Ny här, men har läst ett par år! Sitter nu med rejäl abstinens efter ett race på 6 dagar. Varför gör man detta mot sig själv - och vänner som är oroliga. Jag har en gång för tre år sedan legat inne för avgiftning - men lik förbannat så har jag gjort detta ett par/tre gånger om året. Får rejäl ångest, blir rastlös, sover risigt - även om insomningstabletter hjälper en del. Skakig in händer o ben, svettning/frossa, hög puls. Nu har det gått 2½ dygn och det värsta har väl lagt sig. Jag nojjar på det där med dilerium - och googlar sönder mig om NÄR det sker. Nojjig nojjig:-)

Kan ett dilerium komma trots att man känner sig ok. Har varit ute o promenerat och pulsen är normal, inga svettningar. Kan det vara ett mellanrum mellan abstinens och dilerium? Eller hänger de alltid ihop?

Undrar när nästa race kommer, för det kommer väl fler? Varför? Jobbet inga problem - bara sjukskriver mig själv upp till sex dagar - men de börjar väl snart undra när man är sjukskriven 4 ggr per år.

Fantastisk att läsa på dessa sidor - vilka kämpar det finns!!!

rabarber

Ville checka in och kolla hur det går för dig. Hoppas att no news, is good news!

Jag jobbar på här. Dag 16 och det går hyfsat. Känner mig motiverad och stark. Hoppas den känslan består.

Styrkekram om du behöver den!

Anders 48

Tackar som frågar! Har haft fullt upp med jobb o annat - men det rullar på med nykterheten! Glad att läsa att det gör det även för dig! Grattis till dina 16 dagar: Hyfsat är ju bättre än "åt h-e":-) Kämpa på - du kan ju det här. Jag skall väl i ärlighetens namn säga att jag ett par gånger har tänkt att "det skulle vara skönt att vara lite full nu". Det är nog helt normalt att tänka - kanske det som är ett sug? Jag vet ju att det inte funkar att vara "lite full" - så det låter jag bli helt enkelt. Bra att du är så motiverad och känner dig stark - det tror jag är en basal grund att arbeta från/stå på. Styrkekram till dig också rabarber - vi kan behöva varsin:-)

rabarber

Du låter stark och motiverad du med! Och att du skriver att det "rullar på" är ett tecken på att det blivit vardag utan alkohol och det är en underbar känsla.

Jag antar att de tankar om att bli "lite full" försvinner snabbt nu, de kommer väl alltid att poppa upp lite nu och då kanske. Men som sagt, de håller ju i sig kortare och kortare stunder och till slut blir det liksom bara en lite "viff" som man bara borstar bort. :)

Ha det fortsatt fint och alkoholfritt!

Kram

Anders 48

...en bra början på en lång nykter period. Något AA-möte i veckan. Psykoterapeut 3 ggr/månad. Känns bra, jag har ju slutat dricka. Jag har ju slutat med 7-dagars sumofyllor. Jag skall inte dricka någe mer - vi blir ju inte kompisar igen, jag och alkoholen. Det klarar vi inte. Vi har sagt adjö på obestämd tid. Stark i min övertygelse - men svag i stunder då jag skulle vilja dricka några öl. Jag avstår dessa. Blir bäst så.....:-)

Hur går det rabarber? Jag hejar på dig - du grejar detta igen. Jag lovar........ kämpa på.//

Toppen Anders! Skönt att det verkar ha ordnat sig med samtalshjälp.

rabarber

3 månader! Bravo! Och härligt att höra din övertygelse! Jag har ju kommit fram till samma sak - jag kan inte heller vara kompis med alkoholen. Det är en förförisk och tjatig x-vän dock, så det gäller att behålla stålet i blicken när man säger nej - om och om igen. Alkoholen är som en försmådd pojkvän som inte ger sig och försöker alla trix han kan för att man ska vackla.

Men vi vet ju bägge två vad som händer om vi ger med oss. Så det gäller att klä på sig den där ogenomträngliga superman-dräkten och stå bergfast i sin övertygelse.

Vi fixar det här!

