Hej hej

Idag är de 14 dagar sen jag blev nykter så jag klarade mitt "mål". Vem hade anat de för 15 dagar sen! Då låg jag där med min ångest,förakt till mig själv,ensam och sorgsen! Allt kändes så hopplöst jag ville bara ge upp! Jag var så dränera av energi - mental, psykisk som fysiskt! Blir tårögd och får hjärtklappningar bara jag tänker på de..

De har varit fruktansvärt svårt.Många tårar,humöret har svängt från glad till bitter till förbannad på 1 minut.Hjärnan som har gått i högvarv med tankar,minnen och ånger, och självklart ångesten som har varit närvarande från och till så man har skitit i allt och legat halva dagen. Men även har man fått ett slags lugn i sig och energi som man inte haft på väldigt väldigt länge,inte behövt stressa fysiskt som psykiska efter ex A.Jag har inte " behövt" ljuga för mina nära och kära en enda gång under dessa 2 veckor.Om man har tänkt eller kännt så har de varit äkta tankar och känslor, och med en nykter hjärna så kan man resonera lite bättre med sig själv och se saker mer klarare.Känner mig utvilad som jag inte har kännt på åratal! lagt mig i tid och gått upp i tid.Innan la jag mig inte innan A var slut eller tills kroppen inte orkade längre. Jag känner mig så mycket fräschare ( man känner sig inte så fräsch när man stinker och svettas A ) Misstänker att de tar ett tag innan kroppen kommer återhämtas helt och hållet men min hud som jag har haft problem med förmodligen pga A har blivit så mycket bättre. Och även bryr jag mig om mitt yttre oxå för jag har energin till att pyssla om mig själv. De har skett många gånger att jag bara går runt och småler utan "anledning"!

Med mitt "mål" menar jag inte att jag kommer ha boxen i högsta hugg imorgon! De var bara min milstolpe.Så nu är de bara att fortsätta vara envis och kämpa framåt och ha dessa 14 dagar som påminnelse på gott och ont.

Denna tråd kommer bli min bollplanka! " innan var de 4 dagar och abstinens" Vet om att de kommer komma prövningar,funderingar och känslor och mycket annat som är okänt för mig som nykter. Och jag har kännt att skrivandet har hjälp mig mycket,men de har varit i anteckningsboken här hemma brevid sängen. Behövde dessa dagar för mig själv att reflektera och hitta min egen anledning för att hålla mig nykter så jag kan få tillbaka livsglädjen och mitt liv.

Ordet *varför * har kommit upp många gånger!- Vad skedde, Hur kunde de bli så här, Varför lät jag de gå så långt..varför varför varför... Men jag kommer ta dag för dag och kanske kommer jag få svar/förståelse eller kommer jag inte få det.Och de är kanske något man bara får acceptera och även det som är de svåraste att göra!

snart är dag 14 slut och de känns fantastiskt

kramar

Mirabelle

Du skrev att du kommer att vara tillbaka där du var för mer än fem nyktra månader sedan... Men jag tror verkligen inte det funkar så. IRL kan man inte backa bandet. På gott och ont förändras vi i grunden av våra upplevelser. Du kanske ägnar dig åt samma beteende som du ägnade dig åt tidigare, men du blir ändå aldrig den samma. Du har levt nyktert. Gjort den inre resan, tänkt tankarna, känt känslorna, fått vittring på vinsterna... Inom dig finns nu en inbiten nykterist, som inte kommer att ge dig ro, för hon accepterar inte att resan slutar så här. Du kommer igen. Kram

Hej igen..
Tack så hemskt mycket för era fina ord.Jag har läst dom om och om igen,och det stärker en och jag hoppas nu att jag ännu en gång kan gå vidare nykter.Så nu har jag inte druckit på 2 dagar. Men måste fråga.Jag har kanske bara blivit lite "halv sjuk".Men jag började få kallsvettningar/feber i går kväll och har det fortfarande (och även vaknade jag från och till inatt pga det), Mår illa och har sådana kramper i magen.känner mig skakig (men de är kanske bara en känsla jag har).Frågan är.De kan väl inte vara någon slags av abstinens?.Jag förstår att jag hade de förra gången men då hade jag druckit varje dag i närmre 6 år. Men nu har jag "endast" druckit - Först 1 vecka,och sen någon dag nykter och sen lite mer än 2 veckor (varje dag) Men kroppen kan väll inte vara så känslig? Är bara orolig och litt rädd, för förra gången var inte lätt!(om de stannar så här är det hantertbart)

