Hejsan.

Jag är en 27-årig man som måste erkänna att jag har ett missbruk och har haft det i princip hela mitt vuxna liv.

Alkoholen kom in i mitt liv under gymnasietiden, då mest för att jag skulle "våga vara mig själv" eller "öppna upp mera" bland folk och det faktum att alla andra runt om en drack så man ville ju inte vara utanför..
Detta eskalerade ganska stadigt med att man började ta nån öl när helgen kom även fast man inte hade nått speciellt planerat. Jag drack då bara för att.

När jag sedan kom in i arbetslivet så vart det allt vanligare att man på vägen hem på fredagen drog förbi systemet och köpte med sig inför helgen.
Allt eftersom veckorna och månaderna drog vidare så vart det större last med hem. Som visa gånger gick åt allt för fort.
Det började även hända att jag ibland drack under veckorna också.

Vad som irriterar mig med att jag fortfarande dricker är att jag inte "behöver" det på samma sätt längre. Jag behöver inge alkohol för att "vara mig själv".
Jag sitter ändå mest och dricker ensam nu också. Helt i onödan.
Jag räkna på hur mycket jag spenderat de senaste 2 åren på alkohol och det är en sjuk mängd pengar som jag skulle kunnat använt till nått mycket roligare.

Nu sitter jag här efter flera år med missbruk, dagen efter jag bråkat med min sambo över att jag hade smygdruckit av nån anledning jag själv inte ens förstår.
Detta är inte heller första gången mitt missbruk har skapat problem i vårt annars väldigt stadiga förhållande och jag känner att det måste vara nog nu.
Det är INTE värt det. Jag vill inte förlora någon jag älskar så mycket pga nått så onödigt som Alkohol.

Jag vill sluta nu.. Jag vill ha hjälp.. Men, hur ska jag ta mig till?
Min sambo kommer garanterat vara där för mig, det vet jag. Jag tänkte även ta mig till nått AA möte för och se om det kan hjälpa.
Kanske Psykolog för att få hjälp med mer underliggande besvär jag har som gör att man söker sig till det trygga vanliga man alltid haft?

Jag ber om ursäkt om det vart lite rörigt. Jag kände bara att jag måste skriva av mig nånstans och fråga om tips och hjälp om hur man tar sig över den där första tröskeln.

Tack på förhand.

ett AA-möte, där finns folk som vet precis hur det är. Pratet om Gud kan du bara låta passera om det inte passar dig, för mig är kraften i AA den högre makten. Bara lyssna om du vill, mer behövs inte.