Kanske lite av en tramsfråga... men. Tänker ni att det är personens sanna (otrevligare) jag som dyker upp efter några glas eller tänker ni att den riktiga personen försvinner och alkoholen tar över? Förväntar mig inga heltäckande svar utan bara känslor tankar och funderingar.

Bedrövadsambo

Min sambo blir inte aggressiv eller våldsam eller dryg när han dricker. Inte ens grälsjuk eller tjafsig. Han blir bara tjatig och patetisk. Sluddrar, raglar, lyssnar inte, upprepar sig. Och nä, sådan är han inte annars. Han blir en klart sämre variant av sig själv. Fortfarande social och rolig, men pinsamt "för mycket".

Bedrövadsambo

Har aldrig upplevt en alkoholist på nära håll som blivit aggressiv, våldsam och dryg. Min pappa blev precis lika patetisk och pinsam som min sambo på fyllan. Det är så klart och uppenbart för alla andra att de inte klarar av att dricka - de dricker för snabbt, för mycket, för länge och blir för fulla helt enkelt. Somnar till slut, i princip var som helst. OMÖJLIGA att väcka.

liv

Sitter och väntar på min man 40+ som är runt på turne och dricker, igår samma visa sticker utan att säga något. Såg snutteflaskan brevid sängen inatt.
Jag har väntat i för många år....

Fnurr

Ok. Så är det inte här. Allt som samlats upp ska fram. Dricker snabbt. Tappar kontroll över humör, musklerna i ansiktet, sludder och sen elakt och hånfullt. Efter det hicka och lätt förvirring. Efter det somna och snarka. Inte varje gång men för ofta. Mycket svårt att fortsätta tycka om. Man bygger upp mycket inuti efter en sån.

InteMera

Jag trodde i början att hans fulla jag var en effekt av alkoholen och att hans sanna jag var det nyktra. Vartefter fyllorna blev värre och han till sist även våldsam och hotfull på fyllan trodde jag ändå nånstans att den sidanav honom bara var alkoholen som talade. Saker han sa och gjorde var helt enkelt för svåra att ta in för en normalt funtad mänska som jag, att han på riktigt kunde mena allt elakt och alla hot. Vartefter tiden gått försvann våldet av någon okänd anledning men elakheterna blev kvar på fyllan och sakta kröp samma språk även in i hans nyktra sätt att prata till mig. Numera kan han vara lika elak, föraktfull och obeskrivligt hård även helt nykter. Jag tror den fulla personligheten nog från början varit den sanna men han gjorde förr större ansträngning att dölja sina arga, fula och elaka tankar som nykter. Nu bryr han sig inte längre hur han uttrycker sig oavsett full eller nykter, nästan så han är snällare full för då somnar han oftast efter att ha hållit tal om sin egen förträfflighet en stund. Nykter orkar han fortsätta häva ur sig påhopp och sarkasmer.

Så ja, jag tror den fulla är den sanna men det flyter ihop och jag tror inte man ska lura sig själv som anhörig och skylla på alkoholen när dom häver ur sig osakligheter på fyllan, det är fortfarande samma person och antagligen gör fyllan det bara lättare för dem att ärligt säga vad dom vill och känner, utan filter.

Fnurr

Det är ungefär den tanken jag vrider och vänder på. Aldrig fråga om hotfullhet här... men det känns som det civiliserade lossnar, masken faller av och det som är under den inte är trevligt. Har dock många andra sidor också. Vet att de dåliga sidorna beror på saker från en otrygg uppväxt m.m.. Men det är för jobbigt ändå. Tror inte den som är för packad hör och ser sig själv ordentligt.

Fnurr

Min pappa dricker för mycket ibland också men blir aldrig elak. Bara fånig och tappar känslan för turtagning i samtal. Så det som finns i personen kommer nog fram. Å andra sidan så den som kan sköta sig nykter och lyckas hålla sig nykter borde vara ok.

