av Halihalo

Sitter här nu och har precis sänt ett sms till min sambo.
Drack vin igår och blev för full som alltid! När jag blir för full svartnar de. Jag minns ingenting och det är farligt. Men ändå fortsätter jag.
Ja måste sluta!
Blev precis medlem här pch hoppas denna sida ska kunna hjälpa mig !

Emma79
tors, 2018-04-05 - 16:33

Läste ditt inlägg i Pimpim’s tråd.

Det är inte alltid lätt att vara förälder. Jag har alltid druckit men började på ett annat sätt när jag blev mamma och insåg att nufan är det på riktigt- livet och ansvaret och oron- och jag pallade inte det.

Nu har jag varit vit i 6 veckor och en av de viktigaste anledningarna är mina barn. Vill inte att de ska förknippa alkohol lukt med ”mamma” och ”trygghet”. Jag är så mycket mer närvarande nu- långt ifrån ” perfekta mamman” men jag är mig själv iaf och har mkt mer glädje och tålamod.

Av det du beskriver känner jag att du kommit rätt. Dela med dig här- läs andra! Ta en dag i taget!

Så som du känner dig idag är inte roligt alls, dags för vårstädning?

Prata med din sambo, krama om dina barn. Ta hand om dig själv framför allt?

/ Emma

Halihalo
tors, 2018-04-05 - 16:42

Tack!! ♥️
Jag ska lägga en längre text om varför men just nu är barnen runt mig och min sambo är nog arg på mig... för ja blev för full igen... :(

6veckor! Herrejösses vad grym du är ! Känns overkligt för mig att ja skulle klara de. Men kanske en dag.

Men jag måste göra detta för mina barn nu och mig själv. Att bli så full att man ramlar / somnar i badkaret är ju en stor fara!
Vill inte heller att barnen ska förknippa mig med alkoholdoft :( minns själv när ja va liten att ja inte gillade det. Så gör man samma sak!

Tyvärr har nog min dotter (6år) sett mamma i hemska tillstånd. Hur kan ja göra såhär ? Går raka vägen i mina föräldrars fotspår . Min pappa ca alkoholist och min mor var med honom medberoende (idag är han död, för alkoholförgiftning) ändå utsätter jag mig för att dricka så mycket.

Jag är glad över att jag hittat hit!

Emma79
tors, 2018-04-05 - 16:46

...var skrattretande för mig för 6 veckor sedan. Jag har druckit i princip varje dag de senaste 20 åren, bortsett från när jag varit gravid.

Bara två vita dagar firade jag då med lite extra vin. Alltså att sluta fanns inte på kartan.

Men jag bestämde mig. Barnen är fortfarande små, gör någonting nu, det är absolut inte försent.

Ta en dag i taget. Det är svårt ibland, men det är oftast ett par timmar som är kritiska på kvällen. Att ta sig igenom dem, sen är man safe.

Vakna upp och må bra. Oslagbart!

Halihalo
tors, 2018-04-05 - 16:54

Älskar de när de händer på helgen. Jag vill vakna en lördag och sitta i vårsolen med kaffet och känna solen mot huden och INTE va bakfull.
Tänkte tillbaka på helgen, ja mådde så dåligt. Bakfull och kunde inte alls njuta. Så många gånger jag suttit där och inte kunna njuta för A dagen innan.

Jag ska bannemej lyckas och vägen kommer vara svår!
Har du försökt sluta förut?
Var de något ”särskilt” som fick dig att sätta ner foten?

Emma79
tors, 2018-04-05 - 17:03

..,min tråd, där finns hela min historia!

Jag har inte försökt innan men jag har tänkt mycket på det. Har inte velat tidigare.

Nu blev det av en slump, skulle vara ensam med barnen då min man var på resa och bestämde mig för att denna gången skulle jag hålla mig helt nykter. Efter 4 dagar fick jag brak-influensa och låg däckad i tio dagar, då surfade jag in här och tänkte att nu fan ska jag sluta dricka!

Så mycket inspirerande själar här inne!

Halihalo
tors, 2018-04-05 - 17:09

Absolut jag vet nog vad jag kommer göra ikväll när barnen somnat ☺️☺️ Kolla alla trådar och läsa era historier :)

Vinäger
tors, 2018-04-05 - 17:19

Välkommen hit, ett steg i rätt riktning. Känner igen mig i det där med att inte kunna stoppa så långe det finns A kvar. Dricka tills allt är slut eller tills man däckar. Fick tack och lov mina vardags-drickar-problem när mina barn var stora. Har druckit i smyg i veckorna de sista åren, på helgerna och semestrar har vi festat tillsammans. Min man har inga A-problem och hängde på mig direkt. Nu tar han bara någon enstaka öl om han är på något särskilt, om ens det, aldrig hemma en helg. Så tacksam för det.

