Idag var jag hos min läkare och fick reda på att jag har alkoholförbud. Tydligen så har jag en medfödd defekt på levern. Så det är rent farligt för mig att dricka. Jag har druckit för att hålla min ångest och tankar på en lagom nivå. När tankarna nästan tar kål på mig. Och ångesten kväver mig. Nu är det totalstopp 33 år gammal. Nu har jag ångest som fan. Förut kunde jag bestämma själv men inte längre. Det är bara att sluta säger min familj. Tänk på din son. Det gör jag verkligen men det tar inte bort ångesten. Och det är inte bara. När jag fick beskedet kändes det som att livet var slut. Ja men de är ju bara en oviktig dryck har jag fått höra. Men för mig är det ångestdämpande. Socialt. Tröst. Lugnande. Gör att jag vågar vara utåt och framåt. Många tycker säkert att jag bara klagar och att problemet inte finns. Men idag mår jag piss.