av Jullan55

Hej!
Jag har många gånger fått utbrott och bråkar på fyllan. Speciellt på min pojkvän som jag inte vet om jag har kvar. Jag mår så himla dåligt idag. Jag slogs som en galning igår och bråkade med alla på min killes 25 års fest. Idag vill jag bara dö. Jag ville gärna höra från andra vad ni gör för att klara av denna ångest. Och vad ska jag göra med mina närmaste. Jag blir så ledsen. Vill helst bara försvinna. Men jag har bestämt mig för att sluta dricka för alltid nu.

Ellan
sön, 2017-07-30 - 11:31

Hej,
Ångesten kan bli din drivkraft att faktiskt ge upp försöken att dricka alkohol. Får vi konsekvenser av vårt drickande så är det inte värt att fortsätta. Att lindra ångesten när den är påtaglig, dagen efter, är svårt. Men börja med att be din pojkvän om ursäkt och var ärlig mot dig själv och mot honom. Sedan handlar det i längden om att förändra sitt beteende. Upprepas konsekvenserna så blir våra ursäkter till slut bara tomma ord. Gjort är liksom gjort men framåt har du möjlighet att förändra.
Styrkekram
Ellan

Surkärring
sön, 2017-07-30 - 14:21

Elian skrev kloka ord kan bara hålla med.
Känner ångesten med dig tror nog alla som är här har upplevt den.
Önskar dig lycka till och håller tummarna för det bästa. Här på sidan kan du få du mycket stöd, och massor med goda råd .
Lycka till!

Jullan55
sön, 2017-07-30 - 13:44

Tack ? Det är jobbigt. Jag är ju inte beroende av alkohol men kan inte hantera det. Jag är bara 24 år och har hunnit förstört så mycket. Jag sjukanmälde mig oxå för mitt jobb imorgon. När man ligger här helt jävla ensam med den här ångesten som inte ens får plats i kroppen då vill jag bara dö alltså. Jag vill bara få det som hände igår ogjort.

Nyckelpigan
sön, 2017-07-30 - 14:02

Välkommen Jullan! Jag förstår hur du känner och hur tufft det är... ta en timme, en minut i taget - ångesten kommer att lägga sig. Försök att inte sparka på dig själv, älta allt (även om jag vet hur extremt svårt det är) - om du varit nykter hade du aldrig gjort så här. Du klarar inte av a, och det har du förstått. Se detta istället som första steget mot något annat. Du behövde kanske braka ihop nu för att våga och orka ta tag i det. När jag gjorde det läste jag i timtal här, kände igen mig och fick stöd. Skriv här, du kommer att känna värmen och att ingen dömer dig. Samtidigt kan vi alla "ursäkter" att få fortsätta dricka, vi kan hjälpa varandra att sätta stopp i tid. Du är ingen dålig människa, kom ihåg det! Du kan inte dricka a, det är en helt annan sak och definierar inte dig. Styrkekram

Jullan55
sön, 2017-07-30 - 14:14

Tack för de fina orden. Jag ska verkligen ta tag i mitt liv nu men just nu känns det mycket lättare att bara strunta i livet. Men tack för orden. Det hjälper att få prata med nån som vet hur det är. Tack

santorini
sön, 2017-07-30 - 14:18

Bra att du skriver här. Du har helt klart ett prpblemdrickande som ställer till det för dej. Du kan inte hantera alkohol vilket du konstaterar. Bra då vet du vad problemet är. Betrakta dej som allergisk och så låter du bli att dricka. Eftersom du inte är beroende så är det enklare. Du har verkligen allt att vinna. T.ex aldrig mera ångest pga det. Om du fortsätter såhär så bör nog din kille fly. Men du har alla möjligheter att visa att du menar allvar och lägga av med alkoholen. Ångesten går om så småningom. Den är förfärlig men samtidigt ger den en kick till förändring. Du kan.

DetGårBättre
sön, 2017-07-30 - 15:28

Antingen ligger du i sängen och har ångest och ältar och så är det tiden du får vänta in. Eller går du en lång promenad, sen gör du en bra sak för dig själv ochven annan idag och så kommer tiden gå ändå. Men du har fått lite saker gjorda. Det förflutna har inträffat men framtiden kan du påverka. Bara upp och få saker gjorda hur tungt det än är. Du kommer inte må sämre av det nämligen men möjligen bättre!

Jullan55
sön, 2017-07-30 - 17:01

Jaa det lätt att bara ligga hemma och gräva ner sig i allt ältande. Jag kan känna lite av folket i min omgivning att de borde agera på ett sätt att de vill hjälpa mig istället för att vara arga och straffa mig. Men jag antar att det inte förstår problemet. Även fast jag säger det till dem. Jag känner att om jag är en person de älskar borde man väl vilja hjälpa mig.

