Hej!
I helgen skrev jag det som jag trodde var min första tråd i detta forum. Det visade sig att det jag lyckats göra var att skriva mitt inlägg som en kommentar i någon annans tråd... Förlåt för kapning! Sen fick jag tipset av en annan vänlig själ härinne att kopiera mitt inlägg och lägga upp en ny tråd. Men hittar såklart inte mitt inlägg...

Så jag börjar om från början. Är sömnig (hurra!!!) så börjar hyfsat kort.
Idag är det dag 10 för mig. Jag har försökt många gånger de senaste 20 åren, men utöver graviditeter tror jag faktiskt dessa 10 dagar är mitt rekord.

Jag dricker mest i ensamhet. Varje dag. Vin. Dricker inte för att bli glad utan lugn. Har utåt sett ett lyckat liv men är på något sätt så skör- så hudlös. Har lättare att inte dricka alls än att sluta efter ett glas.
När jag en morgon för 10 dagar sedan förstod att det inte var läge att köra barnen till skolan (make bortrest) och fick fejka att de var sjuka, så kändes det som någon slags lågvattenmärke.
Jag bestämde mig för att hålla upp tills min man var tillbaka. Då fick jag för första gången fysisk abstinens. Och blev riktigt rädd. Nu har jag slutat dricka, försöker, kämpar. På obestämd tid. Vågar inte sätta något mål. Tar det dag för dag.
Det är en märklig mix av kämpande, rösten som viskar att ett glas kan jag ju ändå ta- och någon slags eufori över att känna mig pigg och energifylld när jag vaknar på morgnarna.

Dag 2 på abstinensen hittade jag hit. Vilket fantastiskt forum. Vilka fantastiska människor ni är! Peppande, ärliga, positiva, icke dömande.
Detta forum kommer hjälpa mig så!
Såklart har jag svårt att sova nu utan min vanliga 'sömnmedicin'. Men har istället legat och läst tråd efter tråd. Känt hopp.
Och trots att sömnen kanske blivit 3-4 timmar/natt har jag vaknat mer utsövd än på många, många år.

Är så glad att jag hittat hit. Att jag får förmånen att anonymt umgås med er härliga människor här. Tack för att ni utan att veta det har stöttat mig genom mina 10 första nyktra dagar!

JenniferZ

Tack för välkomnandet- och som du säger: Heja oss!!

John-Erik

Hej!

Fint att du hittat hit. Ser det som en typ av AA men att göra det "half way" s.a.s.
AA-light ;-). Håller med, forumet är förträffligt.
Jag har 10 dagar nu, efter en förfärlig påsk.
Tror att om man håller över 21 dagar är det värsta över. Individuellt givetvis men
många säger att det är någon slags gräns där vid 3 veckor.
Vanan med A falnar med tiden och nya intryck fångar upp en istället.
Känner som du eufori om vartannat. Det är överlägset att må bra och vetskapen
om att man vilar kroppen är en skön känsla.

Stort lycka till och fortsätt skriv

John

JenniferZ

Åh tack för den specifika tidsramen! Samtidigt som jag inte vågar lova nykterhet en viss tid- har sett en del skriva tex 3 månader- så vill jag å andra sidan ha datum att se fram emot..

Eftersom det är dag 11 nu känns 3 veckor inte ogreppbart. Blir skönt när/om det blir lättare.

Pga makens arbete så bor vi några år utomlands. Jag arbetar inte (förutom tar hand om 4 barn) och alkohol är otroligt lättillgängligt. Finns i alla mataffärer. Än så länge har detta gått bra, jag är ju just nu på något sätt 'hög på livet'. Och dessutom fortfarande chockad över den fysiska abstinensen. Visste såklart att jag var (är) psykiskt beroende, men hade ingen aning om att jag skulle bli så dålig i kroppen.
Känner ett jättestort behov av rening just nu. Trodde jag skulle tröstäta glass men istället är jag mer sugen på gröna smoothies. Och önskar att det gick att hitta en bastu någonstans.
Men för varje dag känner jag mig fräschare och fräschare.

Men jag tror att detta kommer vara en utmaning framöver. Affärer öppna till 22 varje dag i veckan, på bara några minuters avstånd. Kämpa kämpa! Tack för ditt svar ?.

John-Erik

Hej igen!

