Hej alla! Jag är en 26-årig tjej som tog det grymma beslutet att slänga alkoholen åt helvetet. Sista fyllan jag hade vaknade jag upp i en fyllecell, totalt nedbruten. Nu, efter åtta nyktra månader är jag oerhört stolt över mig. Jag mår fysiskt bättre, MEN.
Jag vet inte vem jag är längre? Jag har alltid varit en person som tagit plats, festat hårdast och längst. Har gått på stan med rak rygg, känt mig vacker, självsäker osvosv. Men nu som nykter känner jag mig bara så otroligt ensam. Jag har inte lust att hitta på saker. Som om jag vore deprimerad fast ändå inte, för jag kan bli glad i perioder. Men som att jag väljer att tycka synd om mig själv och gömmer mig i soffan. Jag har blivit väldigt osäker i sociala sammanhang. Och när jag går förbi krogarna när solen skiner och folk sitter tillsammans runt borden med alkoholen. Då känns det bara som jag inte behövs längre, jag har ingenting att komma med längre. Jag tillhör en annan värld. Vem vill umgås med någon som inte vill ta ett glas vin i solen? Eller som dansar glatt som förr på dansgolven. Finns det någon mer som känner såhär, är det vanligt, kommer det gå över? Försöker alkoholen spela mig ett spratt? Det är som att jag inte försöker hitta nya vänner, för jag tänker att ingen säkert vill umgås med mig ändå. Någon som har tips eller känner igen sig?