Ellan
sön, 2017-07-30 - 22:45

De vill säkert hjälpa till men i detta läge är det endast du själv som kan göra det största och viktigaste jobbet. Dvs att hjälpa dig själv. Insikten behöver komma från dig själv. Om du framöver faktiskt visar att du vill förändras och vill sluta dricka och även pratar med dina närmsta öppet och ärligt, då finns säkert hjälpen där. Jag hade många arga, ledsna och besvikna vänner och anhöriga omkring mig och fick ibland höra "du måste skärpa dig", "tänk på barnen" etc etc. Min man var vansinnigt arg!!! Det handlar ofta om brist på insikt och kunskap även hos våra anhöriga. Men börja med dig själv. Du är fortfarande ung och har så många möjligheter att ändra riktning. Vad vill du och vad kan hjälpa dig att bryta med alkoholen?
Du är den viktigaste personen i ditt liv, glöm inte det.
Kram
Ellan

Carina
mån, 2017-07-31 - 08:11

Välkommen hit till forumet! Du uttrycker en stark vilja till förändring. Det låter som att du fått nog och är beredd att ta tag i problemet. Grattis!
Du har redan fått många goda tips. Jag vill bara lägga till att vill du prata med någon anonymt så kan du ringa Alkohollinjen på 020-84 44 48. Det kan kännas skönt att få stöd i sådant här läge.

Gällande dina anhöriga så skriver du att de "borde" reagera på ett annat sätt. Jag håller med tidigare skribenter att ofta är det svårt för anhöriga att veta vad de ska göra och säga. Det kan också vara så att konsekvenserna av alkoholkonsumtionen drabbar dem negativt och då är det lätt att reagera med ilska. Ett tips till dig är att om du vill att de ska samtala med dig annorlunda så behöver du uttrycka vad det är du önskar och behöver som ett stöd i din förändring. Då har de en chans att agera annorlunda, om de vill.

Jag håller tummarna för dig!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jullan55
mån, 2017-07-31 - 13:04

Jaa, det är mina svärföräldrar jag hade hoppats på ett bättre bemötande ifrån. Känner mig så utsatt just nu. Är glad att jag har min sambo men han blir ju ledsen för att hans föräldrar ogillar mig nu. Jag vill helst inte ha med de att göra då vi aldrig gått ihop efter de här 8 åren jag varit ihop med honom.

DetGårBättre
mån, 2017-07-31 - 15:11

Då ska du ju inte ha något med dina svärföräldrar att göra helt enkelt. Påverkar de dig negativt eller att din energi minskar, blir negativ så ska du umgås med andra istället. Det är nästan det viktigaste i livet. Att omge sig av bra människor där vi kan ladda varandras batterier med positiv energi!

Jullan55
mån, 2017-07-31 - 17:54

Det sista jag behöver nu är någon som kommer med negativ energi. Du behöver inte kommentera min tråd om du inte har något positivt att komma med. Mitt liv är redan så trasigt just nu så behöver verkligen inte ha någon som du i min tråd.

Nyckelpigan
mån, 2017-07-31 - 20:55

Hej! Jag vet inte vad som skrevs eftersom det är borttaget. Du har alldeles rätt - om man inte har något stöttande att skriva ska man låta bli.
Jag var även med om att min svärmor inte stöttade, eller stöttade på helt fel sätt (fastän jag försökte förklara exakt hur det var och vad jag behövde)... jag tog beslutet att jag måste vara självisk i detta. Det viktigaste för mig är att bli nykter och hitta ett stadigt och bra liv där. I vanliga fall tänker jag på alla andra, men nu måste jag sätta mig själv först. Det innebar också att ta avstånd från dem som tog energi från mig, bara omge mig med de få som jag kände mig trygg med. Inte vältra mig i skam och skuld, att alla har rätt att vara arga/besvikna på mig, att jag inte är värd mer. När man fattar beslutet att man är värd mer och börjar leta efter rätt väg hjälper inte skammen ett dugg, den drar bara ner en och lägger grunden för återfall. Visst, de har all rätt att vara arga och besvikna, men de måste hantera sina känslor själva i detta läget, du kan inte göra det nu. När man landar och får fast mark under fötterna kan man ta ett steg i taget och försöka reparera. Ibland går det, ibland inte. Det är sorgligt och man får sörja och vara ledsen, men att fortsätta sparka på sig själv är ingen lösning om man vill komma ut hel på andra sidan. Kom ihåg vem DU är och vem den sjuka, alkoholpåverkade personen är. De står för helt olika saker, håll fast vid vem du är i grunden och hitta redskap och stöttning som för dig framåt. Jag har varit mer egoistisk än jag någonsin varit, samtidigt som jag på ett sätt varit motsatsen. Det är inte bara jag som vinner på detta, mina barn, min man och de som kan se mig bortom det sjuka vinner alla enormt mycket. De som inte kan se kan kanske det med tiden och om de inte kan det är de inte värda att gå under i skam för. Stor kram till dig ❤

Jullan55
tis, 2017-08-01 - 00:20

Åh tack, det var precis vad jag behövde höra. Tack snälla! Jag känner oxå verkligen så att bara lägga ner energi på de som jag känner mig trygg med och inte på de som ger en skuld och skam.
TACK❤