Mirabelle

Det går ju en del magåkommor nu, iaf i mina trakter... Men det är ju ett märkligt sammanträffande att sjukan dyker upp hos dig just när du blir nykter? Även om det är din kropp som reagerar på förlusten av alkohol så borde det väl inte bli så illa som det var efter att du hade druckit i sex år, tycker man. Någon rättvisa får det väl ändå finnas liksom. Hoppas det känns fortsatt hanterbart och är snabbt övergående!

RogerRogerRoger

Ring 1177 och prata med en syster och så har du alkoholhjälpen imorgon som är van med alkoholrelaterade problem.
Fy tusan för återfall. Jag har varit nykter ett tag ca 3 månader. Men jag visste att när första sommarkänslan dyker upp så är det bara att trycka i sig Antabus. Men igår kom suget helt utan förvarning och den var förförisk och stark. Att jag inte köpte alkohol igår var bara tur. Hela mitt system kukade ur totalt och alkodjävulen stod och ropa i mitt öra: öl,vin,öl,vin,unna dig, njut och så vidare. Folk satt på uteserveringarna och drack öl i solskenet och det som jag reflekterade var att det inte såg så sunt ut. Vissa var helt klart beroende och man såg stressen att dricka sig berusade. Den lilla reflektionen rädda mig igår.
Det är inte lätt med återfall och jag känner igen dina tankar när jag har fått det tidigare.
Hoppas att du kommer igen och får upp glöden. Se framåt inte bakåt.
Inte lätt när man hamnar i botten. Sök hjälp om det behövs.
Gör allt som krävs.
Kämpa Kämpa Kämpa
Du är värd ett bra liv.
Kör totalt stenhårt med att komma tillbaka och sluta skäms och kämpa istället.
Det här är farliga saker och min far dog min ålder av alkoholen.
Många tröstande kramar.

Vinner inte alltid :-D Så himla glad för din skull, för dina 3 månader Roger. Grattis :-) Ja fy tusan till återfall.Finns ju en anledningar varför "fall" finns i ordet.För det är precis så det känns.Ja när när sommar/vår känslorna kommer så blir "hjärnan bara en stor öl ".Men de var SUPER bra gjort av dig att du kunde vända på dina tankar/känslor själv idag och se ljuset att inte dricka ❤️

Jag har säkert sagt till mig 100-tals gånger under detta 1/2 år -Om du tar ett glas så är du tillbaka till de livet igen.Men lyssnade jag näääädå. Jag skulle självklart fingra på ölburken.De är så sjukt och förståndet kan inte greppa det riktigt! Och de känns så overkligt att jag sitta här igen med A runt kröken.Lika overkligt som när jag lyckades att vara nykter dag ut och dag in förut..! -Den glädjen och motivation jag hade.Ett barn i en leksaksaffär

Jag hade dagar där jag kunde skrika av frustration,gråta och hade fruktansvärda tankar,känslor och ånger av vad jag har gjort, och alla år jag har slösat.Men ändå visste jag att jag inte skulle dricka.Jag bara visste det.När jag kände alla dessa känslor och hade sug så sa jag till mig -Känn du så men dricka ska du inte. Så "suget" har inte styrt mig på de sättet.Men den dagen där tankarna och suget riktigt kom, då jag inte kunde kontrollera mitt tankesätt och anledningen till att inte dricka så tog de mig endast 6 dagar för att dricka.Så nu förstår jag verkligen vad många av er har/går igenom i er nykterhet. Det förstod jag inte riktigt innan.Jag trodde men det gjorde jag inte..!

Pga jag inte riktigt kan ändra min situation till det bättre så flyttar jag till -Förändra sitt drickande..!
Men jag ska komma tillbaka om det är det sista jag gör ?☺️