Jaha..då var jag tillbaka till ruta noll, igen.
Har överkonsumerat till och från sedan 2014 då jag första gången behövde medicinsk hjälp med abstinenskramper och DT. Sedan dess har det hänt vid två tillfällen till men varit väldigt nära betydligt fler gånger än så.
Senast just nu då jag påbörjade en ny period av och till sedan december, har dock kunnat trappa ut flera gånger och haft uppehåll någon vecka i taget.
Nu tror jag den värsta abstinensen har släppt efter senaste veckornas långkörare med en bib/dag..
Kvar är ångest, oro och tomhet.
Ångest över hur jag betett mig på fyllan och vad jag sagt.
Ångest över vad jag skjutit upp att göra när jag druckit istället.
Oro för att någon kanske märker hur jag mår.
Oro för ifall någon märkt eller anar hur mycket jag dricker.
Tomhet för att jag vet att jag inte kan fortsätta såhär och måste sluta.
Det känns som att vara i ett korthus där allt håller på att falla samman.