Strategier är oerhört viktiga när man slutar. Ringa in dina trigger och undvik dem. För mig är det att inte ha tillgång till A, alltså inget hemma. Aktiviteter den kritiska tiden, promenader räcker bra. Åka en omväg runt Systemet. Sitta på händerna om det behövs. Ja, du förstår nog vad jag menar.

Önskar dig lycka till! ♡ Kram

Mirabelle
tors, 2018-04-05 - 18:36

Jag läste ditt inlägg i PimPims tråd. Du har hittat helt rätt. Klart du inte kan fortsätta på det spår du är inne på. Hoppas att din sambo kan vara ett stöd för dig i din strävan att bli nykter. Det är bra att han reagerar. Ännu bättre om han tar din hand och hjälper dig att infria förväntningarna på förändring. Det kan vara till hjälp att fundera ut hur man hamnade i ett dysfunktionellt alkoholbruk. Hur såg processen ut? Vi föds ju inte med vinflaskan i handen och smak för innehållet... Det är inlärda beteenden och preferenser. Kram och lycka till!

Halihalo
fre, 2018-04-06 - 10:05

Tack, de känns bra att ha kommit hit och se att jag ÄR INTE ENSAM! Det är inte bara jag, det är ju så vanligt. men sådant självhat man får när man inte kan "vara normal"
Nä visst är de hemskt. Autopiloten på och drycken går ner, väldigt läskigt.
Vad bra att din man reagerade, gjorde han de på "ett fint " sätt eller va han arg?
Det är en stor rädsla hos mig att min sambo älskar A. eller ja,öl och wiskhey och de kommer göra det svårare för mig, framför allt på helgen för på veckan har han inga problem att inte ta något men han tar gärna ett par öl både fre och lör och de har han inga problem med. Han dricker såpass långsamt och njuter av A. medan jag häller i mig till sista droppen, hittar ursäkter att köpa hem boxen osv. jaja tillbaka till rädslan... Jag är LIVRÄDD över helgen och tar han sig något VILL jag också ha.
Nä precis att inte ha A. hemma. Förr va de samma med choklad för mig. hade ett missbruk till de. De tog upp hela mitt liv, ja plockade upp ur soporna efter att jag slängt de. men nu är de utbytt emot A.
Denna helgen ska jag försöka tänka på DAGARNA för dom är inte svåra. de är kvällen som kommer va jävligt tråkig! jag hoppas helgen bjuder på fint väder så vi kommer ut på mycket och jag INTE är bakfull med barnen <3
Hoppas du får en fantastisk helg!

Halihalo
fre, 2018-04-06 - 10:16

Nä visst är de så. jag är uppväxt med mycket A i familjen och började själv väldigt tidigt. (6an någon gång) redan då började man bli för full.
Sedan mötte mor en ny man med missbrukar problem och min far dog och allt fortsatte. Måendet blev sämre utan den enda som förstod mig (far)
Därefter utvecklade jag en ätstörning och ett självhat till min kropp.
Jag har alltid varit den som blivit för full på festen och fått minnesluckor. ända sedan jag började med A.
Men med åren har minnesluckorna blivit fel och jag har utsatt mig själv för faror, fick ett missfall för några årsedan som tog hårt,, då började nog A ta över mer hemma. Sedan var det en riktig party period med mina vänner. Varje morgon skämdes jag för jackan va kvar på krogen, ja inte mindes hur ja kom hem och min sambo va arg(såklart)
Sedan hände det som inte får hända. Jag va otrogen vid ett sådant tillfälle där jag inte var med. Där och då bestämde jag och min sambo att vi inte går ut mer. MEN i detta då eskalerade det hemma. Hösten innebar mycket A. på veckorna och minnesluckorna blev fler. Till slut sa min sambo att nä nu får de vara nog på veckan och ja VA SÅ ARG. Jag behöver de, fattar du inte de ? tänkte jag. men de gick bättre än vad jag trodde men helgen har fortsatt och någon gång på veckan ibland.
Grejen är att jag kan vara helt med. lagom full men PANG säger de också förändras allt, det är som att något släcker lampan. de är ingen långsam övergång. Jag tror mycket grundar sig i min självbild. jag trivs inte med mig själv och den jag är. jag klankar daligen ner på min personlighet och mitt yttre. Jag har gått på ätstörningsklinik och försökt gå till en kurator men vi klickar inte så jag har slutat gå dit.
Jag vet att jag egentligen behöver ha en samtalskontakt men vet inte var jag ska vända mig riktigt eftersom jag inte klickar med personen påVC och jag har inte råd att lägga pengarna privat.

