Halloj alla kämpar!
Så, då har jag varit nykter i tre månader (och några dagar)! Det har gått överraskande bra. Faktiskt. Jag har under den här tiden inte skrivit så mycket här. Jag känner lite att när jag processar mig själv för mycket kommer suget tillbaka mycket mer. Men jag har läst en del här i alla fall och blir imponerad, rörd, berörd, och känner med många av er. Ni är grymma!
Jag skulle ljuga om jag säger att det varit problemfritt. Jag har varit retlig av och till, och låg ganska mycket. Som stöd har jag ätit Campral. Men jag vet inte... det känns som att det kanske lindrat suget, men gjort mig lägre, vilket inte alls varit så hjälpsamt. Så jag slutade äta det för några veckor sedan och det känns väldigt bra faktiskt. Av och till "planerar" jag för att dricka. Men det är aldrig nu på en gång och direkt, utan som en mer diffus idé om något som kommer framöver, om en månad eller två - ett framöver som går väldigt bra att fortsätta skjuta på framtiden än så länge.
Min resa är inte alls slut. Jag går en återfallspreventionskurs som tyvärr triggar mitt sug ganska mycket, men samtidigt är väldigt bra för att lära mig förstå mig själv. Jag håller ganska låg profil, jobbar (alldeles för mycket), är med min familj, tränar. Undviker att inte vara i risksituationer eller kontexter som är väldigt alkoholladdade för mig. Jag tänker att jag istället försöker prioritera att hitta en balans i vardagen och känna ett lugn och arbeta in bättre vanor och reaktioner. Det kommer ta tid, jag vet ännu inte vad mitt slutmål är eller hur det ser ut. Men det är en resa, och den går ganska bra trots krokar, fallgropar, tidsvis uppgivenhet, och utmaningar.
Tack för att ni tog er tid och läste. :)