Mår så uselt. Allt går åt helvete. Iaf det viktigaste. Familjen, jobbet och sömnen.
Jag bor fantastiskt, har faktiskt bra lön, men ändå blir det fel. Jämt. Och då är alkoholen min bästa vän.
Trött på att vara jag. Önskar jag vore ”psykopat-känslig” ibland.
Tar campral nu men tror antabus måste vara nästa steg. Räknar inte alkoholfria dagar per vecka, utan per månad nu. Väldigt nära noll just nu