Exakt det uttrycket använde jag många gånger och konsekvent tiden före jag lämnade min man. Jag sa att jag inte vill leva med den han blir när han dricker, jag vill leva med den som jag uppfattar att är den sanna X. Förändringen, under de år drickandet eskalerade, skedde så långsamt så att jag inte riktigt märkte. En del drag förstärktes också. Han var aldrig fysiskt våldsam mot mig men psykiskt våld förekom definitivt och viss mån ömsesidigt. Även ett par tillfällen med materiellt våld om än ringa.
Jag fick mycket insikter om detta, om förändringar i hjärnan och hur långsamt de läks, när jag läste... och läste.... och läste för att förstå. Jag har också många gånger beskrivit här hur fantastiskt det var när jag började känna igen det sanna i honom efter att han valde nykterheten. Efter att han sedan började i AA och jobbade med stegen har han ytterligare förändrats, dvs den resan är också ömsesidig eftersom jag satt mig in i stegarbetet och jobbat på samma sätt. Till saken hör kanske att vi båda hade mycket insikter i mellanmänskliga relationer även innan både alkoholism och nykterhet men de kunskaperna var inte tillräckliga även om de har varit, och är, bra.
Summa summarum, mina erfarenheter om ens sanna jag: en ska inte underskatta hur alkoholen förändrar en människa men förändringen på djupet kom i och med stegarbetet. Missbruk är ofta den enkla vägen att fly från olika känslor och utmaningar, även det sätt en firar, och för att välja andra vägar till tröst eller belöning måste en vara, vilja bli, herre över sina impulser - och vägen dit är ett annat arbete än att avstå alkoholen.
Idag lever vi två helt nyktert, vi njuter av vår samvaro och livet och hanterar konflikter på ett långt bättre sätt än innan både missbruk och nykterhet. Förstås har det betydelse, tror jag, vilka människor båda var innan och vilken vilja det finns att satsa på ett fortsatt gemensamt liv.
Lycka till med livsvalen och minns att det är mycket viktigt - det viktigaste - att vara sann mot sig själv / mt

Fnurr

Många bra svar. Det hjälper faktiskt lite att ha olika saker att jämföra med och olika ingångar i det.

Rosa Pantern

Hej Fnurr!

Tänker att den berusade lite fastnar i olika känslor/känslolägen.

Och inte heller kan se proportioner eller styra sig riktigt.

Sitt sanna jag...? Ibland är han "snällare" t o m full. Men oberäkneligt, opålitligt blir ju det hela. Inget "vuxet" sällskap.

Och så omöjligt det är att resonera, eller överhuvudtaget kommunicera, ofta!

På sätt och viss kanske en del av "det sanna jaget" kommer fram, när han är berusad.

Jag menar att sådant han håller borta när han är nykter slipper fram då. Olika känslor t ex. Eller sådant han som nykter tycker är lite onödigt och barnsligt. Kanske en längtan att hålla på med det tar över när han är full (har exempel, men håller det anonymt).

M v h RP

Ellan

Hej,
Jag vill rekommendera boken "Jaget och Missbrukaren". Eftersom diskussionen i tråden har varit lite kring detta om vad som egentligen är ens sanna jag. I beroendet så växer en ny personlighet fram, missbrukaren. Ju mer bränsle den får desto mer plats tar den. Till slut tar den över helt och det lilla "jaget" är minimerat. I ett tillfrisknande handlar det mycket om att stärka just jaget och minimera missbrukarpersonligheten. Det är förvirrande i början och många känner sig vilsna, vem är jag utan alkoholen? Missbrukardelen kommer vi beroendesjuka alltid att bära med oss, det gäller att hålla den minimerad genom att arbeta aktivt med sig själv. Exempelvis genom AA:s program. Detta blev långt... men när jag i min behandling äntligen greppade detta så hände det mycket med mitt tillfrisknande.
Oavsett är den beroende ansvarig för sitt tillfrisknande. Det jobbet kan ingen annan göra.
Kram Ellan!

Fnurr

Har fattat att folk (ni) har sin tråd lite som dagbok. Nu är jag i den märkliga sitsen att jag håller mig nykter fast min fru har problemet med sug efter alkohol. Det är bra ändå antar jag. Hjälper mig att sortera vad som är vad. Semester nu. Hon var tvungen att gå före till stranden för att "läsa". I går kom jag och barnen för tidigt. Då var en liten flaska vitt vin avklarad. Den hade föregåtts av 1 (?) glas vid poolen och följdes av 2-3 snabba vid middagen. Jag borde kanske inte hålla räkning... men kan tyvärr inte låta bli än. Släpper väl kanske. Diskussion vid middagen var 3 barn jag nykter och en onykter. Ganska sansat ändå även fast det är jobbigt när en i sällskapet är dragen och kör lite på sitt eget spår.

