av Tofslan

Ändrar detta för usch, vad falskt det känns. Jag har aldrig kunnat dricka måttligt och kommer nog aldrig kunna göra det heller.

Vinäger
mån, 2018-05-28 - 18:44

Vilka fina svar du ger till alla, där kan man minsann inte ana någon bitterhet. ♡

Du är så medveten om allt som händer. Blev lite rörd när jag läste om din mamma och att du inser att du nyss upprepat hennes beteende. Om du orkar, så har du chansen att göra tvärtom, jag menar att du kan utnyttja insikten till att bryta mönstret.

Vad du än gör, hur det än går, fortsätt att skriva. Jag lovar att göra allt för att hänga på din resa.

Kram

Tofslan
tis, 2018-05-29 - 16:52

Det är så sant. Det är lättare att rikta sin ilska mot andra när man är ledsen eller arg. Egentligen har ju forumet inte någonting med min situation att göra och ett onödigt offer för min ilska, men det var så jag kände i stunden så jag låter det ligga kvar. Kram till dig också! Ska läsa in din tråd när jag får tid.

Tofslan
tis, 2018-05-29 - 16:56

Ja, det är jobbigt att erkänna att jag gör och beter mig som min mamma på vissa sätt. Det är som att jag sviker mig själv. Klumpen i magen är given av mig själv, att jag sviker mig själv och inte hon. Det är typ samma känsla/rädsla bara att det är jag som orsakar det och inte hon. Det är uppenbart att man tar beteende från sina föräldrar, även destruktiva. Ibland undrar jag om det är ärfligt eller om man på något sätt ändå vill vara nära dem, vill vara som dem? Omedvetet alltså.

Tofslan
tis, 2018-05-29 - 17:04

...var jag på konsert helt NYKTER.

Folk runtomkring drack (såklart) och jag kände igen mönstret. Det är alltid så intressant att observera hela cirkusen i ett nyktert tillstånd, det händer inte ofta. Ångesten förknippad med min social fobi var inte så hög igår, inte alls faktiskt. Det hjälpte mig igenom dagen och sen på på konserten på kvällen. Jag gick en lång promenad på dagen också vilket minskar ångest något. Jag är så glad att jag gick, att jag inte drack, att ångesten var minimal och att jag hade ROLIGT! Älskar det bandet som spelade och har sett framemot mot detta, trodde aldrig jag skulle få se dem faktiskt.

JAG VET. Alltså, vet med säkerhet och erfarenhet att min ångest dalar extremt efter några dagar utan alkohol. Jag skulle säga att den går ner 25-30% vilket betyder att hjärtat inte håller på att hoppa ur bröstet så fort man ser en människa, eller att tankar som "jag är inte värdig att vara här", "vad jobbig och hemsk jag är nu", "ser jag konstig ut", "varför sa jag så" osv, minskar extremt och de var inte ens närvarande igår. Jag var lugn och glad, avslappnad. Att folk drack runt mig triggade mig inte alls, så det var skönt.

Vi har alkohol hemma och det är väl en riskfaktor antar jag men just nu känns det okej... Jag bestämmer mig för att inte dricka idag för jag vill inte ha ångest associerat med alkoholen, det räcker med den jag redan har.

Ha en bra dag!

Granit
ons, 2018-05-30 - 07:33

Mötet inleds av den som leder mötet. Sen kommer frågan:
- Har vi någon nykomling här?

Du räcker upp handen, blir varmt välkomnad, brickan med ”Nykomling” går runt bordet tills den slutligen når dig alternativt att du får den i handen direkt.
Är det ett steg-möte läses en del ur ett av stegen.
Delning. Här kan du välja att bara lyssna eller prata. Helt frivilligt.

Funderar du på att gå? För mig är det väldigt nyttigt, och jag hade inställningen att allt som hjälper mig är bra.
Det hjälpte mig. Nu har jag bara gått två gånger, men på fredag är det dags igen.

Lycka till!

DetGårBättre
tors, 2018-05-31 - 00:04

I den gruppen jag går till ibland så läser de alltid steg ett om det är en nykomling. I vissa grupper välkomnas du som i en normal grupp medan det ibland kan kännas lite överdrivet. Viktiga är att du tar det som du tycker är av vikt där. Du är där för din skull precis som alla andra!