Anders 48

Vi kämpar vidare.....idag när jag varit hos terapeuten så tänkte jag att det här "is da shit":-) Kontakten kommer att bli ganska långvarig tror jag - och "redan" efter cirka 10 ggr så känner jag att hon plockar upp trådar, binder ihop, ställer utmanande frågor, ser, lyssnar, vänder ut o in på, kommer med "tror du att" frågor. Små små pusselbitar som jag hoppas kommer att visa ett tydligare mönster vad det lider. Tiden arbetar för mig. Såhär har jag nog inte känt förut - det är med nyfikenhet jag går dit - och, faktiskt, med lite mer harmoni som jag går därifrån. Så känns det idag - och förhoppningsvis i morgon, och nästa vecka osv.... Det här skall jag inte släppa! Har oroat mig för kostnaden några gånger - men insett att "kostnaden" för att inte ta hjälp är så mycket högre. Både i kronor (med sjukskrivningar och missade inkomster) och alkoholinköp, men även "kostnaden" mentalt, och "kostnaden" i livet. DET har jag inte råd med längre!!!

rabarber

Att du hittat en bra terapeut! Det är ju inte enkelt - att hitta någon som man känner tillit till och som vet hur man ska "nysta" på ett försiktigt, men bra sätt. Det blir ju en fantastisk hjälp om det blir rätt och det verkar som att du verkligen har hittat det med henne.

Kämpa på Anders, go got this!

Ja, det där med kostnader för olika saker är ju alltid lite svårt. Blir säkert dyrare i längden att inte kosta på sig en terapeut. Skönt att du fick någon bra.

Anders 48

Nu är jag ju uppe i 3 1/2 nyktra månader. Inte en droppe!!! Torrdocka. Känns så bra, även om jag ibland vill "försvinna" i en fylla... Jag o terapeuten har börjat öppna och "klä av" den ryska dockan - skikt för skikt. Till sist kanske vi får se vad som finns längst in och nere i botten?! Kallar mig just nu för alkoholist, även om terapeuten antyder att det kanske inte är det primära. Hon ser mina fyllerejs som reaktioner på något, men säger att jag bör fortsätta att inte dricka, o låta framtiden avgöra. Jag är helt med på det - och vill inte riskera något genom att ta en öl/vin. Skulle vara förödande när jag fortfarande ibland vill stänga in mig, och "stoppa tiden" i en alkobubbla. Det finns inte på världskartan att jag skulle riskera att ta det där första glaset just nu. Icke.

Ellan

Härligt Anders!!!
Den här dockan är avklädd och längst därinne fanns en riktigt fin person.?
Min terapeut var oxå lite inne på detta med att drickandet inte skulle se likadant ut idag men där avbröt jag honom. Inte en chans på jorden att jag chansar. Det handlar inte bara om mig utan jag har man och barn oxå. Och jag och alkoholen är ingen bra kombo.
Bra jobbat! Det krävs mod att skala av sig och blotta sitt innersta men belöningen är god.
Kram
Ellan

Kan inte annat än notera att det blir lite dubbla budskap när alkoholterapeuter antyder att man kanske ändå kan dricka. I det läget har de på nåt sätt då tagit ställning till att alkohol är normalt (och nästan nödvändigt).

Jag ska ju inte säga nåt, eftersom jag inte helt har slutat och kanske dricker jag just för att kunna passa in, men jag funderar mycket på det här och saker har ändå förändrats när man en gång varit beroende eller gått över gränser.
Är det så farligt att avstå helt? Den romantiserade bild som vi har är ju ofta att allt blir lite roligare om man också tillsätter alkohol och jag tror verkligen att det är fel. Det finns egentligen ytterst få tillfällen där alkohol är något annat än ett berusningsmedel.

A-terapeuten har säkert rätt i att problemet egentligen är något annat, vi har dock allihop redan valt en farlig lösning, som till viss del också är väldigt effektiv. Och det är väl just det som är problemet... vi använder alkohol som medicin -för att laga något, förstärka njutning, må bättre, dämpa ångest, bli mer sociala.

I övrigt verkar din terapeut alldeles underbar, Anders. Det gäller att hitta de där tillfällena när det inte går, när vi medicinerar. Adhd härinne sitter ju inne med många svar. Min senaste fylla berodde nog mest på att jag mådde fysiskt dåligt och ville bli av med den känslan i kroppen. Det finns så många olika anledningar och man leker med elden.

