Hej alla och hoppas att alla hade en fin jul och nyår. Jag har varit nykter i 2 veckor.
Den jobbigaste kvällen var när jag och min man skulle ut å äta middag å längta efter ett glas rött kom. Men det gick bra. Drack alkoholfritt.
Vi satt på en bar och drack alkofria öl, lugnet som fanns inom mig gillade jag verkligen. I mitt tidigare redlösa liv hade jag redan dragit i mig 3-4 glas vin och bara ville ha mer och mer och kollade på mina sällskaps glas hur snabbt dom druckit . Om det kändes okej att beställa mer. Drack vin som vatten. Sån stress inombords. Me nu var det annorlunda med den alkofria ölen, lugnet, prata om saker utan att säga konstiga saker eller att irritation uppstår pga berusning.
Den känslan var underbar. Har en stöttande man som gillar alkohol men har en väldigt bra inställning till den, dvs tar en alkofri öl när jag också gör detta utan att jag ber honom. Han drack även varannan alkofri blandat med vanligt öl på nyårsafton. Så där är jag tacksam.
Jag tampas fortfarande lite med tanken att det är läskigt att ALDRIG mer ska dricka alkohol. Även om jag vet att det är det rätta bestlutet då jag i mina tidigare år har använd våld,slagit sönder mitt ansikte med fina ärr 5 gånger som slutade med ambulans. Jag mindes ingenting dagarnaefter och sa saker till folk som låter helt psykotiska. gång på gång på gång i flera års tid. Satte mitt jobb på spel då jag drack så mycket dagen innan att jag såg väl förmodligen svintrött ut och kanske till och med stank. Ingen sa något. Men att man är så dum att man gör detta är helt sjukt. Jag blev en helt annan tjej. Jätteläskigt. Vill aldrig dit igen. Vill aldrig ringa full till mina vänner eller familj. Vill aldrig använda våld. Vill aldrig bli osams för att jg är ett fyllo. Vill inte se sliten och äcklig ut för att man drack 2 flaskor vin kvällen innan.
MEN, nu på nyårsafton. Jag å min man åt middag med 3 vänner för att sedan se raketer på stan. Jag tog med mig alkoholfritt. VARENDA person frågade mig minst 2 gånger var, "va? kör du ikväll" "Varför har du valt att inte dricka idag" "nästa gång får du dricka med oss igen" Tar upp det med hela middagsbordet så alla tittar på mig "så, varför har du valt att inte dricka?" åååååå varför är det så jävla intressant???
Värden häller även upp alkobubbel till mig ? Min man såg detta å bytte å stoppade till alkoholfritt, VARFÖR är det så hetsigt? varför måste man ha världens anledning? Jag körde ju bil då vi bor 30 min utanför stan, trodde den ursäkten skulle räcka. Men nej, "ni kan ju sova här".
Och i mitt huvud är det så svårt, för egentligen vill jag ju vara som alla andra och ha kul å dricka alkohol. men jag fixar ju inte det. det vet jag.
Så det är så svårt för mig att SÄGA det rakt ut . Det blir ungefär:
-Men varför dricker du inte? ni kan ju sova här?
-Nä det e lugnt , säger jag rätt tyst å det blir en stel stämning då jag låter skitdryg för att jag inte är trygg i detta än. Vet inte vad jag ska säga. vill inte ha massa följd frågor. jag vill inte säga att jag blir som en psykopat om jag dricker till nytt folk. Men det är svårt att ljuga. svårt att säga att jag inte dricker alkhol. för jag om någon har ju druckit mängder..
Jag är inte trygg i mig själv i det nyktra. För egentligen är det så enkelt att bara säga "Nej jag mår inte bra av detta så jag avsår och så bor vi en bit bort mm""
Men istället blir jag knäpptyst.
Detta är en ny umgängeskrets. Min gamla vet om mina problem så det är inga konstigheter. Men varför måste man bli så jävla utsatt för att man inte väljer att inte dricka alkohol?
Det är skit.
Annars är jag glad över mina 2 nyktra veckor och skall fortsätta med detta liv=)
Suget finns, men slår snabbt bort dom då jag vet att jag inte nöjer mig med 2 glas utan det slutar alltid med 2 flaskor och då mår jag ba illa av mig själv. Någon här inne sa att man ska se de som en allergi , om man är nötallergiker tar man ju inte en nöt för att testa, då avstår man ju. samma med alkohol. Att inte tro att man bara kan ta det där glaset. mycket klokt sagt.
I stundtals tycker jag synd om mig själv. Känner mig orättvist behandlad en kort stund för att jag inte får dricka. skyllaifrån sig tankarna kommer igång som att "alla gör ju bort sig varför ska jag bli drabbad för att jag gör det" osv sov. Vet att det är svinkorkat att tänka så.
Men det är väl en del av processen. Lära sig det nyktra livet och slå bort det där äckliga beroendet som ropar. Känns patetiskt att det kan vara viktigare än livet själv. Nej, jag väljer livet!
Tack för att ni läste! Har någon andra liknande erfarenheter på middagar , fester? hur gör ni? Ska jag undvika dom som hetsar och istället hänga md folk som accepterar att man inte dricker? I stunden jag skrev det , vet jag redan svaret :)
Rörigt inlägg. Men tankarna måste ut.
Kram på er!