Det kroppsliga kommer som ett brev på posten. Har haft det, fyy.... vad jobbigt. Psyket får sig även en knäck.Man blir hypokondrisk
och inbillar sig allt möjligt.
Detta kommer efter lång tids drickande. Men det blir bättre.
Är redan utan värk i leder, rygg, mage m.fl. ställen.
Bastu är jättebra för avgiftning.
Maria Tistel stärker levern, finns i en del hälsokostbutiker
Du fixar det här.. Vi kämpar på :-)

John

Emma79

Bra att du fixade en egen tråd, du är I början på en spännande resa.

Känner igen mig I mycket. Hudlösheten. Jag drack bl a för att unna mig ett vuxenliv då allt fokus var på barnen - jag fixade inte det. Att JaG försvann. Flydde från detta med alkohol.

Det var inte svårt att sluta, vår också ensam med barnen och ville inte upprepa tidigare tragiska misstag att kombinera detta med alkohol. Och sen rullade det på.

Massa fysiska och psykiska förändringar/förbättringar genom nykterheten. Men bakom allt det där finns ju LIVET och det kan inte ens nykterheten rå på ?

Lycka till med allt!!
// Emma

JenniferZ

Tack John och Emma!

Emma, vad jag drabbades av det du skrev i en annan tråd. Att det inte spelade någon roll om han inte drack innan barnen somnat. Att han därför inte var där ändå. Han var i framtiden. Med ölen.

Precis så har jag haft det. Nästan all tid med barnen har varit en transportsträcka. Mot min egentid med A. Detta har gjort att jag inte varit mrnyslt närvarande med dem. Och väldigt rastlös, och har haft noll tålsmof ibland.
Igår byggde jag lego med min dotter. Och jag var DÄR.
Jag kan inte beskriva den tacksamhet jag känner nu.
Men känner att Rösten kommer komma ikväll. För mig verkar den som envisast när jag känner mig lätt och positiv.
Säga att varför inte unna mig ett glas vin när jag läser bok för barnen vid nattning. Detta är dag 11 och de första dagarna vågade jag inte sätta något mål alls. Allt kändes så oerhört långt bort. Bara en vecka kändes som en evighet.
Nu är mitt första delmål 3 veckor. Kan jag klara 11 dagar klarar jag 10 till.
Innan dess kommer jag inte ens svara rösten. Inte förhandla. Vet att det kommer bli så himla svårt. Men är också ganska säker på att det kommer gå.
Jösses vad mycket det hjälper mig att läsa och skriva här.

Emma79

...ha skrivit det där själv och har nog gjort det flera gånger☺️

Vi är specialister på att hitta ursäkter till att dricka.

Det ger sig rätt fort. Att ligga kvar o gosa med det sovande barnet, sedan varm dusch o kvällste. Bättre än vin- I längden.

Du gör så rätt i att sluta ett tag, låt oss säga så och ta en dag I taget. Eller kväll.

11 dagar är riktigt grymt jobbat! Bara att hålla i och ignorera rösten i huvudet.

Jag är själv inne på dag 3, och förhandlar för fullt, men ska inte ge vika.

Stay strong, och framförallt närvarande!

Mirabelle

Jag svarade på ditt första inlägg, men du kanske inte såg det innan du tappade bort tråden :) Jag har gjort precis som du, druckit vin hemma i soffan för att bli lugn. Känner mig liksom du skör och hudlös, men utåt sett framstår jag i en helt annan dager... Bra att du har hittat hit! Här är det tryggt att reflektera över hur man blev som man blev, och alkoholens roll i det hela. Kram

Du verkar målinriktad, jättebra när man ska förändra sitt beteende..Grattis till tid..Vad skönt att lägga barn utan att lukta fylla som jag ofta gjorde tidigare..Skämdes mer och mer ju äldre sonen blev..Tog tandkräm i munnen innan så han skulle slippa fyllelukten innan han somnade..Känner en vuxen kille som mindes att hans mamma stank whiskey vid godnattkramen..Bra Jennifer till ett riktigt bra beslut att skriva och läsa här..Detta forumet har varit min räddning och min följeslagare i många år..En dag i taget, en stund i taget..

JenniferZ

Mirabelle och miss lyckad:
Ja, jag vet, Mirabelle. Snurrade till det helt i början... Tror nu att jag börjat få koll, men det beror nog på att jag läser precis allt nytt. Behöver hitta den röda tråden i hur forumet är upplagt, men det kommer. Har i alla fall förstått så mycket som att du är en härlig, peppig, person ??.

