av Halihalo

Jag är alkoholist ! Precis som min far som dog av det . Är inte redo att söka hjälp. Jag skäms ! Men jag är sjuk i det.

Vinäger
tis, 2018-05-22 - 20:58

Är det samma Halihalo som för några veckor sedan är jag glad att du är tillbaka.

Om det är en annan, önskar jag dig varmt välkommen till forumet.

Oavsett, fortsätt att skriva, så finns det hjälp och stöd att få. ♡

Halihalo
ons, 2018-05-23 - 08:21

Ja det är samma....
Har väl gått sådär kan jag säga.
Minskat mina minnesluckor från 9/10 till 5/10
Skickat en egenremiss till psykatrin men inte hört något än. Märkligt att de inte tar folk på allvar.
Vill ha hjälp På ett sätt men ja vill inte hamna på soc med barnen.
Deras pappa har inte problem utan det är jag och vi bor ihop.
Är själv ”uppväxt” med soc i familjen och avlastningsboende.
Jag vet att det skulle vara för barnens bästa men det är som en spärr, jag gör de inte!

Ja vet inte vad jag ska ta mig till.
Det är ju genetiskt och jag inser att jag är mer och mer som min far. Med alkohol, depressioner och ångest.

Jag känner mig så ensam här i verkliga livet. Ingen vet förutom min sambo som blir arg på mig vilket jag känner ger motsatt effekt.

Halihalo
fre, 2018-05-25 - 06:51

Blev de för mycket igår igen. Herrejävlar va mycket de blev. Sådan ångest nu. Försökt läsa om antabus men ser att de inte rekommenderas vid psykiskt ohälsa
Vad ska jah ta mig till?
Skit A ! Skit A att du är mitt beroende .

Granit
fre, 2018-05-25 - 07:17

Usch för de här dagarna efter...
Strunta i vad du läser om rekommendationer osv om Antabus.
Känner du att det kan vara ett alternativ så ska du prata med en läkare.
Jag läste om alla tänkbara biverkningar så som trötthet, illamående, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning mm.
Jag tog min första Antabus den 11/5 och fick en besk smak i munnen som gick över på någon timme.
Tror det mesta av ”biverkningarna” jag läste om egentligen handlade om abstinens. Minns så väl de där första dygnen och veckorna utan alkohol.
Yrseln, hjärtklappningen, svettningarna och framförallt tröttheten.

Känner du dig redo: Ta kontakt med sjukvården.
Det kan kännas väldigt otäckt och läskigt, men har du sträckt ut din hand om bett om hjälp en gång så kommer det gå lättare nästa gång, och gången därpå ännu lättare.

Jag tror på dig!

Kram!

Halihalo
fre, 2018-05-25 - 07:36

Få antabus utan att de ska boka upp massa samtal el blanda in soc ? (Har barn)

Halihalo
fre, 2018-05-25 - 07:42

Nykter fredag och lördag. Häller ut vinet sen

Granit
fre, 2018-05-25 - 07:51

Det korta svaret (i min kommun) är nej.
Jag gick till riskbrukssköterskorna för provtagning efter att jag slutat dricka första gången. Det upprättades då en orosanmälan till soc, och en kvinna ringde mig.
Jag, min fru och min äldsta dotters mamma fick gå på möte med kvinnan.
De fick berätta hur mitt drickande sett ut, och min äldsta dotters mamma hade såklart ingen aning om detta då vi inte lever ihop.
Det slutade med att hon skrev av det hela direkt då hon såg att jag inte längre ville dricka, och att barnen inte farit illa.
När jag tappade greppet och insåg att jag behöver hjälp i form av terapi och Antabus, ringde samma kvinna igen och hon ringde även barnens mammor.

Kvinnan tyckte att det var anmärkningsvärt starkt av mig att självmant söka hjälp på egen hand och hon önskade mig all lycka till.

Så här i efterhand, även om det kändes som hela mitt liv höll på att raseras under tiden med socialtjänstens inblandning, så förstår jag att de ser till barnens bästa.
De kan även erbjuda stöd i form av samtal om man så önskar.

Halihalo
fre, 2018-05-25 - 09:38

Fy det klarar jag inte.
Måste sluta NU! Innan barnen råkar illa ut. Fan ta denna A !

Oerhört starkt av dig!!