Annher01

Jag är också nykter tack vare min mans alkoholism/ det funkar bättre känns det som eftersom vi har nolltolerans just i hemmet/även dom som hälsar på har tre barn hemma så just nu känns det lättast

Fnurr

Tycker det är svårt att reda ut vad som är vad. Är man själv överdrivet kontrollerande eller har man blivit det för att det faktiskt finns ett riktigt problem? Dessutom svårt när missbruket inte stämmer med bilden man haft innan. Jag kanske inte har problem med mängden egentligen, det som är jobbigt är annat. Familjen (och jag) väljs bort. Att stanna på väg hem från jobbet och äta (och dricka) är vanligt, att komma hem och dricka i köket utan att hälsa på oss händer, dra sig undan för att dricka (ofta i kombination med någonting annat som tar fokus från att poängen med det är alkohol, podd korsord vad som). Dricka i smyg vid besynnerliga tider (som precis innan läggning av barn). Leta upp och sno alkohol jag haft stående (inte nu längre då förstås). Gömma tomflaskor på konstiga sätt i sopsortering, smyga in nya flaskor. Hitta på ursäkter för att köpa alkohol. Man blir stressad som sambo...

Fnurr, tack för att du berättar om hur du upplevde semestern. Det är nog många som kan känna igen sig. Högtider och ledigheter är extra svåra i många familjer.

Du tar ett stort och viktigt ansvar för barnen i de här känsliga situationerna. Det dök upp en följdfråga i mitt huvud som du kan besvara om du vill. Nu vet jag inte hur gamla barnen är, men har du och barnen fått möjligheten att prata om hur de upplever mammas alkoholkonsumtion? Det kan betyda så mycket för barn att de blir lyssnade och bekräftade i sina känslor och tankar utifrån vad de upplever.

Fortsätt gärna skriva här, det är så viktigt ämne det du lyfter upp.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Fnurr

Barnen är 5 7 och 11. 5 och 7 gemensamma 11 med min exfru. Nej vi har inte pratat om det, är inte ett officiellt problem på det sättet i vår familj. Det är ju inte heller så att en av oss är svårt alkoholiserad, missköter jobb... etc på det sättet. Jag som vuxen kan reagera på vad jag märker. Konstiga reaktioner på stress etc efter några glas vin, konstigt med någon som druckit två glas och läser nattsaga etc. Vet inte vad barnen känner dock.

Fnurr

Ett av problemen är ju att man själv reagerar så starkt på alkohol. För mig kan en 3.5% folköl i kylen bli ett tecken på att den andre inte bryr sig om det senaste storgrälet efter 1 1/2 flaska vin och alltså skiter i att relationen inte klarar alkohol. En annan sak som jag tycker är svår är att veta vad som är normalt och inte. I min familj blev pappa full till middagen på helgerna. Han tappade kollen på vad andra pratade om och malde på om sitt eget. Kvällarna på helger drack han sen rätt hårt och somnade med hörlurar med musik på hög volym i. Det har jag haft som utgångspunkt för vad som är normalt. Mamma klagade på att han drack men det struntade han i. Nu på chartersemester ser jag andra som dricker från ganska tidigt och ganska mycket. Undrar om det är normalt eller om många av de jag ser har eller kommer att få problem med det. Det jag tror är "sämst" med min sambos drickande är att det är hennes sätt att varva ned. Hon saknar ett naturligt sätt att lugna sig på och använder alkohol till det. Jag ser det som missbruk. Dessutom får hon sug efter alkohol, jag ser det som problem och tecken på beroende. Hon dricker även mer än hon borde med tanke på levern (beror på mediciner) att inte kunna anpassa mängd efter råd från doktor ser jag också som tecken på beroende/problem. Förstås också att det inte verkar gå att läga av trots problem det leder till i relationen och familjen.

Bedrövadsambo

Du måste säga till din sambo, då hon är nykter "jag tänker/tycker/vill, oroar mig..." etc. Hon är inte dum, hon känner dina och barnens vibbar. Hon har säkert egna tankar om sitt drickande.

Bedrövadsambo

Intag av alkohol är riskbruk när det drabbar andra, direkt eller indirekt, eller får en själv att avstå från sådant man egentligen ville/skulle göra. Vid missbruk kan man inte låta bli att dricka, även om man uttrycker en vilja att låta bli. Man kan inte sluta så länge det finns mer att dricka. Sådan är min definition. Läs gärna min 1-10-lista över eskalerande alkoholbruk! Men det är som sagt min definition.