Miss lyckad: Känns som att detta forumet kommer att få vara min krycka. Ska se till att ge tillbaka. Kommentera och peppa som ni gör.
Idag har varit den tuffaste dagen hittills, och det enda som lindrat suget är att läsa här. Har läst många skriva att dag 8 är pest. Detta är dag 11 för mig men mina 3 första dagar bestod av ordentlig abstinens och det sista jag tänkte på då var att dricka. Betyder det att idag är min dag 8...? (11-3)...

Mina första 50-60 dagar bara rullade på. Jag var så hög på mitt beslut att jag inte ens hade sug. Sedan fick jag så jag teg. Höll på att bli tokig, satt på mina händer, grät och tyckte livet var meningslöst. Hade några mindre återfall som jag dock lyckades bromsa i tid.

Provade L-glutamin, en aminosyra som köps receptfritt, för snart ett par månader sedan och suget försvann direkt. (Studier visar också på gott resultat vid alkoholbehandling.) Det tog ett tag innan jag kopplade ihop mitt lugn och icke-sug med L-glutaminet, men känslan var underbar. Jag kände mig fri igen.

För en vecka sedan flög djävulen i mig. Trots att jag inte ens längtade efter alkohol gick jag helt oplanerat in på Systemet då jag passerade i ett annat ärende, handlade och söp i tre dagar. Vet fortfarande inte vad som hände. Kom ut på rätta sidan igen och nu finns inget sug alls och jag känner lika stark motivation igen. Fast egentligen tappade jag ju den aldrig, motivationen alltså...

Märklig sjukdom det här, som drabbar oss så olika. Olika både vad gäller dryckesmönster, mängd, orsak, tillnyktrande och behandling.

En sak kan vi vara säkra på i alla fall: Vi går aldrig riktigt säkra, vi måste vara på vår vakt länge, kanske för alltid. I början mer, sedan förhoppningsvis mindre.

Du verkar motiverad och hänger här. Bra där! Jag tror på dig. ♡ Välkommen hit!

JenniferZ

Tack båda! Så värdefullt att läsa om andras erfarenheter. Jag ska försöka ta reda på vad det ämnet heter i detta land och inhandla det. Jag testar verkligen allt nu.
Min aptit börjar komma tillbaka och det är underbart. Det senaste året har jag haft så svårt med aptiten och svårt att få ner mat. Läser att många alkoholister går upp i vikt, jag har istället blivit underviktig. Och kanske har mitt dåliga matintag lett till olika brister. Dag 1 började jag med multivitaminer och det är idag dag 12- så har jag brist på något så borde det börja rätta till sig snart. Ser också fram emot att någon ska kommentera mig med 'vad fräsch du ser ut!'.

JenniferZ

Detta är dag 15 för mig. Det innebär att jag är inne på vecka 3.
Först hade jag en dag i taget som mål. Efter några dagar var jag trygg nog att våga lova mig själv 3 veckor.
Nu är jag på god väg dit och är redo att tänka större.
3 månader är mitt nya mål. Tror faktiskt jag har en bra chans att klara det.
Det är en utmanande tid att göra detta just nu. Sommartid, roseviner, inbjudna på några bröllop. Midsommar. Födelsedagsfester.
Varje gång en sån stor utmaning kommer ska jag tänka på att desto större utmaningen är, desto starkare måste man väl känna sig efteråt när man klarat det? Eller?

Dessutom har det varir så här för mig:
Eftersom jag druckit så bottenlöst och dessutom snabbt så skulle det ha märkts på fester/ om jag druckit bland folk.
Så de senaste åren har denna typ av tillställningar bestått av en lång plåga av självbehärskning. Inte låta någon märka. Dricka i samma takt som alla andra.
Varje sådan tillställning har jag knappt varit närvarande i nuet. Bara kämpat för att inte dricka mer och snabbare. Och sen när jag kommit hem snabbt svept ett par glas vin.
Det kan kanske vara så att det kommer vara enklare för mig att inte dricka alls än att försöka hålla mig till ett par glas. Jag hoppas att det är så det blir. Jag känner mig hoppfull och så oerhört glad. Så tacksam för hur jag mådde imorse. Piggheten, energin, närvaron. Jag klappar mig själv lite på axeln samtidigt som jag tackar er.
Ny kämpar vi vidare ✨.