Kidnappade visst din tråd här.

Anders 48

...och Sisyfos, du får gärna "kidnappa" min tråd:-) Och tack förhälsningar från er! Jullan: Kravla vidare - för det går ju uppåt. Och fallit har vi ju (nästan) alla. Någon skrev att "det ingår" liksom. Önskar dig all styrka att kravla vidare åt rätt håll. Och rabarber - nu är det väl 7 veckor?! Bra kämpat - hoppas att julen inte satt några "krokben". Jag är snart uppe i 4 månader utan A. Julen var ingen "riskhelg" - firade med stort sällskap där ingen alkohol serveras. Ett brokigt gäng med ett åldersspann från 3 månader till 96 år. Då blir det mer amning och hjälp med stödstrumpor - än tid och möjlighet att dricka alkohol. Nu jobbar jag mellandagarna + lördag. Skönt.

Det blev ett naturligt uppehåll från terapin på en månad, och jag skall dit igen i mitten av januari. Till kloka kvinnan. Klokboken. Jag har absolut inte använt hennes argumentation/antagande/tanke om att A inte är primärproblemet jag har - och därför sett det som en intäkt för att jag "kan" dricka. Det KAN jag inte. Nu. Kanske aldrig mer. Men: Om jag efter lång tid hos henne kanske får hjälp med div. "issues" som disarmerar och avväpnar de situationer som tidigare har lett till återkommande fyllerace så kommer ju det att vara välkommet. Mer än välkommet. Men det är ingen anledning att tro att jag då kan börja ta ett glas vin då o då! Det ligger isf låååångt in i framtiden. Utan att lösa knutan/frågan till varför o hur jag rusar in i destruktiva och förödande fyllerace så kommer det att vara vatten i mina glas - eller öl som det står 0,0 på. Så är det bara. Har lurat mig själv för många gånger - så det "lillfingret" som hon pratar om kommer jag inte att sträcka mig efter.

Hoppas att julen har varit "vit" och lugn för de som önskar det. Och att alla som har behövt styrka har fått den. Och att du som "fallit" ser att olyckan inte var total - det blev kanske ett skrubbsår. Det svider lite, man borstar bort gruset, och springer vidare åt det håll man hade börjat springa innan.......

Hej så länge/Kram på er alla som kämpar!!!

Anders 48

Men vill tillägga till mig själv: 2 flaskor mellanöl (33 cl) under lång middag den 28 december. Och 2 flaskor mellanöl under middag i söndags. Vill bara lägga till det i "journalen". Annars inget sedan i september. Tar någon a-fri öl ibland på middag, men oftast bara vatten.

Min "fyllerace-mätare" för 2017 stannade på en fylla i januari, några dagar i april, och några dagar i september. Detta år skall den inte registrera något alls!?.

Såååå skööööönt!

Anders 48

....i nykterheten. Och fortsätter hos terapeuten. Känns tryggt och stabilt. Och ger insikter, frågor, svar, ställningstaganden, nyanserad självbild/självuppfattning, omtänk, omgöra, begrunda, självrannsakan, omvärdering, utmaning. So far. Och är också nykter......Och det är ju bra.

Till alla som kämpar - kämpa vidare. Ta hjälp där den finns. Snubbla på vägen, upp igen. Fortsätt framåt. Det går!

rabarber

Och tack för dina ord i min tråd!

Grymt imponerad över dig! Så glad också att du hittat en bra terapeut och att terapin hjälper dig så mycket!

Heja dig!

Anders 48

I dagarna så är jag 5 månader nykter. Inga återfall, inga fyllerace, sällan sug, terapi och eftertanke. Vill ibland vara i mysfyllestadiet - men avstår, det är ju bara en "låtsasvärld". Tungt uppdrag via jobbet avslutas i dagarna - och jag blir nästan euforisk. Det är ööööööver. Jag tar ett djupt andetag och inser att tempot kommer att avta inom de närmaste dagarna. Tacksam för att få vara en del av denna gemenskap. Stöttandet, värmen och förståelsen från er andra. Vi är här för varandra för att ge och ta lärdom, trösta och peppa. Det har många ggr varit ovärderligt för mig....

Kämpa på alla som kämpar. Det är tufft ibland, men det blir bättre.......