Går under, dricker en liter vin om dagen. Kan inte sluta. Vad ska jag göra??

har jag nog bränt någon gång på senare tid! Förut fick jag bara skuld- och skamkänslor för den saken, men börjar nu alltmer acceptera och förstå dom känslorna. Det blir lättare då för mig att inte övergå i handling,... eller i okvädelser, för det har ingen av oss "glädje" av.
Tänker (som ovan): hjärnskada, tidig störning, personlighetsstörning,... för så kan det vara. Men att han inte tar ansvar för detta tillstånd, irriterar mig. Minst sagt! Driver på att jag tar mig härifrån på bästa sätt. Vinna och försvinna.

John-Erik

Inte acceptabelt att ens hota med våld. Jag är man och vet att man inte får agera som din gubbe gör.
Hur förbannad ,man än är så...
Hade jag varit kvinna i ditt läge så hade jag dragit långt från denna människa.
Hoppas verkligen att det löser sig för dig

Du får en varm kram av mig :-)

John

Nej, John-Erik,– han är inte speciellt fysiskt våldsam. Ok, en knuff ibland.... (vilket är oacceptabelt, förstås!) Hans metod är psykisk misshandel. Intelligent, listig mobbing.

John-Erik

Fyyy...Finns inga ord...

Orden tryter och fattas mig

Orden tryter här också! Det som händer är svårt att beskriva. Listig, manipulativ, utan självinsikt och skam-skuldkänslor kommer han "långt", duperar de flesta. Han som är så snäll och blyg...!

John-Erik

Kan te sig så här.. Då hjälper inga mediciner i världen kan jag säga. Nope... helt kört.
Men.. om det går att medicinera så måste människan utredas omg.
Har stött på en del psykopater.. en sak är säker dessa är mycket duktiga.
De kan se 2-3 moves i förväg gällande t.ex. en affär som ska göras. Man står med byxorna nere hela tiden med
sådana människor.
Man ska inte göra affärer med psykopater, man förlorar nämligen alltid om du förstår mig rätt..
Finns ingen win-win situation som det ska göra både i affärer och i kärlek

John

Jod, jag har också börjat tänka i dom banorna. Han har (informellt) fått omdömet "narcissistiskt störd" av en kunnig behandlare. Något som retar honom oerhört!! Och narc.... gränsar ju ibland just till psykopati. Efter min tid som mentalskötare har jag insett att såna finns (och fler verkar dom bli). Prognosen är dålig; narc anser sig ju inte sjuka, så dom söker inte hjälp.

John-Erik

Men det är du som måste vidtaga viktiga beslut. Har du stödjande vänner?
Det krävs styrka. Har du den?
Många frågor när man inte känner varandra IRL
Tror att det är många därute som har det lika svårt tyvärr

John

Du hjälper genom att finnas så här! Det är viktigt för mig det här Forumet; jag får formulera mig, låta tankar och känslor ströva fritt.
Men nu släpper jag den dumma karln för kvällen. Roar mig att försöka sjunga Ella Fitzgeralds sånger som jag hör på tv just nu! Min katt njuter... visst... gör han?!

Litetill

Dionyssos, John-Eric, Mirabell
Tack. Jag är stark. Han kan inte knäcka mig men göra mig så ledsen. Jag kämpar med mig själv och en stroke drabbad man. Tänker på ett litet hus med höns som jag alltid velat Ha. Har beställt papper för skilsmässa. Får se hur det blir. Tack för att ni orkar läsa och stötta. Behöver er. Kram

John-Erik

Jag märkte det också, men bägge är i samma läge.
Kan gå så i andras trådar.. Inget stort problem...sas

Mirabelle

Han kan inte knäcka dig... Men det gör mig ledsen att du ens behöver tänka i de termerna. Man ska inte behöva tänka så, att den man lever med vill en ont. En livskamrat ska vilja en väl ju... Fint att pappersarbetet är på väg. Rätt beslut värker fram. Kram

John-Erik

Så har vi i alla fall fått bort fokus från A.
Finns ju värme om man läser här. Noterbart är att många är väldigt sköra...
Man är rädd att såra och skrift är trubbigt och nyanslöst...

Litetill

Men jag har tre barn, sex barnbarn. Ger mig lite kraft och energi. Min man och hans Situation dränerar mig tyvärr. Soc indragna hjälpinsatser förbättrar inte min situation.

John-Erik

Knepigt!!!
Känner i din svåra situation att det är svårt
Vet faktiskt inte vad jag ska säga. ...
Måste få återkomma .. Många kramar...

John

Du måste kunna överklaga de indragna hjälpinsatserna. Det är ju inte klokt att anhöriga ska drabbas så hårt!
Be dina barn ringa till Soc och göra en orosanmälan. Att de ska säga att du orkar inte längre.
Det gjorde jag när vår pappa blev sämre, och hans sambo blev deprimerad.
Det hjälpte till en del iallafall.
Det är sjukt att man måste skrika om hjälp innan den kommer....
Kram?
Du måste ha egentid, regelbunden sådan, om du dessutom ska lyckas hålla nykterheten.

Litetill

Neuroförbundets jurist har hjälpt oss med det. Får se hur det går i Förvaltningsrätten. Våra barn hjälper oss så gott de kan, dottern är psykolog och jag får mkt stöd av henne. Vill dock inte belasta dem allt för mycket, de har egna liv och familjer att ta hand om.
Har i alla fall planerat resa till Grekland i höst. Har en väninna som bor där. Ny dag. Kram och styrka till oss alla som kämpar

Elise64

Har läst din tråd nu. Vilken fin människa du verkar vara.. glöm inte bort dig själv. Bra det där med Grekland! Jag tänker på min mamma när jag läser.. hon lever lite som du, tar hand om och vårdar sin sambo (ej min pappa) som blir mer och mer ilsksint! Förstår att jag är viktig för henne, hon kommer till mig och pratar av sig... vet inte hur många gånger jag sagt -lämna honom, men hon säger att så gör man inte...?kärlek till er fantastiska människor?