Efter ett kraschat förhållande orsakat av alkohol och följande sorgperiod av en veckas konstant drickande fick jag nog. Inte mer. Alkoholen har tagit för mkt från mig. Så jag slutade kall kalkon i fredags. Nu är det måndag. Ångesten är fruktansvärd, jag lipar hela tiden och vågar knappt vara ensam. Jag har lidit av ångest och depressiva perioder sen innan tonåren tror jag(är nu 30). Har självmedicinerat med alkohol för att få lugn och ro. En paus från allt det hemska. Men det slutade fungera tillslut. Jag blir ibland ledsen, ibland aggressiv när jag dricker. Det är en enda röra. Ingen familj då alla är missbrukare eller allvarligt psykiskt sjuka. Jag va den som tog mig ut och jag håller på att sabba det. Jag har fantastiska förstående vänner men alla i min direkta närhet dricker mycket och jag är orolig för hur det ska påverka mig. Vad ska jag ens göra nu? När jag inte får somna i soffan efter en flaska ”mys”-vin...men jag har aldrig vart så bestämd i mitt liv. Det. Ska . Gå. Det ska gå. Jag vill ha ett annat liv. Är det här ett för långt inlägg?, isf sorry..jag behövde få ut det..tack