av Emmet

Jag är orolig för min dotter. Hon är väldigt öppen och berättar det mesta för mig (tror jag).
Hon festar nästan varje helg och vill aldrig sova hemma för hon gillar efterfest och tycker natten är spännande. Hon blir ofta väldigt onykter fast hon inte har tänkt att bli det. För två veckor sedan blev hon onykter på en söndag mitt på dagen innan skoldag och i söndags (Valborg) så fick jag och min sambo hämta henne på TNE. Jag vill tillägga att hon kommer från en "städad" familj med vad jag anser normala alkoholvanor. Vin till maten någon enstaka gång och såklart någon fest ibland. Hon har två yngre systrar varav den ena är 16 och har också festat ibland men har ett helt annat beteende. Ett "vanligt" tonårsbeteende. Jag känner mig hjälplös. Ikväll är hon på fest och dricker inte. Hon blev rädd efter TNE-natten men jag kan ändå inte känna mig lugn.

Malta
tis, 2017-05-09 - 10:15

Jag tillhör egentligen den "andra" sidan, men läser rätt mycket här på anhörigsidan. Min familj drack knappt någonting när jag bodde hemma och hade nolltolerans när det gäller alkoholbruk. Jag var en av dem som oftast när jag väl drack, drack för mycket. Har aldrig hamnat i fyllecell eller något sådant, men tänker mig att jag hade behövt gå och prata med någon redan då. För egen del förstod jag inte på vilket sätt andra drack och så mådde jag jättedåligt. Hade en del vänner som också drack för mycket ibland. Någon hamnade t o m på sjukhus. De utvecklade dock aldrig ett missbruk när det gäller alkohol i alla fall. Jag hoppas att du hittar stöd och råd här på sidorna.

Feminin
mån, 2017-05-15 - 12:23

Jag har min flicka som i somras flyttade hem till mig och jag tror att hon DÅ nått botten för inte klarat varken studier eller arbetat, alla pengar slut, hamnat på sjukhus och inte kunnat ta hand om hunden. Och hon vill inte berätta hur hon 4,5 år varit då hon bott själv, men hon har fallit och har ett ärr i pannan, samt hittats medvetslös i trappen med stort blåmärke på sidan av ansiktet.Hon har nu bott hemma hos mig fast hon är 25 år och nu jobbar hon sedan 8 veckor och går på Riddargatan 1. I fredags hade de AW och teamledaren skjutsade hem henne med blod i en rispa ovan och under läppen. Hon hade inget minne av vad som hände efter hon kom hem, för då var vi ut med hunden. Jag filmade henne och hon sluddrade och kunde inte hålla balansen. Nu ska jag gå med i en al-anon grupp och se om anhörigstöd för detta sliter på mig. Mest rädd är jag att hon inte kan bli frisk och då kan hon inte ha en relation, vilket hon undvikit hittils, ingen familj. Hon klarar inte livet som det är nu ..jag går på nålar och ser till att alla räkningar betalas. Nu ska jag när nästa lön kommer om 10 dagar be hon sätta in på ett sparkonto där både jag och hon står så att hon har en buffert när och om hon blir frisk.