Jag har egentligen inte problem att låta bli att dricka. Men så fort möjligheten erbjuds så kan jag inte hålla mig. Mängderna kan bli kopiöst stora och jag gör saker som jag inte vill göra. Jag vill inte dricka på det här sättet, men finns det tillgängligt så låter jag fan inte bli.
Jag ska bara ta ett glas till maten blir gärna två flaskor vin eller tills det tar slut.
Ändå så säger jag inte nej. Jag tycker om välbehaget och lugnet som kommer av ett, två glas. Så varför super jag till? Varför kan jag inte tillåta mig själv att trivas i mitt eget och andras sällskap nykter?
Jag fixar ju inte "bara ett glas" och det vet jag ju. Ändå inbillar jag mig själv varenda jävla tillfälle att jodå, det kan jag visst. Som om jag är rädd att inte få vara med och leka om jag har fel leksak.