min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Tack germig. Ja så där är livet ibland. Man tror man är säker men icke. Ingen bok men funderingar på blogg o youtube i ämnet. Kanske föreläsa. Speciellt mot ungdomar som arbetar i restaurang/bar branschen. Finns en otrolig utsatthet. Man börjar ofta ung. Omgiven i ett hav av alkohol. Och ett grupptryck att alltid festa.

germig

Det hörs ju på ordet att det skall drickas upp! Arbetade själv i restaurangbranschen under slutet 80 och 90-talet. Började i Norge. Där hade vi en grogg i hyllan bredvid kassaapparaten (oftast samma som de drack i något sällskap ;)

Det ör synd att det skall vara så stigmatiserat att vara alkis. Annars kunde fler som trillat dit gå ut och varna.

Men jag inbillar mig att det är mer accepterat att vara nykterist idag än tidigare. Men stämplas gör man nog ändå om man säger att man är alkoholist.

Har gått en del på AA och måste säga att det är en fantastisk rörelse, även om man kan bli lite skrämd av allt prat om gud. Särskilt om man är ateist.

Stämplad som alkoholist? Nä inte enda gång faktiskt. Man kan ju säga passiv beroendeperson om man vill. Jag har inte en enda gång möts av negativitet när jag har berättat om mina alkoholproblem, tvärtom. Människor omkring mig anser att jag är stark som vågar vara öppen med detta. Jag har ju valt att berätta. För att stänga dörrar. Jag kom till en punkt där jag hade ett val - dricka ihjäl mig eller överleva. Att vara ärlig mot mina närmsta är ett sätt för mig att vara ärlig med mig själv. Jag vill ta bort skammen att jag har hamnat där jag har gjort. Jag skäms inte längre. Jag tar ansvar för mitt liv.

Långpromenad in till Södermalm. Prata med nån fågel på vägen.
Fixa naglar, spinningpass och äta lunch med en vän. En sväng upp till Katarina Kyrka, min oas.
Insupa lite D-vitamin. Rea på Scorett. Glad och närvarande.

Life is good.

Ja men visst är det så att man "tjänar pengar" när man inte dricker?
Som man kan lägga på sig själv? :D

Fokus är bra. Klart huvud är ännu bättre. Närvaro och medvetenhet är magiskt.
Vi är nyktra idag med. Tack för det. Imorgon vet vi icke men idag är utan bedövning.

Kram

MM

Fint att fokusera på det goda i livet..Det finns så mycket vi har att vara tacksamma för.Vaknade för tidigt en morgon, började tänka på allt jag har och tackade universum för det..Det blev massor med människor, djur, saker...Sen somnade jag välbehövligt..Kram fina Mm❤

Ja du den högre makten, den funderar jag fortfarande på. Får du någon klarhet i det på AA? Vad är det? Funderar faktiskt också på att försöka med AA igen, jag har ju testat och kom fram till att jag ville få mer klinisk hjälp. Vilket för mig har varit behövligt. Fick via Riddargatan remiss för ADHD utredning och fick diagnos för några månader sen. Där var pusselbiten. Svaret på varför jag går all-in i min perioder.

Nu funderar jag på att testa AA igen, inte för att bryta mitt mönster utan för få kontakt med andra nyktra personer. Det kan berika. Om ja får ta det på mitt sätt.

Jag som du är så tacksam över att jag har brutit detta mönster. enda sorgen jag känner är att jag hade velat kommit till insikt tidigare.
Hade också velat få diagnosen tidigare i livet, få prova på concerta tidigare. Fattar ju nu att det är så här en vanlig hjärna känns. Den är så magiskt tyst ibland att jag måste knacka mig själv i skallen för att kolla om den fortfarande funkar.

Och den här hjärnan behöver inte någon A.

Kram fina Du

Blir som alltid inspirerad av dina inlägg. ? Du äger! Har haft en tuff vecka, behövde verkligen läsa dina vardagsnära och nyktra inlägg. Tack!

Styrka är att våga se och acceptera sin svaghet.
Vi kan inte vara stolta över allt vi har varit igenom eller
blivit utsatta för i livet, men vi kan öva oss i att vara stolta
över de vi är och det vi har tagit oss igenom.

Leonard Cohen sjunger: "There is a crack in everything,
thats how the lights gets in"

Det finns det som är trasigt och som aldrig kan bli helt igen
men det är först när verkligheten spricker och vi är brustna
som ljuset kan leta sig in igen.

Kanske är det därför livet måste
gå sönder gång på gång?

Vilka erfarenheter har gjort att jag värdesätter mitt liv idag?

.....................................

(skrev detta inlägg efter 4 veckors nykterhet men kopierar det igen. Just idag känns det som att det behövs)

Tusen tack. Jag skriver ofta precis så jag tänker och precis som jag tycker.
Och hur det känns i vardagen. På ont och på gott.