Vinäger
lör, 2018-05-26 - 09:37

Alkohol är ett beroende för oss, vi är beroende av skiten. Visst finns det en del som klarar att sluta på egen hand, men många behöver hjälp på olika sätt. Fundera ett varv till över situationen, både för dig och barnen. Vad finns det för alternativ? Hur ser livet ut nu? Hur ser det ut om en månad, ett år?

Önskar att du orkar kämpa lite till. ♡ Kram

Granit
lör, 2018-05-26 - 11:04

Möten? Typ AA?
Jag gick på mitt livs första möte förra fredagen. Anonyma Kokainister (CA).
Välkomnades varmt och hjärtligt. Kunde knappt vänta till nästa möte igår.
Som tur är såg jag hur mitt liv skulle slås i spillror innan det var för sent, och när mina nyfunna vänner berättar om sina erfarenheter på mötet blir jag gång på gång påmind varför jag inte ska dricka.
Jag gjorde valet för min egen skull, och på köpet fick jag en omgivning som mår så mycket bättre tack vare en närvarande pappa, make, son, bror och kamrat.

Kanske att du har någon närstående du litar på som kan följa med dig på ett möte? Se om du kan få lite extra styrka?

All lycka till dig! ❤️

Halihalo
lör, 2018-05-26 - 11:21

En liten stad. Är livrädd att mitt problem ska komma upp.
Hade gärna gått på samtal osv så länge allt är helt anonymt ! Men ja vet inte i vilka trådar jag ska dra i.

Är ändå inte helt redo att avsluta mitt förhållande med A . Trots allt som hänt. Sjukt men sant.
Jag vill lära mig dricka med måtta ! Kanske aldrig kommer gå men jag vill försöka .
Ett mål är att min dotter aldrig ska se mig full igen! Det är något jag verkligen vill eftersträva! Eller att hon ska komma upp på morgon och jag somnat på soffan.
Jag kommer trilla dit någon gång säkert

Igår va jag nykter. Men arg som fan!
Sambon köpte hem ett helt gäng med öl . Jag pratade med honom och när jag kom hem på kvällen tog han en och drAck framför mig. Som att ställa godis framför ett barn. Jag tog inget utan la mig men är besviken över att han gjorde så när jag påtalat mina problem.
Han säger att han stöttar mig och att vi gör en resa tillsammans men hur kan man stå sätta sig och dricka öl framför mig?
Han hade dessutom druckit ett par innan och Fyfan va lilla de luktade. Är de så ja luktar när jag druckit? Usch!
De vill ja inte heller att mina barn ska uppleva.
Full kan jag bli barnledig men fan inte framför dom.

Jag har ett ganska begränsat liv och det är när de blev begränsat a eskalerade rejält! Det där med att dricka mycket och ofta bakom stängda dörrar,
Pga av en händelse för ett år sedan är jag nu rädd att fråga min sambo om jag kan gå ut på resturang med vänner. Oavsett om de är alkohol el ej. Tror de triggat mig rejält till detta tillstånd nu. Även om jag Alltid haft problem att hantera alkohol. Fullast jämt osv.

Jag behöver komma ut mer i allmänheten , våga göra saker utan att vara rädd att någon ska bli sur på mig osv . (Utan alkohol alltså)
En grej jag skulle vilja prova är att gå med personer ut nykter! Det har jag aaaldrig gjort .

Idag känner jag mig inte lika stark. Står de en öl framme ikväll el i kylen kommer den garanterat slinka ner :(

Djävulen på axeln har börjat i frågasätta varför ja hällde ut vinet igår också.

Dessa demoner

FinaLisa
lör, 2018-05-26 - 16:30

Halihalo, glöm inte mantrat:
En dag i sänder och man ångrar aldrig en nykter kväll....
Tänk inte så långt fram och när sambon dricker så ta en promenad eller gå in i ett annat rum.

Har du ingen Friskis och Svettis förening i närheten? Där kan man gå ut och jogga/powerwalka tillsammans.
Fy, du har det kämpigt men du verkar ändå ha styrka och vilja att förändra ditt alkoholintag annars hade du inte skrivit här...???

Halihalo
mån, 2018-05-28 - 08:17

Helgen. Va utan A både fre å lör. Va så nöjd!
Igår sa sambon, äh en folkis är väl gott till de grillade. Javisst sa jag. Slutade med 3 folkisar, 1 starkis och många glas wiskey m cola. Fan fan jag har sådan ångest idag. Ja ville inte bli för full IGEN! :(