Två veckor passerade bara sådär. Tycker att du gör rätt som blickar framåt och har ett tydligt mål. Bra att göra dem överkomliga, som delmål, och öka successivt. Till sist behöver du inte göra några nya...

Angående stora fester, bröllop och liknande. Jag erbjöd mig oftast att köra då jag var rädd för att spåra ur. Naturligtvis tog jag igen den vita kvällen med råge när jag kom hem. Var det övernattning drack jag ingen alkohol förrän sent eller så överlevde jag kvällen genom att tänka att det är min tur i morgon.

Låter ju inte klokt när man tänker på det. Men så fungerar beroendet. Skönt att slippa skiten!

Det är ju det som skiljer oss från icke-beroende..Vår hjärna måste hela tiden anpassa sig till att inte begäret tar över när vi är i normala situationer typ fester, kalas, mingel osv..Jag har aldrig tyckt att alkohol var viktigt förrän jag blev beroende..Kollade hur snabbt andra drack sitt vin, jag ville bara svepa..När blir nästa påfyllning? Hur mycket kan man dricka utan att bli för full osv..Skynda hem om det var fin-kalas för att dricka mer..Ja detta är ju så klart ett alkis-beteende..Jag kommer aldrig att kunna dricka alkohol..Det är ingen sorg i det, utan ett torrt konstaterande..Jag kommer aldrig att ta droger heller, för det är farligt..Men både alkohol och droger är något man tar för att förändra eller förstärka sinnen..Jag väljer att leva i nykterhet och utan sinnesförändrande substanser..Bra jobbat Jennifer z. Du är förberedd och söker kunskap om beroendet, för att kunna leva som du önskar..

JenniferZ

Tack alla!
Det som hjälper mig mest just nu är nog all igenkänning. Och att nu direkt förstår vad jag menar. Att ni (tyvärr) haft det likadant.
Tack igen för att ni tar er tid att skriva i min tråd. Eftersom jag ännu inte tagit mig modet att berätta för någon så känner jag mig väldigt ensam i detta. Tycker så mycket om att läsa och skriva här.
I veckan som kommer ska jag berätta för min man.

Jag har en helt annan fundering. Fasen vad jag måste luktat illa när jag drack! Och då menar jag inte just andedräkten.
De senaste åren har jaf svettats mycket nattetid, mina pyjamaser har behövt tvättas varje dag för de har fått en märklig lite unken doft. Likaså min hud. Trots parfymer eller doftande hudkrämer har denna doft inte kunnat döljas. Även om jag ibland tänkt att det nog bara är inbillning, att jag tror att jag luktar.

Men igår sade mitt ena barn när vi skulle natta: Mamma vad gott du luktar!
Och då doftade jag på min hud. Och det stämmer. Eller snarare, jag doftar ingenting. Vill aldrig tillbaka till A. Kan inte fatta att jag har utsatt mig och omgivningen för detta i så många år.
Imorgon återupptar jag min träning efter 2 år. Då lär jag svettas ur de eventuella kvarvarande gifter jag har i kroppen.

Jag är just nu så hög på denna upplevelse. Som en annan typ av rus. Och jag vet att det kommer gå över. Det kommer bli tuffare. Jag kommer vänja mig vid att vara pigg när jag vaknar. Inte bli euforisk över det. Vänja mig vid att lukta gott. Men just nu surfar jag på denna våg. Och kanske kan min träning få detta 'rus' att vara lite, lite längre?....

John-Erik

Hej Jennifer!

Du som nyligen kom hit !! Du nämnde 3 veckor och nu höjer du målet. Fantastiskt, verkligen.
Det märks av det du skriver att avhållsamheten verkligen gör nytta för dig mentalt och för din kropp.
Att börja träna är väldigt bra och får fart på organen på ett bra sätt.
Tänk på att börja försiktigt, låg till mellanintensiv utan att höja pulsen för mycket.
En del skribenter skriver om L-Glutation. Detta är bra och gärna då i kombination med ett brett spectrum
av vitaminer. Glutationen gör att kroppen tillgodoser vitaminerna effektivt. Boostar kan man säga..
Om L-glutation sen gör att man sänker suget efter A så är det ju ännu bättre.
Min Glutation köper jag från Örtagubben, som även säljer via nätet. Märket : Holistic`s
Grattis till lyckad nykterhet Jennifer!

John