Hej , är inte så gammal , 25 år , jobbar väldigt mycket och försöker ta mig fram , men har börjat dricka mycket , kan inte ta en öl utan att köra tills jag blir lullig minst iallafall, dricker nog i stort sett varje dag , började med stress på jobbet , tog en öl varje kväll till att börja med , nu slänger jag i mig snaps under arbetstid i smyg för att lugna mej. Mår dåligt av det hör och lovar mej själv att det ska sluta , men ingen annan vet , verkar inte som någon misstänker häller , en väldigt liten del av allt , men om någon har råd uppskattar jag det

Elochai

Jag har själv varit i exakt samma situation. Det bästa tips jag kan ge är att börja söka hjälp eller liknande, berätta för någon. Jag gjorde inte det, jag körde tills det i princip gick åt helvete med allt, familj, jobb, självkänsla mm. Och sen kom det där samtalet "Folk har sett att du har varit redlöst full på jobbet". Den skammen går inte att beskriva. Så lös det innan det är försent är det jag kan råda till, för alkoholen är en listig jävel. Vi som har det i oss kan tyvärr inte kontrollera den.

Men det första steget är ju att erkänna för sig själv att man har ett problem man inte kan rå över. Men vet bara att du är inte ensam där ute.

All lycka till!

Jesper1992

Tackar så mycket för dom svar jag fått , vet bara inte hur jag ska klara av vardagen längre utan det , och vågar inte berätta för någon

DetGårBättre

Hade vi inte vågat hade vi krupit runt på alla fyra som när vi var små. Varför blir vi rädda som vuxna? För mobben som inte vågar ska attackera en? Sök dig till AA. Där vet alla vad det handlar om. Kan kännas lite sektliknande men det är värme och förståelse. Ta till dig det du vill. Bara sök på AA, de finns överallt. Ibland små möten, ibland stora. Vardagen klaras bättre utan alkohol. Det finns så många tragiska historier så tror man att man är i toppen så är man inte det. Värdesätt det viktiga i livet. Vissa kan ta en öl ibland. Många andra kunde det, men när det blir dagligen slutar det i katastrof oftast. En kompis skötte jobb och allt men slutade med två flaskor vodka, någon liter vin och x antal öl till det dagligen. Promille över 5. Själv hoppade jag av tåget på promillen 3.5-4 uppskattningsvis. Tre liter vin dagligen och ev öl till det, men jag är periodare. Men det börjar där du är, sen stegras det. Lycka till vad du än väljer. Men sök hjälp. Var bor du? Själv i Skåne så här vet jag lite.

23 åringen

Hej Jesper och välkommen hit. Jag precis som du undrar nu hur vardagen ska upprätthållas utan A. Jag har endast berättar för en person, tyckte han förtjänade att veta då mitt beteende mot honom blev anledningen till att äntligen ta tag i detta, ville dock inte ha någon respons så har gjort det omöjligt för honom att svara, vill ju inte att någon ska tycka synd om mig. Jag tror dock att den bästa hjälpen man kan få kommer från nära och kära i sin omgivning, jag är inte riktigt redo för det än så hittar styrka på detta forum istället. Vill gärna umgås och prata med folk som har samma problem och ska se vad som finns för unga här i Stockholm. Jag tycker att det är lättare att prata med folk som går igenom samma sak i samma ålder, kanske något för dig att titta på?
Kämpa på! Själv är jag inne på dag 5 och vaknade upp utan ångest imorse. Vi kan om vi försöker!

Elochai

Det är väldigt svårt, det går inte att förneka. Men det finns bara en väg och det är sluta, för det blir bara värre. Att berätta för någon är det bästa du kan göra, det är läskigt som fan och skammen man känner är olidlig för de flesta. Men när man gjort det är det som all den tyngd man bär på sin axlar bara försvinner, så va det iaf för mig.

Hoppas du finner din väg.