av Rosen

Jag startar en ny tråd för att slippa klampa in på andras domäner.
Har försökt så länge att sluta berusa mig. Haft långa uppehåll, ibland flera år. Har mått så bra, men ramlar obevekligen ner igen. Jag önskar så att forskningen kunde komma någonvart med sjukdomen alkoholism. Är det kanske inte tillräckligt ärofyllt att göra något åt oss stackars satar som lider ?

Rosen
lör, 2017-05-27 - 20:29

Hur i hela friden gör man när det blir dubbla inlägg och man vill ta bort ett??????

Gunda
tis, 2017-06-13 - 09:54

Känner så igen mig i det du skriver.
Vad mycket klokskap det står här i din tråd, läser och begrundar.
kram till dig vännen.

Rosen
fre, 2017-06-16 - 09:06

Min livskamrat håller på att bli dement.
Blodförsörjningen till hjärnan är av ngn anledning svag.
Följden är en riktigt elak gubbe som gör mig förtvivlad.
Vad gör jag när jag är förtvivlad?
Fast jag vet att det inte hjälper.?

Gunda
fre, 2017-06-16 - 09:39

Så tråkigt att han drabbats av det och att det påverkar humöret. Jag känner med dig och förstår att
det man tar till inte är det optimala, men jag förstår också att så kan det ju bli.
Har han fått sin sjukdom konstaterad och finns det inget broms som han skulle kunna få?
Är han medveten om sin sjukdom? Hur ska man värja sig mot en som blir elak av sjukdom, det är
verkligen inte lätt.
Tänker på dig, skickar en kram.

Rosen
fre, 2017-06-16 - 16:25

Fina Gunda!
Ja, det är tyvärr konstaterat. Inte så roligt att bli gammal.
Jag biter ihop för det mesta, men barnen klarar det inte utan det blir bråk. Dom vill eller kan inte inse hur det är ställt.
Skitjobbigt!
Att veta att det inte står rätt till i huvudet hjälper inte någon dessvärre. ( titta på oss beroende!
Han vet och ändå inte. Det utreds nu vidare och kanske blir det ngn medicin till slut.

Gunda
fre, 2017-06-16 - 22:55

Han både vet och inte vet, det kan jag förstå. Men hur gamla är era barn?
Jag kan förstå att de inte fattar men om de är vuxna så borde de ju förstå och
vara en hjälp för dig?
Jag vet ju inte din situation på djupet, så om det blir bråk mellan pappan och dem
det är ju verkligen inte lätt för dig.
Hoppas det löser sig och alla tar det ansvar de mäktar med.
kram tänker på dig.

Rosen
lör, 2017-06-17 - 06:20

Det är aldrig lätt att tampas med någon som är elak. Trots att våra barn är vuxna så står dom inte ut med att deras pappa är så förändrad. Tidigare var han en så vänlig själ, vilket gör det hela ännu knepigare.
Ser på forumet att många bävar inför midsommar. Det är helt sjukt att vi firar sommaren totalt alkoholindränkta i detta land. Om man försöker se det lite från ovan så blir man ganska förfärad. Vad är det för kultur? Vad förmedlar vi till våra barn? Jisses Amanda!

Rosen
lör, 2017-06-17 - 10:31

Då mår jag ju faktiskt väldigt bra. Jag kan sitta i bilen och sjunga högt. Glad över att leva.
. Vad är det som gör att jag måste pausa från mig själv? När jag mår så jäkla dåligt av det.
Kära alla, så svårt det är att leva hela tiden.

Rosen
mån, 2017-06-19 - 08:58

Återfallen kommer tätare nu. Det är jäkligt oroande. Känns som att jag inte kommer att klara detta.
Kan det vara så illa? Vad skall man göra? Skall man göra slut med sig? Ingen klarar av att leva med en alkoholist. Inte jag heller.

anonyMu
mån, 2017-06-19 - 13:16

Kära Rosen,

jag lider med dig. Du har det svårt. Men det finns så oerhört mycket att leva för här i världen. För egen del kändes det extremt mörkt för ett par år sedan och jag ville inte leva längre. Egentligen ville jag inte dö, jag orkade bara inte leva längre. Jag sökte då hjälp och kom i kontakt med en psykolog som hjälpte mig oerhört mycket. Om det känns så mörkt som du skriver, så tänker jag att du ska söka hjälp. Du förtjänar så mycket bättre - eller hur? Ingen ska behöva känna eller må så dåligt.

