Jag har fastnat i en ond cirkel. Igen. I min historia har jag bara konsekvenser vad gällande alkohol och förhållanden. Efter förra separationen var jag nykter i ett flertal månader. Nu är jag fast igen. Kommer inte ur detta. Jag vet inte hur jag ska göra nu. Har ett krävande jobb som tar all min kraft. Dricker alla dagar i veckan. Helgerna från morgon till kväll. Försöker bryta mönstret genom att ta sömntablett mitt på dagen för att vakna hyfsat nykter och låta måendet dominera utan lindring. Men det blir aldrig så. Vecka på vecka går och blir månader. Känner hur kroppen sakta försämras psyket försämras och stressen på jobbet får mig att falla i tårar under ledig tid. Är som om jag lider varenda nyktra minut och det blir en kamp. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Vet heller inte varför jag skriver detta egentligen. Men jag har ingen ventil. Ingen vet. Ingen anar vad jag dagligen går igenom. Varje dag är ett andetag i taget.

grundar sig på en mamma med psykiska problem och alkoholism och tablettmissbruk och en pappa med alkoholproblem.
Sen har jag levt i relationer med män med alkoholproblem och gått helhjärtat in som handikappförälder till min dotter.
Så jag har liksom vant in mig vid att vara andra till lags och haft svårt eller rättare sagt tyckt att det varit nästan omöjligt att sätta mig själv i fokus och ändå må bra av det.
Jag har snabbt ramlat tillbaka till att försöka "hjälpa" någon som verkar behöva det.

Så nog ikväll nu ;-)

Hoppas du kan få fler svar av de drickande härinne som bättre förstår den problematiken än vad jag gör.

Rastochro

Jag raderade just massor. Jag kan inte skriva vad jag tänker och tycker här. Men jag har oerhört höga tankat om dig. Vet inte heller vad det innebär att vara autist. Men ja. Man lär sig på vägen. Vet inte om jag vill läsa mer om vad jag redan upplevt tyvärr. Men tanken var god. Idag är idag och igår är igår. Jag hanterar nutiden på det sätt jag kan. Igår är igår och nu är nu. Imorgon finns i allra högsta grad. Fast inte just nu. Normalt har jag mål mening och vägar dit. Just nu är det bara sprit.

Rastochro

Du bara bekräftade min känsla. Fanken. Nu skrev jag en massa igen. Men jag kan inte posta det. Vi alla kämpar mot det vi tror är bra. Vi vill lyckas med det. Och vi borde det. Vi förtjänar det.