Men det är inte så läskigt så kasta dig in där och se vad som händer! Jag har nog enbart förberett en flygresa då jag var/är flygrädd. Då ville jag ha så bra kontroll som möjligt innan jag satte mig där men annars är det bara bra att släppa på sitt kontrollbehov - det hämmar en mest!

Tofslan
tors, 2018-05-31 - 15:34

Jag vill gärna veta vad som händer innan jag går till olika saker - har säkert med social fobi att göra. Det hjälper att man är förbered. Dock kommer det nog ta ett tag för mig innan jag går dit för det känns så extremt främmande och läskigt. Jag måste få tänka på det ett tag först... Jag vet inte om det skulle hjälpa mig men jag har funderat på att gå, ja.

I alla fall så drack jag i förrgår igen... jag skäms. Det är så enkelt att bara ta det första glaset och det känns som ett eget beslut men sen är man fast. Jag velade från klockan 15-19 och ändå efter alla de timmarna så valde jag att dricka. Önskar jag hade stått emot. Ett par timmar till och sen gått och lagt mig... nästa gång. Måste bli bättre på att inte ge in när suget kommer. Nu kan jag se framemot ett par mer dagar av ångest innan det lägger sig igen. Kul!

Tofslan
tors, 2018-05-31 - 16:16

Det finns en hel del podcasts om sobriety om det är någon som är intresserad. Jag lär mig mycket från podcasts så jag tror att det här är en bra grej för mig och kanske någon annan. Dem är på engelska, har inte hittat någon svensk än. Sök på "sober" eller "sobriety" där ni lyssnar på podcasts.

Carina
fre, 2018-06-01 - 13:24

Kul att ni inspirerar varandra! Jag gillar också podcasts och gärna utländska då det är roligt att få lyssna på hur andra personer i världen resonerar. Men på svenska har vi exempelvis Beroendepodden som många tycker om. Och för anhöriga har vi t.ex. Medberoendepodden.

Det blir härligt i sommar att njuta i solen och lyssna på poddar. :-)

Önskar er en fin dag!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tofslan
fre, 2018-06-01 - 13:57

Att verkligen fundera och tänka över sitt drickande men samtidigt inte skamma eller hata sig själv är svårt. Det är nästan omöjligt (för mig) att objektivt granska sitt mitt eget missbruk. Jag kallar mig svag, dum i huvudet och onormal nästan varenda dag, det om något måste vara kontraproduktivt. Så jag ska jobba på det; acceptera att det är som det är utan att förminska mig själv. Det är inte roligt att nedvärdera sig själv här varje gång jag skriver och det är säkert inte kul att läsa om det heller (!).

Vi kan inte kontrollera våra känslor, men vi kan kontrollera (i viss mån) vårt beteende. Det var någon här i gruppen som skrev (AlkoDHyperD?) att känslor är temporärt men hur vi reagerar på dem kan vara för evigt. Om man är beroende av alkohol så är det såklart svårare att VÄLJA bort alkoholen men det går, det finns det ju bevis på både i livet och här på AH, så omöjligt är det inte. Att ta en dag är lätt men ändå inte. Många av oss är vana vid att planera, ibland flera månader i förväg, och att man då ska "ta en dag i taget" med något som kanske är en av de viktigaste sakerna i sitt liv är jobbigt, men förståeligt.

Att vakna upp nykter känns ändå som en liten vinst varje gång det händer. Känslan av att man ändå klarade det, just igår. Så därför ska jag belöna mig själv imorgon igen och inte dricka idag.

FinaLisa
fre, 2018-06-01 - 22:30

Javisst är det skönt att slippa vakna bakfull! Dels det jobbiga fysiska med ont i skallen och dålig smak i munnen.
Men värst är ångesten, hjärtklappning en och minnesluckorna....
Nej, det är inte värt det!
Så vill jag alltid kunna tänka och känna
Hoppas du får en fin och nykter helg???☀

Tofslan
sön, 2018-06-03 - 15:29

Jag är klar. Jag vill inte dricka längre. Alkohol bara förstör, och jag är orolig för både min mentala och fysiska hälsa. Det kommer inte sluta bra om jag fortsätter. Min tolerans har gått ner extremt mycket de senaste gångerna jag har druckit, och black outs följer samt en dag av bakfylla där jag knappt kan lämna sängen, spyr konstant även när jag inte har ätit något och smärtor i magen och rygg. Extrem huvud/kroppsvärk. Min kropp försöker säga åt mig att sluta dricka...

