Jag har haft funderingar en tid över mitt drickande som eskalerat och där jag känner rent logiskt inser att jag är ute på hal is. Har alltid haft en allt eller inget attityd till alkohol, kommer de till smaken dricker jag hellre vatten men gillar ruset. Så jag gör mig berusad till den grad att det känns skönt och så håller jag den nivån tills jag somnar. Tolerans nivån har under dessa två år gradvis ökat från fem sex dl vi eller motsvarande sprit till att jag nu tar de tre dubbla.
Ingen vet om detta, dricker aldrig med folk, då dricker jag hellre annat eftersom de är ruset jag är ute efter och gillar inte att vara i icke kontroll bland andra. Dricker hellre aldrig i offentlig miljö utan mest själv på landet eller när jag är själv hemma. Jag lyckas också med bedriften att planera mitt drickande, vet jag exempelvis att jag har ett möte vid åtta på morgonen vet jag precis när jag skall börja dricka, hur Mycket som krävs och hur mycket sömn jag behöver. Så jag kan med ganska stor säkerhet säga att ingen har koll på detta. Det finns också yttre omständigheter som gör att jag inte kan berätta detta.
Jag bytte nyligt tjänst och på den nya innebär det att jag oftare kan dricka, vilket jag inte kunde förut pga tex att jag var tvungen att köra, vilket innebär att jag nu dricker fem sex ggr i veckan.
Jag skrev detta mest för att få återkoppling och olika infallsvinklar.

Zorro

Hej Jadendu och välkommen hit. Funderar lite på vilken typ av återkoppling eller respons du vill ha. Ingen här kommer säja om du är alkoholist eller ej.
Men du har uppenbarligen funderat på ditt förhållande till alkohol och ditt beteende och du skriver här. Så min motfråga är, vad tror du själv?
Jag kan bara reflektera utifrån mig själv. Jag ÄR alkoholist. Har varit nykter 4 dagar nu. Det var ett år sedan jag varit nykter så länge.

Känner jag igen mig i det du skriver? Ja, precis allt! Planerandet, döljandet inför andra och inte smakar skiten gott! :-) Men vad gör det? Dricker ju knappast för smakens skull.

En fantastisk sak med detta forum är att ingen dömer! Alla här har någon form av kass relation till alkohol. Alkoholist, missbrukare, riskbrukare eller anhörig.

Så bara du själv kan svara på om du är alkoholist eller ej, men utifrån det du skriver tror jag du är rätt ute när du börjar reflektera över dina vanor och beteende.

Läs andras trådar. Det ger mycket och man lär sig.

Återigen, välkommen hit!

Jadendu

Ja tre dagar nyktra och sedan inte.
Kanon dag, hjälpte nykomna med lägenhet, vann tävling med arbetsgruppen på jobbet. Städade plockade, handlade gjorde ärenden och blev drucken.
Ser en tv serie, de dricker som jag.

Iallafall om jag inte oroade mig för hur de är nu så oroar jag mig för mina tre veckors semester med min avkomma. Dricker aldrig med hen men hur faan skall jag klara 3 veckor med hen, utan att dricka.

Här kommer de att prövas och jag vet inte hur illa det är.

Hur f.. skall jag kunna ha förhållande förresten, de går inte.

Mest ondgör jsgvmig över semestern.

Men här är som i livet - inte en jävel lyssnar

Det är lätt att få för sig att drickandet är normalt... vilken TV-serie ser du? För om de dricker 2 flaskor vin... då är det ju rejält mycket. Tänker lite på hur jag flyttat mina gränser... flyttat och flyttat tillbaka. Flera gånger om. När man ser nyktert på saken så känns det helt galet att dricka en flaska vin på egen hand. Och när man oroar sig över att inte kunna dricka, då har man problem. Vet inte vad du vill och då är det lite svårt att ge återkoppling som blir vettig. Ja, du verkar ha ett komplicerat förhållande till a, du gillar ruset , vilket gör att du kanske kommmer att ha svårt att sluta. Du skulle behöva hålla dig nykter i tre veckor men är osäker på om du klarar det. Försök, tycker jag. Det är en bra början. När jag ser nyktert på saken är a i sin ensamhet jäkligt trist. Går konsekvenser som seghet, initiativlöshet etc. För mig är livet bättre utan, men det är inte så lätt att leva som man lär alla gånger.