Detta suget efter alkohol som står över allt annat. Kom hem från jobbet klockan 14.00 då var maken redan full. Han startade kl.11.00 på förmiddagen när han kom hem tidigt efter jobbet. Det är så jäkla tragiskt att se hur en människa man har älskat sakta men säkert väljer att supa bort sitt liv, sin familj, sina barn, sina vänner, barnbarn. Det är galet att han inte inser att han behöver hjälp för att ta sig ur beroendet.
Nu blir jag inte ens arg längre utan ser bara uppgivet på hur alkoholen tar över hans liv- NU har han supit 2 dagar den här veckan både Måndag och Lördag vad jag vet. Nu längtar jag bara till min lägenhet och få lämna detta livet som medberoende.
Han kommer antagligen hamna i bottenträsket innan han inser att han behöver professionell hjälp, jag har försökt men kan inte hjälpa honom mer utan att gå under själv. Så nu har jag fokus på mig själv och min egen hälsa. Heja mig själv och till alla er som tror att ni kommer kunna få era livskamrater att sluta dricka - DET GÅR INTE om de inte vill själva, bara acceptera faktum. Deras drickande är inte vårt ansvar.
Vi som lever med dessa destruktiva människor söker alla en trygghet men det finns absolut ingen trygghet hos en alkoholist - så nu har jag valt den väg där jag kommer att få mest energi och glädje, nu kan det liksom inte bli värre bara bättre.