Det känns skönt att ha bestämt sig men det är också läskigt... jag kan inte bryta mitt löfte om detta. Jag måste se igenom suget och tankarna om att "det är inte så farligt" som jag vet kommer dyka up. Såklart, kan jag inte lova att aldrig dricka igen men nu och en lång tid framåt kommer jag vara nykter. Det andra får man ta då.

Och detta är inte ett nytt av "alla" mina inlägg om att sluta utan detta är på riktigt. Ingen mer alkohol nu.

Benguela
sön, 2018-06-03 - 19:05

... du låter! Det låter trovärdigt och härligt!

Kopiera och spara ditt senaste inlägg på telefonen, så att du alltid kan se det, alltid kan minnas hur du känner just nu!

Kram!

Tofslan
sön, 2018-06-03 - 22:27

"This Naked Mind: Control Alcohol, Find Freedom, Discover Happiness, and Change Your Life" av Annie Grace. Väldigt intressant bok om alcohol, alcoholism och vår concious vs unconcious mind. Att det är möjligt att unconditon din hjärna till en hjärna innan vi blev beroende. Även om vi tar beslutet att "nu ska jag aldrig mer dricka", så har det inte nått våran unconcious mind, och vi kommer ha kvar våra desires att dricka även om vi inte vill det. En full förändring kräver förändring i vårat undermedvetna. Jag gillar också att den tar upp att det inte handlar så mycket om oss utan faktiskt om alkoholen. Alkoholen är boven, och vem som helst kan bli beroende om de dricker för mycket. Visst, vissa av oss har likheter i trauman - det är kanske därför man söker en flykt, vilket leder till att just vi blir beroende fortfarande än andra men alkohol är en VÄLDIGT beroendeframkallande drog - så varför behandlar vi den inte som andra droger? Vi är inte svaga, vi är beroende av en substans.

Den här iden om att alkoholister skulle vara annorlunda än "normala" människor är något hon är starkt emot. Hon säger att de allra flesta skulle bli beroende av alkohol om de drack tillräckligt mycket, tillräckligt länge. Det finns ingen distinkt gen som visar på beroende, så varför skulle alkoholister vara annorlunda är normaldrickare? De har bara kommit längre i sitt drickande än andra.
Här är ett citat från boken jag gillar:

"The unconcious mind is not logical; its all about feelings. It is the source of love, desire, fear, jealousy, sadness, joy, anger and more. The unconcious mind drives your emotions and desires. When you make a concious decision to quit or cut back on alcohol, your unconcious desires remain the same. You have unknowingly created an internal conflict. You want to cut back or quit, but you still desire a drink and feel deprived when you do not allow yourself one."

Jag gillar denna bok skarpt - Annie lovar mycket men vi får se hur det blir när jag har läst klart den. Jag rekommenderar den till alla här i forumet. Vad tycker ni om detta?

Tofslan
mån, 2018-06-04 - 15:04

Jag har inte druckit på 3 dagar men känner mig fortfarande bakis, inte kul. Men jag är glad över att vara nykter. Glad och förväntansfull inför resan.

Den här boken jag läser har verkligen hjälpt mig, och jag är bara några kapitel in. Den upprepar saker ofta, men med mening och frågar frågor som man själv ska tänka över. Lite som en terapeut. Det viktigaste jag har lärt mig är att (försöka) sluta hata mig själv pga av min alkoholkonsumtion. Hata mig själv, konstant nedvärdera mig själv som människa och ifrågasätta i stort sätt alla runt omkring mig varför de vill vara i min närhet. Dessa tankar är så destruktiva att de färgar allting positivt i mitt liv. Alkoholen blir då en flykt från dessa tankar och cirkeln börjar om. Det blir som en självuppfylld profetia. Jag är en hemsk alkoholist, det måste betyda att detta är mitt liv och jag ska dricka till jag dör. Ibland hällde jag bara i mig alkohol för att jag tyckte att jag förtjänade att må dåligt dagen efter. Jag försöker se det som någonting annat än svaghet nu, och det är så jag ska sluta dricka.

