Hej på er!
Jag hoppas ni alla mår bra, jag mår helt okej. Jag känner att jag behöver skriva av mig, jag tänker att jag ska göra det så gott jag kan.
Jag är en 20-årig tjej som bor hemma med mina föräldrar fortfarande. Jag har hela mitt liv varit ganska anti alkohol just för att jag ansett att mina föräldrar har haft relativt dåliga alkoholvanor under den främsta perioden i min barndom. Det har oftast blivit högljudda bråk vilket jag associerat med alkoholen och som barn var detta väldigt obehagligt.
Under de senaste 3 åren har mina föräldrar haft det väldigt komplicerat i deras relation. Detta bidrar till att deras drickande sker allt tätare och inte bara någon gång då och då. Mina föräldrar dricker så fort det finns en passande anledning att dricka. Exempelvis, "det är röd dag imorgon, då är det ok att dricka även om det är en Onsdag." Om de har tagit ledigt i veckan eller bara haft en jobbig dag kan ett glas vin dyka upp. Oftast blir det då två.
Problemet kring detta drickande är inte att det sker så frekvent, det skulle jag absolut kunna stå ut med .. Problemet för mig är dom högljudda diskussioner som sker, dom bråk som sker när alkoholen tar vid. Det är så .. läskigt rent ut sagt.
Min mamma har en tendens att bli otroligt sarkastisk och elak rent ut sagt mot min pappa. Min pappa har en tendens att bli väldigt nedlåtande. Allt detta sker när de dricker. De diskussioner som är när de är nyktra är mycket mer mogna och lugnare än dom som är på deras fylla.
Det har hänt att dom vid ett tillfälle börjat slagits med varandra så att jag var tvungen att gå emellan och ringa 112.
Det här känns fruktansvärt och jag tror detta stressar upp mig mer än vad jag tror ..
Det har pågått i tre års tid och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Till en början fanns jag där för dom, när de ville prata ut. Men nu är det så svårt att umgås med dom eftersom de oftast dricker och då är det så lätt att hamna i diskussion med dom vilket är mycket otrevligt ..
Tack för att du läste och för att jag fick skriva av mig.
Bäst hälsningar!