Det tar emot att skriva här. Det är som att erkänna att jag inte längre klarar av situationen. Men jag känner mig så ensam och hjälplös och jag har ingen annan att prata med. Jo det har jag, men jag vill inte prata med vänner och familj för jag vill inte att de ska veta.
Min partner är alkoholist. Så nu har jag sagt det till nån. Min partner är alkoholist och jag orkar inte mer. Känns som jag håller på att gå itu, för håller jag bara tyst och låter honom hålla på så är allt bra. Förutom då att han spenderar alla våra pengar, tar lån, förlorad arbetstid pga bakfylla, prioriterar bara sig själv och inte våra barn eller mig.
Jag är ekonomisk beroende av honom, plus älskar honom så djupt. Men två år av detta och löftena att sluta. Bara idag, lovar att sluta. Som max har han hållt upp i fyra dagar på raken under två år, annars är det minstvarannan dag.
Vill bara att han ska sluta dricka hela jävla tiden.
Allt började med förbannade värktabletter och sen när han inte fick flera så blev alkoholen ett substitut.
Han vill sluta säger han alltid när han är full men har ingen kontroll och när jag påpekar att han själv sagt att han vill sluta så blir han förbannad på mig.
Så trött, orolig, ledsen, stressad. Fan!