Kanske mest för att jag vill kunna gå tillbaks och ser hur jag mådde vid ett visst tillfälle.
Om andra har nytta av det så är det dubbel vinst.

Kram

MM

Vet att det låter flummigt, men jag har alltid haft en tro..Tro på en kraft som är störst i universum.Tro på det goda i livet, tro på kärlek, respekt mellan människor.Även en tro på livet efter döden..Det har inget med kyrkan att göra, utan mina egna erfarenheter..Även andras berättelser som låter troliga..Jag har gått på olika aa möten i olika städer..Vissa känns lite mer lantliga, kan tänka mig att i Stockholm finns enn uppsjö av olika aa- möten..Jag vill komma på ett kvinnomöte men har lång väg att åka så det har inte blivit av än..Det kanske vore något för dig mm? Många kvinnor jag lyssnat på känns närmre mitt missbruk än männens..Det har nog med mina barn att göra..Dom flesta männen har supit bort sin fru och barn eller så har frun tagit hand om barnen..Vi kvinnor har också oftare skammen och skulden som följeslagare..En full kvinna är mer tragisk än en man? Varför? Kram..

Du är så stark och bra MM. Tänk om jag klarat av att följa dig när du slutade där hösten 2016. Jag var kanske inte redo då, men nu är jag det. Tack för alla fina inlägg du skriver, och även om jag inte skrivit eller varit nykter senaste året så har jag följt dig ich imponerats av din styrka. Kram och tack för att du finns.

Tack Nystart. Även jag vacklar ibland. Jag följer dig i den mån jag hinner, är lite periodare även här på forumet.
Och hoppas såklart att detta är din måndag morgon som kommit till dig i ditt liv. Hitta din styrka.

Tack för att du och alla andra finns i mitt liv.

Kram

Nej det är snarare min fredag kväll, jag mår så bra just nu och mår illa bara vid tanken på alkohol. För första gången ser jag fram emot att slippa alkoholen, inte något jag saknar. Bara en vecka nykter, men denna gången känns på riktigt. Kram.

Åh en måndag morgon är den där morgonen man vaknar upp och har en ny fin vecka framför sig. Nya insikter om att helgens bravader inte fungerar längre. När jag var som värst (och inte hade kraft eller motivation att lägga ner skiten) så sa en vän till mig. Din måndag morgon har inte kommit ännu. Den kommer. Min måndag morgon kom den 12/10-2016. När jag vaknade upp. Därav mitt nicknamn. Och en måndag morgon kan komma till en alla dagar i veckan. Det är SÅ bra.

Glad att du mår bra. Mata på med bra saker i ditt liv.

Kram

MM

Jag vet inte om din fru vet att du skriver här. Men hatten av för henne.
För att hon ställde krav. Du står i dörren. In eller ut. Ett ultimatum.
Konsekvens. Lägg ner eller gå. Inget tjafs eller tanke om att rucka på sin
princip.

Det är precis så vi måste bli tagna på pottkanten för att sluta.
Det kan ha räddat ditt liv.

Kram till er båda, för ni kämpar båda två på olika vis.

Nej det vet hon inte, visst hatten av för ultimatumet. Dock är jag ganska säker på att det inte skulle hända att hon kastade ut mig, hon har redan sagt att jag inte behöver blir helnykterist. Vet inte om hon sager det för att hon inte fattar vidden av problemet eller om hon tycker synd om mig. Dock skiter jag i det, det är inte henne jag ska bli nykter för, det är för mig själv och då indirekt för henne också. Normalt ser dom ju inte när jag krökat till eftersom det antingen sker på resa eller efter att de hon och barnen gått och lagt sig.

Hur som helst, en vecka nu och fler ska det bli. Blir dock en liten prövning nu med en veckas semester med flyg, hotel och allt vad det innebär. Men med motivationen på topp och familjen med ska det gå bra hoppas jag.

helnyktra dagar/kvällar/nätter.

Det här går ju bra. Kanske resten av mina livsdagar
kommer vara såhär, lite upp och ner men mest upp. För så är livet....

I brist på alkoholens rus, så funderar jag vidare på livet.
Ändå.

Nykterhetens rus berusar mig mest numera.
Vi har separerat, jag och Mr Daniels, och nyktert är en del av vardagen.
Inga konstigheter liksom. Det bara är ganska soft.

Känner inte så många härinne längre men jag "för in mina datum" så jag kan blicka tillbaks.

Well done Monday. Well done...

att det fortsätter att gå bra med nykterheten MondayM, och grattis till dina 500 dagar.

Javisst är de naturliga (nyktra) svängningarna med lite upp och lite ner betydligt bättre än de sjuka svängningarna som alkoholen orsakar.

Ja många av de som skrev mycket här inne för 1-1½ år sedan har minskat på skrivandet (som jag), eller slutat helt. Man kan hoppas att det är för att det går bra och att behovet av stöd och hjälp minskat eller upphört.

Nu fortsätter vi framåt i våra trygga och stabila nyktra liv MondayM. Kramar!