Skickar värme och styrka till dig <3

Gunda
mån, 2017-06-19 - 16:10

Så jobbigt du har det, känner med dig. Varför är vi så taskiga mot oss själva och struntar i oss.
jag har fått domen i dag, men jag berättar i min tråd, ska inte kapa din.
Vännen tänker på dig och vi får stötta varandra.
kram

Rosen
mån, 2017-06-19 - 16:45

Så underbart fint det är att få respons när man är långt nere.
Djupt tacksam är jag.
Ja, jag skall ta mig samman och beställa tid hos en psykolog. Kanske kan det hjälpa.
Känns lite som slöseri med resurser när man snart är 70. Har börjat få lite åldersnoja ovanpå allt annat.

Gunda
mån, 2017-06-19 - 17:16

Jag tror att vi måste ta tjuren vid hornen och gör det som är det rätta för oss. Jag tycker
det är bra att du tar tag i det med psykolog och jag får bita i det sura äpplet att få kontakt med alkosköterskan.
Vi är inte purunga längre och vi om någon skulle väll veta hur vi ska bete oss och vad som är bra eller dåligt för oss,
men vi är ju inte ensamma i den här båten, vi är många och nu får vi se till att stötta varandra och försöka hålla oss
nyktra. Vi vet ju att vi mår så mycket bättre när vi gör det, varför tillåter vi oss inte att få göra det hela tiden??
Kram vännen!

Sisyfos
tis, 2017-06-20 - 06:44

Så tråkigt att höra om din partner Rosen. Demens är oerhört svårt att acceptera och din partner verkar ha fått en av de värsta där förändringarna gör dem elaka. Det måste vara oerhört svårt. tillröckligt svårt att leva med ändå, men när de dessutom blir elaka.... Och du flyr genom att dricka. Man kan bara konstatera att våra luvsstrstegier behöver förbättras. Om du inte vill söka psykologhjälp el a-hjälp så finns det kanske nån typ av terapeutstöd för anhöriga till demenssjuka kan vara en början? Och vet du jag tror aldrig att paykologhjälp är slöseri med resurser. Nä, unna dig det om du har möjlighet. Det gör i bästa fall en väldig nytta och du avlastar dina barn. Kanske är det ovant flr dig att tänka på dig själv. Det är också nåt som många av oss måste lära. Upp i båten och ro lite nu! Kramar!

Rosen
tis, 2017-06-20 - 07:41

Det borde finnas stöd att få. Skall ta tag i det om jag någonsin lyckas kravla mig upp igen.
Tack för din omtänksamhet.

Gunda
ons, 2017-06-21 - 09:36

Självklart ska du kravla dig upp, vi kravlar tillsammans. I går var jag helt paralyserad av brevet, men
i dag känner jag att det här är nog min räddning till livet. Jag ska nog ha en spark där bak för att
jag ska fatta allvaret i detta.
Du skrev att du snart är 70 och jag blev nyss pensionär, vi har massor att leva för om vi tänker efter och
då är det vi som kan se till att vi får ett så gott liv som möjligt.
Vet inte hur din situation ser ut men man det har du, barn och barnbarn? Vi har så mycket kvar att kämpa för.
Vännen vi tar varandra i hand och så gör vi det som är bäst för oss, tar hjälp utifrån.
Stor styrkekram skickar jag dig.

anonyMu
ons, 2017-06-21 - 08:22

Rosen,

det är väl självklart inte slöseri med några resurser! Jag antar att du har betalt skatt under hela ditt liv, så då har man väl rätt att "belasta" socialförsäkringssystemet en smula?! Klart du ska ha hjälp och stöd, ingen ska väl behöva gå igenom det du går igenom nu alldeles ensam? Tänker att det brukar finnas anhörigstöd. Du kanske skulle försöka orka kolla upp det? Att en nära anhörig blir sjuk och personlighetsförändrad är ju jättetufft att utsättas för, men det brukar finnas både stöd, grupper och föreningar. Det kan bli en hjälp på vägen för dig tänker jag.

Skickar styrkekramar

AL
ons, 2017-06-21 - 08:52

och den som kallas för framlob .... är riktigt riktigt jobbig för anhöriga. Min pappa förändrades totalt på 6 månader. Jag och mamma tog hjälp av akutpsyk...självklart mot hans vilja eftersom då förstod han inte själv hur hans beteende var förändrat. I detta läge klarar man inte situationen själv och det blir inte bättre tyvärr. Hemskt tråkigt men vi rår inte över detta. Ta all hjälp du kan få även om det gör att hjärtat ditt brister av dåligt samvete. Vad hjälper det att du själv går under? Dina barn förnekande är en vanlig reaktion..man vill inte att ens föräldrar ska bli gamla eller sjuka...man vill fortsätta tro att man själv är ung.
Ta hand om dej själv väl.