Har varit nykter i tre dagar, varit så jävla stolt. Kände medvinden, berättade för många om hur fucked up jag varit så att det skulle ”hålla mig på mattan”. Kände att nu, NU är det på riktigt.

Så tog det tre dygn.. TRE DYGN. sitter med pavan i handen, kommer aldrig överleva detta. Många ba ”läs och känn igen dig” men jag läser och läser, men ingen är lika illa som mig. Vissa ”dricker för mycket”, ”blir alltid fullast”, ”super varje dag i veckan efter jobbet” osv osv osv.

Min fråga: är jag den enda här som dricker fem cider till frukost/lunch, smågroggar innan middag, sen efter middag kanske fyra-sju öl till? Med andra ord; dricker varje vaken sekund?

Känner mig ensam i mitt missbruk, vart börjar jag? AA? NA? (Knarkar annan skit än Alkohol ibland) ska jag gå till vårdcentralen? Eller söka direkt till en beroendemotagning?

Vill inte vara sån här, vill mår bra.

Att du nog som du tänker, behöver hjälp utifrån. Kan tyvärr inte råda annat än vad andra skrivit här i form av beroendemottagning eller VC. Förstår din smärta och även om du kommit längre i ditt missbruk än jag så är vi båda tvugna att välja en annan tuffare väg som påverkar hela livet och ens psyke kraftigt. Så även om du känner att du är ”värst” etc så vet de flesta här ändå i stort hur du känner. Låt heller inte dina tankar om detta leda till att du tycker att det är meningslöst att lösa situationen eller att det är försent eller liknande dumheter. Begär hjälp och hitta styrkan att kämpa. Försök också att ta tag i ditt allmänna mående samtidigt så att du förbättrar dina chanser att hålla dig nykter. Kräv hjälp!

Hej Lucia-asahi!
Starkt av dig att räcka ut handen till oss trots att du inte riktigt känner igen dig. Jag tycker du själv har kommit på bra förslag på första steg, AA, beroendemottagning...
Men om du vill ha någon att prata med och diskutera hur du ska göra så kan du ringa mina superkollegor på Droghjälpen, Telefon: 020 – 91 91 91
Öppet måndagar och torsdagar 9 – 16. Så om du vill kan du ringa i morgon och bolla vidare vad som kan vara det bästa första steget för dig.

Vad härligt att du vill mår bra, att du vill förändring och att du vill ha hjälp. För det är möjligt nämligen! Vägen kan vara krokig och bökig, men det är möjligt.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

nydag2018

Jag har varit likadan. Jag började direkt när jag vaknade, det var så effektivt då. Man hade inte ätit något så det var lättare att bli påverkad och sen kunde man dricka hela dagen! Att börja dricka kl 18 på "kvällen" var helt värdelöst, fanns ju inte många timmar att dricka då även om man var vaken till 06 på morgonen. Nej så tidigt som möjligt skulle det börjas så man kunde utnyttja tiden maximalt. Oavsett, nu är jag nykter sedan snart tre månader så det finns hopp, det går att förändra sin situation och ta sig ur beroendet.
Hoppas att du hittar din väg. Lycka till!

turisten

Jag vet inte om detta hjälper men började just läsa Russel Brands bok Recovery. Han ger en komisk genomgång av de 12 stegen. Han var MTV stjärna i början av 00 talet men knarkade bort sin karriär och satt till slut och sköt heroin i sunkiga kvartar. Hans teori är att allt missbruk har samma rot, ett sätt att fly bort från livet. Han är nu helt fri från alla hans missbruk (sex, knark, alkohol) efter 14 år. Kan han kan du. Kom ihåg att du har inte misslyckats om du vägrar att ge upp! Upp på fötterna igen?! Imorgon är en ny dag att försöka igen!

Häromdagen. Jag gillar honom men han passar långt ifrån alla. Han hade dock en 12-stegsmodell som passar mig bättre, lite mindre Gud.

Lucia-asahi

Hej allihopa! Förlåt för att jag inte svarat men tackar er alla för era råd och ert stöd! Har haft en helt vidrig natt med avtändningar och mardrömmar/vakendrömmar där jag bland annat drömde att alla ni på forumet hade skrivit hatbrev åt mig hahaha. Man måste skratta lite åt misären iaf..

Blev iaf en påminnelse om det nyktra livet jag vill leva. Idag dricker jag öl för att plana ut men imorgon blir det antabus som jag får av en vän. Ska klara det här! Måste! Mitt liv är mer värt än detta ovärdiga helvetet.

Ska också ta hjälp, allt visar hittills på att jag inte löser det själv. Gud, vilken djävul som bor i min kropp. Men jag känner hopp! Jag vill! Ska fortsätta läsa i forumet här när det känns tungt, det hjälpte mig ju ändå mycket dom där dagarna jag klarade av att hålla mig på mattan.

Igen, tack!

Dricklagom

Ja, ta hjälp. Själv lyckas folk sällan. Jag är nog inte bästa rådgivaren, kör själv just nu (men jag har inte direkt några alternativ och har inte samma missbruk som du). Fast att jag kör själv är inte helt sant. Skriver på forumet, läser, känner igen och har sökt hjälp. Det dröjer dock, så just nu är jag rätt ensam.

