Jag vet så väl att jag har problem med alkohol. Jag dricker inte varje dag. Kan gå en vecka. Sen tänker jag att denna gång blir de nog bra. Bara lite. Men slutar med alldeles för många glas. Blackout o bråk. Jag känner mig så klok nån dag efter. Ingen förnekelse. Bara svart på vitt. Stort alkoholproblem. Alla säger att jag blir en annan människa. Som för många av er här. Jag lyckades att va nykter i 3 mån. Sen sprack de. Jag vill kunna skriva här och nu jippi!! Firar ett år av nykterhet. Vill verkligen ha hjälp. Så ledsen.

.... din livsstilsförändring. Det är ju jättebra! Du har också visat för dig själv att du kan leva ett härligt liv utan giftet. Du är också redo att ta hjälp, ännu en viktig pusselbit i ett tillfrisknande. Du har alltså enligt mig goda förutsättningar. Vilken typ av hjälp tror du att du behöver?
Läs och skriv så länge, här finns många stöttande personer med expertkunskap kring giftet och hur de kämpar och också hur många har blivit fria.
Lycka till!

DetGårBättre

...blev att jag inte vill dricka längre men jag får. Visst bara fem dagar nykter ännu men känns så annorlunda mot tidigare. Har gått på fyra AA-möte sen jag åter blev nykter, samt ett möte sista stenfulla kvällen.

Mår bra idag, men jag hoppas må än bättre kommande dag osv. Jag kör en dag i taget nu. Håller mig aktiverad.

Men jag kämpar inte för att inte dricka, precis som jag inte kämpar med att inte hoppa bungyjump. Jag får göra bägge men jag vill inte. Det känns skönt. Visst kommer situationer i framtiden, men det tar jag då. Fokus på nuet.

Elochai

Fick också ett återfall, i måndags. Det va min väckarklocka att jag VILL inte dricka mer. Hade då varit nykter från november till sommaren då jag provade att smådricka lite. Visionen om att kunna dricka "normalt" låg inom mig under den här tiden. Det ökade och ökade och till slut så brast det. Stupfull, och jag va tillbaka på ruta ett igen. Men det kändes så jävla skönt att inse att jag kan inte dricka och jag kommer aldrig kunna det, inte ens en folköl. Så resans väg är olika för alla, men jag tror att de flesta kommer till ett uppvaknande förr eller senare. Hur man kommer dit är ju olika säkerligen. Men ge inte upp, ta det minut för minut, timme för timme, dag för dag. Det är mitt råd, se det inte så långsiktigt. Varje sekund är en seger.

Att inte vilja är inte "jag får inte". Och det är väl det man vill komma till.

All lycka till. Kör hårt och vet att du är inte ensam.