Jag jobbar på att se nykterheten som någonting underbart och eftersträvande. Att jag inte förlorar något på att inte dricka. Det är samhället som har präntat i oss att alkohol SKA man dricka. "Det blir så gott till maten", "jag måste stressa ner efter jobbet" etc. etc. Vi vet alla att alkohol inte hjälper med detta. Det blir bara värre. Om man kan se igenom samhällets hjärntvätt av alkohol så hjälper det. Jag vet att många här på forumet säger "jag vill sluta dricka" istället för "jag kan inte dricka", och det tror jag är en väldigt viktig skillnad. Jag VILL sluta med alkohol, men eftersom jag är på någon level av beroende så får jag såklart en knut i magen av den tanken, men jag hoppas (och vet?) att det kommer bli bättre med tiden.

Jag vill inte dricka etanol längre, för det är det som alkohol är. Etanol. Ni vet första gången man dricker alkohol och det smakar skit? Det är vår kropp som säger till oss - detta är giftigt håll dig borta. Men sen fortsätter vi dricka tills vi vänjer oss vid smaken. Jag vet att jag inte dricker alkohol pga smaken i alla fall.

Tofslan
tors, 2018-06-07 - 17:21

Jag fortsätter skriva för min egen skulle även om ingen kan relatera eller skriver i min tråd. Jag är ganska dålig på att skriva i andras trådar också, för vilka råd har jag att ge? Pepp känns ganska överflödigt ändå.

Fortsätter läsa The Naked Mind, som verkligen har fått mig att tänka. Varje kapitel ger mig funderingar över mitt eget missbruk och varför jag dricker och varför jag har förlorat kontrollen. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen över inte bara sitt drickande men också sin hjärna och sina tankar. Målet - alltså det stora målet är att tappa all lust till att VILJA dricka. Jag vill inte gå igenom livet och kämpa varje dag för att hålla mig borta från spriten eller blir arg och sur när andra dricker. Att alltid längta efter känslan efter ett glas. JAG VILL INTE DET. Jag vill nå mitt undermedvetna och röra om där. Typ en lobotomi. Komma ihåg hur man levde som barn - utan alkohol. Vi behöver inte alkohol för att må bra/ha kul/vara sociala etc. Det är en lögn. Jag vet att det kommer ta lång tid innan jag kommer dit men jag ska jobba varje dag med det.

Jag drack igår, efter 5 dagar nykter, och jag försökte verkligen pinpoint vad det var som gjorde att jag VILLE dricka. Kom inte på något. Ändå drack jag. Skillnaden nu är att jag inte hatar mig själv dagen efter, jag prövar mig fram, reflekterar och funderar på mitt beteende. Såklart kan alkohol hemma vara en trigger, kanske hade jag inte druckit om det inte hade varit så tillgängligt men det spelar egentligen ingen roll. Jag vill komma dit - där det inte spelar någon roll om jag har alkohol hemma eller inte. Jag vet att jag är på en annorlunda resa nu jämfört sen tidigare. Lite i taget bygger jag upp min egen nykterhet och vad den ska innebära, för mig.

"The only reason a little alcohol appears to create happiness is because it removes natural fears and satisfies your psychological dependency on the drug"

Alltså, låt oss säga du tar en vit månad. Efter den månaden, som du kanske bara genom skär viljestyrka har tagit dig igenom och sen får dricka så är det mer själva lättnaden av att äntligen få släppa kontrollen som gör att du mår så bra när du får dricka igen - inte egentligen alkoholen. Sen att alkoholen också är beroendeframkallande både fysiskt och mentalt spelar ju in såklart. Om man kunde programmera om hjärnan till att inte vilja ha alkoholen från början... undermedvetet. Det är svårt men jag jobbar på det.

Tofslan
tors, 2018-06-07 - 17:31

Alkoholister är inte annorlunda är andra människor. Vem som helst kan bli alkoholist om man dricker tillräckligt mycket, tillräckligt länge. Samhället gillar iden om att alkoholister är inte som "normaldrickare", för hur skulle det se ut? Om alla kunde bli alkoholister helt plötsligt men alla fortsätter dricka denna hemska drog. Nej, det är lättare att skylla på en "allergi" vissa människor har, eller att de är svaga och utan karaktär - eller att alkoholism ligger i deras gener. Då är det lättare att supa sig full ändå - för jag är ju inte som "dom".