A. måste få ett slut men i skrivande stund tänker ja att jag inte vill ge upp de helt. Hur kan ja tänka så? efter att de gör mot mig och min familj?
är jag inte redo? måste jag förlora min familj innan jag känner mig helt beslutsam.
Två sommarresor inbokade och att vara utan A då känns orimligt!

Men hur kunde de bli såhär illa att de är mer regel än undantag att de slutar i en minneslucka på 1-2 timmar i min ensamhet.

Emma79
fre, 2018-04-06 - 11:00

Det tar ett tag innan den där förbaskade A-jävulen släpper sitt tag! Hen vill inte lämna ifrån sig dig så lätt! Om du lyckades hålla ut i tio dagar-två veckor så skulle du säkert känna en skillnad.

Läser din historia och känner att du nog behöver hjälp utifrån, så mycket att bära ensam.

Jag har aldrig gått på möten eller så men får känslan av att det kanske skulle vara bra för dig, att bli av med lite av din börda.

Emma

Halihalo
fre, 2018-04-06 - 12:02

... då kanske de är naturligt att tänka så. det ger mig dåligt samvete att jag tänker på det sättet.
Jag har en OP framöver som kommer bidra till avhållsamhet, alltså tvunget. Vilket är bra. Det kanske blir STARTEN för mig

jag är med dig, jag är en svajig själ men jag vet inte var jag ska vända mig, att gå på möten tillsammans med andra är absolut inget för mig.

Halihalo
fre, 2018-04-06 - 13:02

Kan inte lägga symboler via datorn men vill just nu lägga en storgråtande gubbe.
Usch jag svettas som en idiot och funderar på att skicka ett ånger sms till min sambo.

Han skev precis och frågade om han skulle köpa med något hem, varav ja svarade att nej tack jag har precis smällt i mig choklad för hela helgen och då kommer, ingen öl el dylikt? JAG VILLE skriva JAAAAAAAAAAA EN FLASKA ROSE tack! Eller varför inte en BOX vädret ska ju va gött.
Men ja skrev. Nej, tack!
Kommer bli en tidig kväll ikväll om han köpt med något hem till sig själv, dels för att mitt humör kommer vara fruktansvärt men även för att jag inte ska fråga om ja inte kan ta lite.

Ikväll är jag nykter och det är nog tack vare er. hade jag inte hittat denna sidan hade jag börjat om från början imorgon och på söndag.

TACK <3

Emma79
fre, 2018-04-06 - 15:15

Så kan det vara, man behöver inte dricka bara för att det finns.

Man kan säga nej.

Och vakna upp till en ny dag med förändring.

Mirabelle
fre, 2018-04-06 - 16:19

Vad glad jag blir att du hittade styrkan att tacka nej. Det var riktigt strongt gjort av dig! Klart du inte vill sluta dricka. Det vill man inte när man har alkoholproblem. Men du tar de första vacklande stegen mot nykterhet ändå :) Fantastiskt! Jag hoppas så att du ska få en bra, eller inte alltför jobbig kväll iaf. Kram

JennyM
fre, 2018-04-06 - 17:29

Jag ville inte heller prata i grupp innan jag påbörjade behandlingen. ”Sitta där med massa fyllon och göra konstiga övningar” ungefär så gick tankarna.
Men jag hade såå fel. Det är ett gäng helt vanliga människor, med vanliga jobb, familj osv. Och när alla öppnar upp sig så är det som om nåt släpper. Man VILL dela med sig, släppa ut skiten och alla knepiga känslor. Prova! ?

Halihalo
fre, 2018-04-06 - 17:44

... senare pch frågade igen. Ska du ha något ? Jag va tyst en längre stund och sa sedan nej igen. Han frågade om de va ok att han köpte och jag svarade att han gör som han vill. När vi la på grät jag en stund och sedan har jag varit ute med barnen.
Öppnade kylskåpet med en klump i halsen och såg att han köpt 3,5or, hallelulja! Ja va så rädd att de skulle ligga 6 st starköl där inne. Nu ser ja ljust på denna kväll och är stolt över att jag sa nej!
En dag i taget !

Ha en fantastisk kväll fina människor !!

JennyM känns så läskigt och är så rädd att det är någon man vet vem det är där.... är de AA du går på?