighet. De är beroendeframkallande och jag vill inte få ytterligare ett problem på halsen. I vissa fall har jag struntat i att både dricka och ta preparaten. Då får jag en riktigt usel natts sömn. I värsta fall ingen sömn alls.
Jag har sökt hjälp. Har ett möte på en beroendeklinik om tre veckor ungefär. Det jag ser fram emot är tre veckor av svettningar, hallucinationer och sömnlöshet eller tre veckor av fylla och bakfylla varje dag. Eller någon kombination av dessa alternativ. Inget känns speciellt lockande.
Egentligen vet jag inte vad jag väntar mig för respons på detta inlägg. Det kändes emellertid lite skönt att få skriva av sig.