Hej, är ny här på forumet. Varit inne och läst en hel del och fått inspiration av er andra. Tänkte att jag gör ett konto här, då jag tror forumet kan vara till hjälp för mig.
Är inne på dag 2 på min nykterhet idag.
Är en kille på 28 år och har väl haft ett problematiskt drickande de senaste 10 åren, med varierande grad. Tyvärr har jag förstört mitt liv med alkohol, helt självförvållat. Vill nog påstå att jag haft en bra uppväxt och fått bra förutsättningar i livet som jag gång på gång kastat bort genom att dricka.
För 1,5 år sedan så flyttade jag ifrån Sverige till Norge, då mitt företag gick i konkurs och jag behövde hitta ett nytt jobb. Gick inget vidare med drickandet i början, men till slut hittade jag en flickvän som var väldigt stöttande och höll mina kontokort åt mig så att jag inte kunde köpa dricka. Funkade faktiskt jättebra och jag tog flera vita månader och sparade massor av pengar och betalade av på mina skulder. Mådde otroligt bra, både pyskiskt och fysiskt då.
Jaja, till slut ledsnade min flickvän på mig, vilket jag kan förstå - då jag gång på gång tog nya återfall så fort jag fick ansvara för mina kontokort själv. Det är min förbannade impulskontroll som sviker mig. Vet att det är fel att dricka - men suget, begäret blir så starkt så fort jag går in i butiken och ser öl (samtidigt som jag har pengar). Det är så jävla jobbigt. Sen så fort jag bär hem kassen med ölen, får jag så dååligt samvete och känner för att hälla ut den. Men likväl öppnar jag första ölen och sedan kan jag inte sluta förrän ölsäljet stänger eller jag blir för full för att inte längre serveras på krogen.
Från att ha varit sparsam och framgångsrik under en period när jag var 22-23 och hade ett bra liv (drack aldrig då), har jag gått till att bli en idiot som sätter sprätt på mina pengar så fort jag har några. Lyckas inte spara en krona, vilket jag har grov ångest över. Att jag har massa skulder i Sverige gör inte situationen bättre precis. Känner mig så jävla patetisk.
Lyckades bli av med mitt jobb i januari, så har norsk A-kassa nu (förvisso rättigheter som jag själv jobbat upp, vilket tröstar lite). Första gången jag är arbetslös någonsin och jag märker att mitt beroende bara eskalerar och att det blir allt mer urspårat när jag dricker. Och nu har jag börjat reagera igen på att jag vaknar icke-bakfull. Känner mig värdelös som inte bidrar till det norska samhället just nu och är i allt för dålig form för att söka jobb.
Tidigare när jag hade flickvännen var jag så van vid att vakna nykter så jag inte tänkte på det. Nu blir jag glad när jag vaknar nykter.... illa är det. Snart har jag lyckats förstöra den distansen helt som jag byggde upp ifjol.
Men jag har äntligen fått tillbaka min motivation nu och ska försöka ta en dag i taget, och sitta här på forumet ett par timmar om dagen och uppdatera om hur det går.
Är det någon som har nåt tips på någon teknik jag kan använda mig av när suget blir som starkast? Märk väl att det egentligen bara är när jag vet om att jag KAN dricka som suget kommer. På söndagar t.e.x. när butikerna är stängda känner jag inget sug.
Har heller inget socialt umgänge just nu att tala om så dricker bara ensam.