Men. Det går för andra och det kan gå för dig. Liksom för mig. Kör!

Lucia-asahi

Starkt av dig att klara det själv, ännu starkare att veta att hjälp hade gjort det lättare. Du är ensam i din kamp utan stöd utifrån, men samtidigt är du inte ensam alls, vi är många som krigar på varje dag. Kämpa! Och Tack för dina ord!

Märthan

Att du är ensam....

Jag är som du, börjar dagen med dricka (det går ju inte jobba annars), fyller på vid behov på jobbet och fortsätter tills kvällen kommer.... lyckas ändå upprätthålla ett sk ”liv”..

Din kamp är inte ensam, men jag förstår dig helt hur jäkla meningslöst det kan kännas, för så fort man mår liiite bättre ja då finns det massor av anledningar att ”njuta av A” igen... sensmoral och stolligheter i hjärnan... för mig iallafall...

Har du en rejäl vilja så är jag övertygad om att det går! Kram

Berra58

Har gjort som du i 6 år. Druckit från morgon t kväll i 6-7 dar. Sen avgiftning på egen hand, skakat o svettats o ångest.. Efter 3 dar dricka igen.. Så har karusellen snurrat på, antingen full eller abstinent. I höstas sökte jag hjälp på beroendeklinik. Nykter i 3 mån. Nu håller jag mig 14 dar innan dags dricka. Ska försöka hålla ut 21 dar nu. Min motivation är att umgås nykter m sonen. Ville bara med dessa rader att du inte ska känna dig ensam i eländet.
Här inne kan vi kämpa tillsammans o peppa varandra.
Idag dag 7.

Ha det gott ?

Dricklagom

Jo, vi är många som krigar varje dag. Jag tror just varje dag är det viktiga. Tankarna måste sitta där, längst fram i medvetandet hela tiden. Fast klarar det gör jag inte, mer än att jag skurit ned och fått (hoppas jag) koll på blackouter och extremfylle-grejer. Det var ett mål i sig, och nog mår jag bättre. Det är nog dags för nästa mål nu, att försöka ordna till en helt vit dag. Har jag inte haft på tre år, troligen längre. Inte för att jag varit full varenda dag, men det har alltid blivit något dricka.

Har du helvita dagar ibland? Eller kan du ordna det? Gör det inte för fort bara, kan vara farligt att sluta tvärt om man har ett kraftigt missbruk. Görs bäst i samråd med läkare. Beroendeklinik kanske är en bra start. Var beredd på att det där med att få hjälp kan ta tid, så sleva på tålamodet redan från start. Jag har periodvis haft det rätt tufft med lite olika saker, men med någon viljestyrka har jag betat av ett gäng terapeuter och psykiatriker. OCH hittat bra folk, där det funkar.

Berra58

Ja, jag har helvita dar varje vecka. Dricker numera inte mer än 7 dar i rad. Eftersom kicken uteblir pga hög tolerans och för att undvika dille o kramp. Helvit i 3 dar.. sen igång igen. Senaste halvåret har jag dock lyckats utöka till 12-13 helvita dar. Har också valt bort starksprit o minnesluckor.
Dricker mest öl numera, o blir aldrig dretfull.

Ha d gott, kämpa på

Lucia-asahi

Första stycket i din text är precis mig, dricker innan jobbet, dricker på jobbet för att behålla mig på samma nivå och inte ”dala”, dricker sen ordentligt på kvällen.. detta hamsterhjul. Dricker jag inte innan jobbet så klarar jag bara inte att ta mig dit??? Det är liksom omöjligt, ångest från helvetet och skakningar i hela kroppen. Kan inte ens formulera en mening innan jag druckit mina första två öl, jag blir liksom helt förlamad.

Och när en varit nykter i tre dagar och bara hittar anledningar till A... hmm.

Lucia-asahi

Jo, hade tre vita dagar för några veckor sen, men annars är det säkert ett par år sen. Ibland kastar jag i mig antabus i ren desperation o vågar inte dricka, men efter två/tre dagar testar jag a igen fast jag får hjärtklappning och blir helt röd.

Fan va ballt av dig att du lyckats skära ner! Bara det är ju en sjuk bedrift, hejja dig!! Kan tänka mig att de kanske är svårare nästan än att sluta helt tvärt.

Det där med att hitta/kräva hjälp har jag övat upp med tiden, bara så svårt det där första steget att ta upp telefonen för ett första samtal.. imorgon ringer jag beroende-kliniken (igen) så ser vi vad som händer!

Lucia-asahi

Visst är det sjukt det där, jag kan liksom inre minnas senast jag var nykter UTAN abstinens. Och direkt de värsta symptomen lagt sig är jag på de igen! Kämpa på; du har en stor motivation i din son, en morot att sträva efter. Även när det är tungt så är jag säker på att du kan klara en dag till, och sen kanske en dag till osv. Skriv av dig på forumet och kriga för ditt välmående!