Hej
Jag tror att flera av er minns mig, Ikaros. I bland har jag kanske varit något av ett föredöme. I så fall är det slut med det nu då jag frivilligt lagt in mig för avgiftning på Psykiatrin i Uppsala. Det var inte så att jag föll för en tillfällig ingivelse att börja dricka. Nej, jag började med att knapra Benzodiazepiner tills allt kraschade. Levde i min egen värld och lurade mig själv. Gjorde saker som jag skäms oerhört för och lever nu med en stark ångest när Benzon tagits ifrån mig.
Ja, det är väl ungefär så här livet är just nu. Skall dock kämpa på och jag återkommer framöver.
vänligen
Ikaros

Rosen

Det gäller att inte komma för nära. Inte utsätta sig för dess enorma dragningskraft.
Vad fint att höra ifrån dig Ikaros.

Fått nog

Känner så väl igen det du beskriver om att gömma sig när man mår dåligt. Kanske är man så djupt nere under ytan att inte ljuset når ner. Kanske orkar man inte med den sociala biten med andra människor. Kanske vill man inte besvära andra med sina bekymmer. Hoppas allt är bra med dig Ikaros. Jag uppskattar dina texter mycket